Så blev gasen den nya oljan

Nyheter

De senaste veckorna har flera regioner i Kina plågats av omfattande strömavbrott. Sedan månader tillbaka ligger containerfartyg i ett koppel utanför Los Angeles hamn och väntar på att kunna lägga till. I Storbritannien gapar matvaruhyllor tomma och slagsmål utbryter regelbundet i köer till bensinmackarna. I Sverige och övriga Europa skenar elpriserna. I den ekonomiska debatten hörs för första gången på årtionden varningar för stigande inflation och i investerares samtal med ekonomiska rådgivare är ”stagflation” – hög inflation och arbetslöshet – en av de mest nämnda termerna.

För vissa kan det låta som ett eko från 70-talet, då en rad kriser ledde till nyliberalismens intåg på den politiska arenan. I dag ser världen visserligen väldigt annorlunda ut: en globaliserad och öppen världsekonomi gör att dagens kluster av till synes orelaterade kriser är mer komplext än 70-talets olje- och inflationschock. Men liksom oljan gjorde då är det denna gång en energikälla som sticker ut: gas. För att få syn på dess roll krävs dock att man nystar upp den knut av kriser som just nu lamslår världen.

Man kan börja med Storbritannien. De senaste veckorna har bilder på bilköer till bensinmackar florerat i medierna. Det ligger nära till hands att tolka det som en brist på bensin och därmed på olja. I själva verket handlar det om en brist på arbetskraft. Enligt Helen Thompson, som är professor i politisk ekonomi vid universitetet i Cambridge och specialiserad på energimarknaden, har det med såväl pandemin som brexit att göra.

– Bränslebristen i Storbritannien har inget med energikrisen att göra. Den beror på bristen på arbetskraft, som är ett resultat av den allmänna arbetskraftsbristen i Västeuropa och brexit, säger hon till Flamman.

Problemet är att det inte finns tillräckligt många chaufförer för att köra tankbilarna till bensinstationerna. Enligt beräkningar kom 20 procent av Storbritanniens lastbilschaufförer från andra EU-länder före brexit. Sedan pandemins början har många arbetare också valt att stanna hemma, trots att arbetsgivarna skriker efter arbetskraft. Risken för att smittas och de ekonomiska stödpaketen är kraftiga incitament för att folk ska undvika de mest utsatta yrkena, trots att deras vägran bidrar till att pressa upp lönerna. Som ett resultat har bristen på bränsle och livsmedel blivit så stor att lärare har fått omskolas till chaufförer och militärer kallats in för att köra tankbilar.

Detsamma gäller i USA. Där har den pågående pandemin och de statliga stödpaketen och gjort att många företag i låglönebranscher som restaurang och transport har svårt att locka folk. Den månadslånga kön av tankbåtar utanför hamnen i Long Beach i Kalifornien beror helt enkelt på att det inte finns tillräckligt med lastbilar som kan ta emot leveranserna.

Sådana störningar av handelskedjor får kännbara konsekvenser. Produktleveranser som vanligen tar dagar eller veckor kan nu ta månader. Ett annat resultat är också höjd inflation. I Sverige ökade den från 1,7 procent i juli till 2,4 procent i augusti. I USA är den över fem procent – långt över tvåprocentsmålet.

Ekonomer diskuterar nu vad inflationen beror på och hur långvarig den kommer att bli. Vissa keynesianer, som Paul Krugman, menar att det är en väntad tillfällig ”hicka” i priserna, som ett resultat av flaskhalsar och ekonomiska stimulanser. Argumentet är att leveransproblemen gör att priserna går upp, samtidigt som de ekonomiska stödpaketen gör att den totala penningmängden ökar och därmed urholkar pengarnas värde. Konservativa och nyliberala ekonomer pekar i sin tur på höjda löner och ropar på lönesänkningar och räntehöjningar, som de hoppas ska strypa tillgången till pengar genom att göra det dyrare att låna.

Enligt Helen Thompson har problemen två orsaker: arbetskraftsbrist och en parallell kris i energisektorn.
– Det som orsakar inflationen just nu är samverkan mellan energikrisen och höjda kostnader för sjötransport. Om transport blir dyrare kommer matvaror att bli dyrare och så fortsätter det nedför hela kedjan till gödsel, som framställs med hjälp av gas. Så fort energipriser höjs kommer det att leda till inflation i andra sektorer. Transportkostnaderna driver på inflationen mer än vad de relativa löneökningarna gör, vilket beror på arbetskrafts­bristen, säger hon.

Hon pekar också på pandemin, som trots det minskade medieutrymmet fortsätter att skörda offer, som ytterligare en faktor.
– Fartyg väntar utanför hamnar utan att kunna lägga till. I Kina beror det på att deras hamnar inte tillåts vara öppna om det finns en risk för att covid-19 sprids.

Inflationens andra orsak är kanske den som mest påminner om 70-talet, nämligen energikrisen. Om arbetskraftsbristen enkelt går att härleda till pandemin är orsaken till denna dock något svårare att få syn på.

De senaste månaderna har elpriserna stigit med raketfart. I Storbritannien har nio elbolag gått i konkurs sedan sommaren, efter att priset slagit i taket för vad staten tillåter företagen att ta ut per kilowattimme. För EU-länderna hjälper det inte att unionen har en helt öppen elmarknad, där statliga myndigheter inte får reglera elpriserna. Detta har fått regeringen i Frankrike att betala ut helikopterpengar av amerikanskt snitt, för att hjälpa de fattigaste att klara prischocken.

Enligt Helen Thompson beror elprisökningarna på den ökande efterfrågan på gas, vilken i sin tur har flera orsaker. En av dem är helt enkelt att vindkraftverken i norra Europa inte genererat tillräckligt med energi den senaste tiden på grund av svaga vindar. I ett globalt energinät får det direkt globala konsekvenser.

– Det huvudsakliga problemet ligger i gasmarknaden. Det är ett resultat av problem med den ryska gasexporten till Europa, och en period av dåliga vindar i norra Europa som har gjort att gas har blivit en större del av elproduktionen. Detta har också delvis spridit sig till Kina, som har slutat importera kol från Australien på grund av den politiska konflikten mellan länderna. Det har lett till kolbrist där samtidigt som trycket på gasmarknaden spred sig dit från Europa. Detta har lett till återkommande elavbrott i Kina. De ransonerar nu el i industrisektorn.

Den ökande efterfrågan på naturgas beror alltså främst på att det håller på att ersätta kol som reservkälla när förnybara källor inte räcker till i Europa, samt när det råder brist på kol, som i Kina. Eftersom det är en mycket skonsammare form av fossilt bränsle än kol använder också allt fler länder det som en övergångskälla.

– Utsläppen per kilowattimme är hälften för gas jämfört med för kol. Så det är bättre än att inte göra någonting. Det är en omställning som kan gå snabbt, säger Fredrik Hedenus, biträdande professor i rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Enligt tidningen Financial Times ansluter Kina och Indien omkring 15 miljoner hushåll om året till det globala gasnätet. Till den efterfrågeökningen kommer det faktum att en stor del av gasen i dag transporteras i flytande form på tankbåtar – båtar vars kostnader också gått upp som en konsekvens av arbetskraftsbristen.

Fredrik Hedenus menar att gasen på sikt kan komma att konkurrera ut kolet helt.
– Har man ett högt pris på utsläppsrätter kommer gas att bli mer konkurrenskraftigt än kol, eftersom utsläppen är högre för kol. Sedan behöver man något som är flexibelt när det slutar blåsa och då fungerar gas bättre än kol. Det talar för gasen.
Ytterligare en orsak till de höjda gaspriserna är bristen på investeringar i sektorn. Enligt Helen Thompson har både olje- och gassektorn präglats av brist på kapitalinvesteringar under en längre tid.

– Investeringarna i olje- och gassektorerna har båda krympt, speciellt i prospekteringen av nya fyndigheter och uppgradering av infrastrukturen för produktion, vilket beror på att priserna varit låga sedan 2014. Olje- och gassektorerna har lidit brist på kapitalinvesteringar under en längre tid. Om det inte hade varit fallet hade det inte varit ett lika hårt tryck på gasmarknaden nu, säger hon.

Denna bild bekräftas av Fredrik Hedenus.
– Gaspriserna beror på ökad efterfrågan. När oljepriserna stack iväg för tio år sedan blev det liknande flaskhalsar. Gör man inte investeringar stiger priserna, gör man dem så kollapsar priserna. Så det går upp och ned på det sättet.

Energikrisen kan alltså tolkas som att världen rör sig åt rätt håll. Men Helen Thompson varnar för att se klimatomställningen som orsaken till krisen. Snarare handlar det om en kris på den fossila energimarknaden, där ett fossilt bränsle håller på att bytas ut mot ett annat som reservkälla.

– Detta handlar inte främst om klimatomställningen. Om det är fallet att flera europeiska länder skulle behöva mer gas när vindarna är dåliga kommer det att leda till höjda gaspriser. När man behöver en reservkälla till förnybara källor är det normalt att det händer. Det beror inte på klimatpolitiken, men det illustrerar vad som händer när man går över till förnybara källor, säger hon.

Problemet med höjda gaspriser är också att kol plötsligt kommer att framstå som mer attraktivt igen. En möjlig lösning på det problemet, som kan komma att få större uppmärksamhet framöver, är kärnkraft. För två veckor sedan skickade en grupp EU-länder med Frankrikes president Emmanuel Macron i spetsen ett brev till EU-kommissionen med krav på att kärnkraft ska klassas som en grön energikälla. Det trycket lär bara öka, menar Helen Thompson.

– Kärnkraftsfrågan kommer att komma tillbaka. Macron driver på för att kärnkraft ska ses som en del i klimatomställningen och han har åtta länder med sig. Det kommer att leda till en konflikt med Tyskland som håller på att fasa ut kärnkraften.

Fredrik Hedenus tror dock att den synen är överdriven.
– Jag har svårt att tro att kärnkraft blir en viktig faktor i omställningen. Vi har byggt väldigt lite kärnkraft i Europa under senare tid och den som har byggts har blivit väldigt dyr. Framför allt när man börjar prata om nya kärnkraftskoncept, som den fjärde generationen som inte ens finns än, så underskattar man hur lång tid det kommer att ta att bygga ut den. Vindkraften introducerades i Danmark på 70-talet och det har tagit väldigt lång tid att bygga ut den. Så jag tror inte att kärnkraften kommer att vara med som viktig faktor de kommande tio–tjugo åren, säger han.

Oavsett vilken roll kärnkraften spelar i framtiden är det dock tydligt att ett skifte håller på att ske inom energisektorn, och att gasen kommer att spela en allt viktigare roll som oundgänglig energikälla.

– Gasen kommer att få en större roll framöver. Nu bygger man mycket förnybar energi i Europa och den är variabel, så man måste ha en resesrvkälla när det inte blåser, säger Fredrik Hedenus.

Helen Thompson menar att gasen på grund av detta i viss mån har blivit vad oljan var på 70-talet.
– Det finns paralleller mellan hur oljan påverkade situationen då och hur gasen gör det i dag. Då blev oljan till ett vapen för Opec-länderna. I dag använder Vladimir Putin gasen på ett liknande sätt.

Hon framhåller dock att skillnaderna mellan de två epokerna är så stora att övriga jämförelser mellan dem blir meningslösa.
– Då var den fackliga organiseringsgraden långt högre än i dag. Energikonsumtionen har också blivit mer global. Då var det i stort sett bara USA, Europa och Japan som konsumerade stora mängder energi. I dag gör många fler länder det.