Inrikes 27 februari, 2021

Så gick det till när skoldebatten vände

Allt fler kritiserar nu de marknadsskolor som äter upp kommunernas resurser. Hur lyckades den lilla tanke­smedjan Balans förändra debatten? Och räcker deras idéer för att skapa politisk förändring?

Det är frustrerad stämning i Facebook­gruppen för Mölnlyckes föräldrar. Under rubriken ”Bygg nya skolor där nya skolor behövs” diskuteras de lokala allianspolitikernas kampanj för att locka dit Internationella Engelska skolan (IES). Friskolekoncernen vill anlägga en ny skolbyggnad mitt på en kommunal skolas idrottsplats, trots att befolkningsprognoser pekar på att någon ny skola över huvud taget inte behövs. Föräldrarna samlar offentliga handlingar, mejlar journalister och skriver arga insändare.

I Partille, en och en halv mil därifrån, pågår en liknande etablering. Alexander Köhn, ordförande i ortens Lärarförbundet-avdelning, avslutar sitt replikskifte med en kommunal KD-politiker på gratistidningen Lokalpressen Partilles debattsidor: ”Förespråkandet av att elevers utbildningspeng används till bolagsexpansion för nationella och internationella riskkapitalister är ett mandat vi inom snar framtid hoppas den lagstiftande församlingen tar ifrån er politiker.”
Samma diskussion pågår i Österåker, Solna, Stenkullen och Landskrona. IES och andra aktiebolagsskolor är inne i en expansiv fas, men de möts inte längre enbart av storögda lokalreportrar och föräldrar som vill ställa sina barn i kö. De möts av aktivt, organiserat motstånd. Vad har hänt?

Friskolefrågan är lätt att fördunkla. Budskapet från borgerligheten, Miljöpartiet och delar av socialdemokratin har länge varit okomplicerat: ”Vi är för valfrihet”. Motståndare har haft svårt att få genomslag för sin poäng. Vad spelar det egentligen för roll om en skola går med några miljoner i vinst? Hatar vänstern entreprenörskap så mycket? Och är det inte bra med en mångfald, så att lovande elever kan söka sig till mer ambitiösa skolor?

Men så, under 2020, började tonen bit för bit att ändras. Regeringsutredaren Björn Åstrand slog fast att skolsegregationen växer och föreslog bland annat ett slopande av de privata köerna. Medier som Östersunds-Posten och Svenska Dagbladet började granska hur friskoleetableringar påverkar de kommunala skolornas resurser. Och i november slog läraren Filippa Mannerheims storslaget formulerade anklagelseakt mot Sveriges skolpolitiker ned som en bomb på Expressens kultursida. Alla partier utom M och KD kände sig manade att svara.

Förändringen i debattklimatet drivs framåt av en huvudsaklig poäng: att problemet med friskolor inte är att de gör vinst genom att spara på sina egna kostnader, utan att vinsterna uppstår genom att kommunala skolor tvingas till nedskärningar. Den grupp som mer än någon annan har spridit information om detta är Balans, en halvt ideell tankesmedja bestående av två lärare. Deras argumentation är teknisk, men avgörande för att förstå konsekvenserna av den svenska friskoleexplosionen. I korthet lyder den såhär:
När en friskola etablerar sig på en ort lockar den till sig elever som annars hade gått i någon av de kommunala skolorna. Eftersom friskolor avgör vilka elever som släpps in baserat på när deras föräldrar ställde dem i kö, snarare än vem som bor närmast skolan, är det svårt för kommunpolitiker och kommunala skolchefer att veta hur många elever som kommer välja friskolan och vilka elever det kommer vara. Ofta rör det sig dock om studiemotiverade barn till föräldrar med hög utbildning. Särskilt när det gäller skolor med en särskild pedagogisk profil, som Internationella Engelska skolan.

När elever väljer friskolan tappar den kommunala skolan elever. Tanken är då att den kommunala skolchefen ska ”anpassa kostnaderna” efter det lägre elevantalet. Som regel har inte hela klasser försvunnit från den kommunala skolan. I stället har varje klass nu ett par elever färre än innan friskolan etablerades. Det blir alltså svårt att minska kostnaderna – skolbyggnaden behövs, eleverna är fortsatt i olika åldrar och kan därför inte slås ihop i större klasser med färre lärare. Och även om man skulle försöka avyttra en del av lokalerna är det svårt att hyra ut en tiondel av en skolbyggnad. Den kommunala skolans ”kostnadsanpassning” landar därför ofta i att man gör sig av med speciallärare, kuratorer och SYV-konsulenter.
Som regel räcker dock inte nedskärningarna hela vägen. Den kommunala skolan står kvar med ungefär samma kostnader som tidigare, trots att man har färre elever. Det innebär att skolans kostnad per elev blir högre.

Kostnaden per elev är samma sak som den så kallade ”skolpengen”. En av friskolereformens huvudpunkter är att man ska räkna skolors kostnader på detta invididbaserade sätt, och att friskolor sedan har rätt till samma skolpeng som har räknats fram i den kommunala skolan. När den kommunala skolan inte lyckas skära ned tillräckligt höjs alltså skolpengen – inte för att man har satsat mer på skolan, utan för att man har blivit tvungen att räkna om – och fri­skolan får sedan rätt till samma ersättning per elev. Eftersom friskolan inte har fått ökade kostnader, och eftersom man har en högre koncentration av billiga elever utan specialbehov, förvandlas den ökade skolpengen till vinst.
Alltså: friskolan, som har rätt att anta och neka vilka elever den vill, lockar billiga elever från den kommunala skolan. Den kommunala skolans minskade elevantal innebär nedskärningar och en budgetomräkning som leder till höjd skolpeng. Friskolan får höjd skolpeng. Den höjda skolpengen blir till vinst.
Friskolornas vinster genereras inte av att de håller nere sina egna kostnader. Den uppstår genom att de tvingar fram nedskärningar hos andra.

Marcus Larsson och Åsa Plesner bildade Balans i januari 2017. Till en början fokuserade de på hur kommuners nedskärningsbudgetar långsamt gröper ur välfärdens resurser och förstör dess arbetsmiljö. Det var därigenom de fick syn på hur marknadsskolan faktiskt fungerar.
– Januariöverenskommelsen låg som en blöt filt över hela frågan fram till i somras. Man ska vara försiktig med att peka ut vem som har bidragit till vad, det finns ett antal debattörer som har gett sig in i den här frågan, men jag tror att vi har gjort det på ett lite nytt sätt, säger Marcus Larsson till Flamman.
Han pekar ut Ilmar Reepalus omtalade utredning om vinster i välfärden och vänsterns efterföljande argumentation, som enligt Marcus Larsson var alltför fokuserad på ”elaka kapitalister”. Balans använder sig i stället av ett icke-ideologiskt, sifferdrivet språk. Som ett slags kommunal förvaltning med högre megafon.
– Förra hösten skrev jag en granskning utifrån några konkreta exempel, om vad som skedde i budgeten i Skellefteå efter att IES hade etablerat sig. Jag tror inte att någon hade gjort ett sådant nedslag i budget förut. Det visade sig att valfriheten kommer med ett pris. Så har man inte riktigt diskuterat friskolereformen tidigare. Jag tror att den nya vinkeln har gjort att frågan mött ett större intresse, och jag tror att vi har bidragit till att det pratas om saken på det sättet.

Den återuppväckta friskoledebatten har stöpts i samma form. Diskussionen handlar ofta om riskkapitalbolag, utländska särintressen och skolpengssystemet. Inte om friskolan som idé och konsekvenserna av att kunna välja sitt barns klasskamrater. I Liberalernas ”mea culpa”-svar till Filippa Mannerheim talas om att ”reformera skolans finansieringssystem”. Miljöpartiet svarar att de vid sin medverkan till friskolereformen inte kunde föreställa sig hur ”börsnoterade skolkoncerner skulle plocka hundramiljonersvinster ur skolan till egen ficka”, men att de nu vill ”göra skolvalet fritt och rättvist för alla”. Skolvalet står alltså kvar som en självklar mittpunkt i debatten.

Balans hållning är att privata skolköer måste avskaffas, och att skolpengssystemet måste reformeras genom att ersättningen till aktiebolagsskolor sänks.
– Vi behöver hamna i ett läge där skolor inte konkurrerar med varandra. Vi kan acceptera, och tycka att det är bra, att det finns komplement. En förälder eller ett barn kan välja en annan sorts pedagogik, om man exempelvis trivs med Montessori-idén och vill engagera sig och driva en skola. Om lönsamhetsincitamentet tas bort kommer det inte finnas en önskan hos en sådan skola att växa på kommunens bekostnad, säger Marcus Larsson.

Men kan inte det fria skolvalet ha en segregerande effekt även om man ändrar incitamenten kring skolpeng och kö?
– Jo. Det vet jag som har jobbat i över 20 år på ett kooperativ, och statistiken visar samma sak. Det blir engagerade föräldrar, de som kan tänka sig att gå dit och städa på eftermiddagarna, som söker sig till sådana skolor. Men det är inte tankesmedjan Balans uppgift att jobba mot segregation. Det har inte särskilt mycket med frågan om balans mellan krav och resurser att göra, och den frågan är anledningen till att vi existerar. Om politikerna lyckas hitta ett sätt att behålla dagens system som inte leder till nedskärningskrav för lärare så är vi inte emot det. Men jag tvivlar på att de kommer lyckas med det. Så länge aktiebolagen finns kvar blir det exakt samma konsekvenser.
Så vad är strategin? Marcus Larsson talar om en löst sammansatt folkrörelse som kan påverka partierna inför valet 2022. Ett slags förlängning av de föräldragrupper som vänder sig mot IES etablering i sina hemkommuner. Själv har han som mål att genomföra 50 gratisföreläsningar hos olika fackklubbar före valet.
– Än så länge är det för långt kvar, politikerna måste först få grotta ned sig i Åstrand-utredningen och inte komma överens. Sedan kan sossarna gå ut och säga ”det blev ingenting, nu kör vi stenhårt på att stoppa marknadsskolan i valet”. MP har börjat ändra sig också. Och fackförbunden har tvingats ut på banan.

Samtidigt har du skrivit i bland annat Dagens ETC att arbetarrörelsen borde akta sig för en retorik som är ”för vänster” i den här frågan. Vad menar du med det?
– Vänsterpartiet behöver positionera sig mot Socialdemokraterna för att få valframgångar, Socialdemokraterna måste positionera sig som något annat än Liberalerna i skolfrågor, och så vidare. Jag förstår att alla de där partistrategiska frågorna finns. Men om man lämnar dem därhän och bara tänker på hur man ska få igenom ett riksdagsbeslut som innebär förändring så är det mittenpersoner som behöver ändra åsikt. Det är Liberaler och Centerpartister som behöver acceptera att friskolereformen har blivit något annat än de trodde. Och ska man hitta den majoriteten, och inte bara få vänstermänniskor att bli ännu mer emot, så måste man lätta på argumentationen.

Essä/Utrikes 01 juli, 2025

Grönt överflöd börjar i kloaken

Zohran Mamdani kampanjade på löftet om en stad som invånarna har råd med. Foto: Yuki Iwamura/AP.

I en amerikansk vänster som tappat hoppet kommer nu idéerna från liberalt håll, senast i form av boken ”Abundance”. Med deras hjälp kan en muslimsk socialist snart ta makten i USA:s största stad. Men hur ny – och hur liberal – är egentligen den överflödsideologi som tagit New Yorks väljare med storm?

”Är du en avloppssocialist”, frågar den liberala journalisten Derek Thompson sin poddgäst Zohran Mamdani. Intervjun sker en vecka före primärvalet för att utse Demokratiska partiets borgmästarkandidat för New York. Mamdani skrattar och säger han gärna kallar sig det.

Socialisten Zohran Mamdani lyckades oväntat besegra motkandidaten Andrew Cuomo i Demokraternas primärval och är nu favorittippad som ny borgmästare för New York. Mamdani lyckades på kort tid bygga en valkampanj under parollen ”A city we can afford” – en stad vi har råd med – som fick ut 40 000 valarbetare på gatorna.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 01 juli, 2025

Öresundsbron visar upp Malmös inställda framtid

Öresundsbron är Europas femte längsta bro. Foto: Pierre Mens/Scanpix/TT.

Minnena flyter ihop. Det kan inte vara när han gick in på en hemmafest på Istedgade och bajsade ned toagolvet efter många öl och en dåligt tillagad hipsterburgare. Då lommade min vän i väg utan att säga något och tog Öresundståget tillbaks över bron.

Nej, det här var en annan gång. Floss på Larsbjørnsstræde. Tio tequilashots för 100 danska. Sedan hade han tappat sitt pass och vid den här tiden stod inhyrda vakter på Kastrups tågperrong och krävde id-handling för påstigning mot Sverige. Vi behövde kunna förhandla. Det fick bli taxi.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Utrikes 30 juni, 2025

Gör Ungern gay igen

Prideparaden i Budapest har blivit en katalysator för kritik mot högerregeringen. Foto: Rudolf Karancsi/AP/TT.

Regeringen hotade med ansiktsigenkänning, böter och fängelse. Men när tåget väl drog igång fylldes boulevarderna av färg, jubel och satir – i protest mot det auktoritära projekt som gjort Ungern till EU:s mest homofoba land.

Den sista trafik som släpps fram på boulevarden utanför stadshusparken i Budapest är en dubbeldäckare med turister, som visar handhjärtan och knutna nävar. Folkmassan svarar med jubel och applåder.

En timme tidigare såg samlingen ännu oroande liten ut, men fyller nu hela den breda gatan och de omkringliggande torgen. Snart går demonstrationståget iväg.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar 27 juni, 2025

Linn Svansbo: Almedalen har blivit en rosébunker

Årets huvudperson under Almedalsveckan var ÖB Michael Claesson, som här syns ombord på HMS Carlskrona. Foto: Jessica Gow/TT.

På varenda scen diskuterades säkerhet och försvar. Men drömmarna om en bättre värld fick inte plats i årets Almedalsvecka.

Det mesta som går att säga om Almedalen har redan skrivits. Hundratals texter om lobbyismen, klägget, rosévinet, demokratin, näringslivifieringen.

Tyck vad du vill om nördarnas egen Roskildefestival, men den som lyssnar på talen och läser programmet lär sig något om dem som styr – eller gör anspråk på att styra – Sverige. I år lär man sig bland annat att Länsteatern Gotland anordnar seminarier om teatrarnas roll i totalförsvaret. Totalt finns närmare 400 programpunkter med orden ”försvar” eller ”beredskap” i titeln. Och istället för att hålla ett traditionsenligt tal besökte statsministern Ulf Kristersson endast ön för att posera framför det nyinköpta tyska luftvärnssystemet Iris-T.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 27 juni, 2025

Vänsterpartiet vill återta välfärden: ”Avkriminalisering”

Nooshi Dadgostar i Almedalen under fredagen. Foto: Jessica Gow/TT

”Gängkriminaliteten har slagit sig ned i själva navet i vårt samhälle”, säger Nooshi Dadgostar i Almedalen. Nu föreslår Vänsterpartiet en trestegsplan för att återta känsliga välfärdsområden – men näringslivets organisationer är kritiska.

De senaste månaderna har avslöjanden duggat tätt om att verksamheter som hvb-hem, personlig assistans eller avhopparverksamhet drivs av kriminella. 

– Gängkriminaliteten har slagit sig ned i själva navet i vårt samhälle, välfärden. Det är där de bygger sig in i vårt samhälle och bygger inflytande, säger partiledaren Nooshi Dadgostar i sitt partiledartal Almedalen under fredagen.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 27 juni, 2025

Skönheten är ingenting utan ett samhälle

Nacka Grace vill vara 1920-tal, men blir mest en tom gest. Illustration: Brunnberg & Forshed.

Nacka Grace utanför Stockholm lajvar 1920-talets urbana charm men har helt glömt vad arkitekturen en gång ville göra för medborgarna.

Den nybyggda samtiden kan ibland tyckas ful, närmast ogästvänlig. Som tidigare i maj i Skellefteå, på höjden ovanför Northvolts enorma vita kala fabrikshallar. Det var tomt, förutom en korp som satt och skorrade sitt mäktiga storskogsljud i en tall i en kvarglömd dunge i den utplånade lingonskogen.

Att då ställa sig upp och ropa på skönhet, omsorg, rimlighet kan nästan tyckas som en medborgerlig skyldighet.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar/Kultur 26 juni, 2025

Alice Aveshagen: Kåt och cool – men bara om du är smal

Artisten Lola Young har en egen stil, men hånas för att hon inte är smal nog. Foto: Amy Harris/AP.

Sex är fräckt och kul – så länge det kommer med ett pastellfilter, en midja i storlek 34 och ett skämt i slutet. Knullsug utan ironi bara pinsamt.

Ett särskilt obehag uppstår när en kvinna uttrycker knullsug utan ironi, utan filter, utan blinkning mot publiken. När orden står nakna, utan inramning, blir de pinsamma. Då kommer hånet – snabbt, instinktivt. En känsla av att något är fel, utan att man riktigt kan säga vad.

Den brittiska sångerskan Lola Youngs utskällda singel ”One thing” illustrerar just ett sådant uttryck. Inte för att den är mer sexuell än annan pop, utan för att den vägrar att vara smakfull. Hon inleder viskande: ”Oh, hi.” Ömt, nästan spelat blygt. Men sedan vänder tonen: ”I wanna make you feel appreciated when you’re deep up in me/When you’re deep up inside”. (”Jag vill att du känner dig uppskattad när du är djupt inne i mig/När du är djupt uppe”.)

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Utrikes 26 juni, 2025

Farage tar kommandot över Storbritanniens höger

Foto: Ian West/PA Photos/TT, Adobe stock.

Nigel Farage är segerviss. Efter vårens lokalval i Storbritannien har hans högerparti Reform UK tagit makten på flera orter i landet – och i nationella mätningar slår de rekord efter rekord. Som Farages enda hinder står en av landets minst populära premiärministrar någonsin, ett fragmenterat Toryparti – och hans eget ego.

Preston, England.

I en av de vackra salarna i County Hall, med träpaneler längs väggarna och ljusblått tak, sitter tio män runt ett bord. Alla tillhör det politiska partiet Reform UK, och tillsammans utgör de den nyvalda kommunstyrelsen i Lancashire.

De väntar spänt på att deras partiledare, Nigel Farage, ska komma och gratulera dem till framgången i det senaste lokalvalet.

När Farage kommer in i rummet, iklädd kostym och en lila paisleymönstrad slips, börjar han genast skämta. Någon frågar Nigel om han vill ha något att dricka.

– Är det inte lite för tidigt för det? frågar Farage och skrattar gott.

Klockan är halv tio på morgonen och Nigel Farage har mycket att vara glad över. Valsegern för Reform UK i Lancashire i lokalvalen var total. Partiet vann 53 av totalt 84 platser i kommunfullmäktige. Näst störst blev de konservativa Tories, med endast 8 platser. Reform UK lyckades nästan helt utplåna både Tories och Labour. Landets två traditionella maktpartier backade med 40 respektive 27 mandat.

Samma mönster upprepades i en rad andra kommuner i England. Reform UK sitter nu i majoritet i 10 av de 24 kommuner och andra lokala municipaliteter som höll lokalval i början av maj. Partiet vann även flest mandat av alla partier – 677 av de totalt 1 650 mandat som fanns att ta. Nationella undersökningar visar att partiet nu är det mest populära i Storbritannien. Vissa undersökningar pekar på att runt 30 procent av alla britter skulle rösta för partiet om det var val i dag.


Reform UK grundades i slutet av 2018 av Nigel Farage, då under namnet The Brexit Party. Farage har länge varit en av Storbritanniens mest högljudda och inflytelserika EU-kritiker. Han var en av medgrundarna till partiet UKIP som han även ledde under 2010-talet. Efter Brexitomröstningen 2016 sade Farage att han hade uppnått sin politiska ambition och avgick som partiledare.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 25 juni, 2025

Efter antisemitiska inläggen: ungsvensk kvar som medlem i SD

Foto: Christine Olsson/TT.

I maj meddelade Ungsvenskarna att ett ärende om uteslutning skulle inledas mot den medlem som bett nynazister om hjälp att skriva kongressmotioner. Men fram till nu har ärendet inte landat på medlemsutskottets bord – och ombudet som ville sätta ”judevarning” på Peter Wolodarski är fortfarande en del av partiet.

Den medlem i Ungsvenskarna och Sverigedemokraterna som bad om hjälp på ett högerextremt forum att skriva motioner till de förstnämndas kongress är fortfarande medlem i partiet, kan Flamman avslöja.

Det var i maj som Flamman publicerade en granskning av kongressombudet, som även ertappades med att ha skrivit grovt rasistiska kommentarer på plattformen X. I ett inlägg skriver han att man borde sätta en ”judevarning” på Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski, och i ett annat beskriver han invandrare som ”rasfrämlingar”.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes/Kommentar 25 juni, 2025

Paulina Sokolow: Låt inte Åkesson utnyttja Sveriges judar

Vid sitt tal i Almedalen bad Jimmie Åkesson om ursäkt för partiets antisemitism. Foto: Christine Olsson/TT

I sitt tal i Visby riktade sig Åkesson under ett ögonblick direkt till Sveriges judar: ”Jag ber om ursäkt för att mitt parti på den tiden kunde uppfattas som hotfullt och skrämmande för judar i Sverige.” 

Botgöring? Tillåt mig att tvivla.  

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)