Vänsterpartiet
”Blandning mellan snapshot-estetik och åttiotalsglamourfoto”
Vänsterpartiet går till val med en uppsättning affischer som baseras på kontraster. Miljardärerna är överstruket, pensionärerna understruket.
– Det kanske är Vänsterpartiets bästa valkampanj på länge, säger Pontus Willebrand.
– Kontrastverkan är effektiv kommunikation, och jag tycker det funkar bra här. Det är faktiskt bland de bättre kampanjerna i hela valrörelsen.
Perfekt är det dock inte, enligt Pontus Willebrand.
– Det är det här med bildspråket. Det är något slags konstig blandning mellan snapshotestetik och åttiotalsglamourfoto. Det förstör lite faktiskt, vad som egentligen är en ganska god idé.
Men den tyngsta kängan får den övergripande parollen ”Ett Sverige för alla, inte bara för de rikaste”.
– Jag tycker att det är ett så klumpigt sätt att hantera språket på! Varför kunde man inte pratat om för ”folkflertalet, inte fåtalet”? Det tror jag är vänsterns problem många gånger – att man litar inte på att folk ska fatta vad man prata om. Så då blir man övertydlig i stället. Och det tycker jag den här sloganen lider lite av. Den funkar, men den är inte vacker.
Socialdemokraterna
”Kanske är precis det man behöver”
– Det är habila affischer. De känns trygga, och det är nog meningen, kan jag tro, säger Pontus Willebrand om Socialdemokraternas affischer.
Kampanjen är tvådelad. Hälften utgörs av porträtt av Socialdemokraternas fyra tyngsta företrädare: Stefan Lövfen, Magdalena Andersson, Peter Hultqvist och Margot Wallström. Till varje person: ett budskap i jagform.
Andra halvan utgörs av mer allmänt hållna bilder: lekande barn och leende arbetare. Det är genomgående ljust och leende.
– De känns positivt, säger Pontus Willebrand.
– Men då är problemet: det här kanske man skulle ha gjort från början? Deras tonalitet har ju växlat väldigt mycket under valrörelsen.
Han menar att Socialdemokraternas fokus på migrationsfrågor och hårdare tag i början på valrörelsen nu riskerar att ge dem ett splittrat intryck, även om den nya tonen egentligen passar partiet bättre.
– Kampanjen är väldigt traditionell, och det kanske är precis det man behöver göra.
Miljöpartiet
”Isbjörnen kan jag möjligtvis fatta”
Miljöpartiets affischläge kunde varit guld. Kampanjen, som presenterades relativt tidigt under valrörelsen har ett enda tydligt budskap: ”Nu. Klimatet kan inte vänta.”
Att andelen av väljarkåren som tycker att klimat och miljö är de viktigaste valfrågorna dubblerats sen i juni borde vara ett utmärkt läge för ett sådant budskap. Eller?
– Isbjörnen kan jag möjligtvis fatta, den är bra, säger Pontus Willebrand.
Men du pratar om att det ska vara drivet av en känsla som är tydlig, är inte det här just det?
– Man hade behövt förstärka vad NU:et handlar om och jobba med bättre bilder. De är inte heller stringenta; man vill ändå att man ska känna igen varje valaffisch i något slags bildspråk, så att de går in i varandra eller förstärker varandra. För nu känns det som om det gäller olika saker, och att bara NU:et är återkommande.
Pontus Willebrand tycker också att det är ett slöseri att inte använda sig av sommarens extrema värme och bränder – åtminstone lite försiktigt.
– Man hade nästan kunnat pusha det så långt att man hade en bild på en inte nedbrunnen skog och texten ”klimatet kan inte vänta”.
Men man hade inte kunnat ha en bild på en nedbrunnen skog?
– Nej, men man kan pusha det lite grann.
Feministiskt initiativ
”Gudrun är fortfarande väldigt viktig”
Feministiskt initiativs affischkampanj är liten – bara tre affischer har presenterats nationellt – och fokuserad.
På alla tre syns partiledarna Gita Nabavi och Gudrun Schyman framför ett rosa skynke.
Feministiskt initiativ ligger runt en procent i opinionsmätningarna, långt ifrån förra valets resultat när de närmade sig fyraprocentsspärren. Det är inget som den här kampanjen kommer att ändra på, tror Pontus Willebrand. Men partiets slogan ”Klart vi kan!” gillar han skarpt.
– Jag är väldigt förtjust i deras slogan. Det är den bästa översättningen av Obamas ”Yes, we can” som jag har sett. Den är vacker.
Feministiskt initiativs andra partiledare Gita Nabavi tillträdde i våras och har en bra bit kvar innan hon blir ett lika välkänt ansikte som Gudrun Schyman. Pontus Willebrand tror att en affischkampanj med de båda ledarna tillsammans kan vara till hjälp med det.
– Jag tror att det är klokt. Gudrun är fortfarande väldigt viktig för de som kan tänka sig att rösta på Fi. Låt det gnugga av sig lite.
Man hade inte kunnat ha bara Gudrun?
– Jo, det skulle man kunna ha haft, och det hade nog varit effektivare på många sätt. Men det man försöker säga här är något om att Fi fortsätter. Även efter Gudrun, och även efter det här valet kommer man att fortsätta. Och jag tror att det kan vara ganska bra att säga ”framtid” just nu.
Se hela intervjun i Flamman-TV:
