Nyheter

Så vill Orbán fortsätta styra Ungern – även om han förlorar valet

Universitetet i Debrecen är ett av alla ungerska institut för högre utbildning vars ägarskap tagits över av en stiftelse. Endast fem universitet ägs inte av stiftelser. Foto: Zsolt Czegledi/AP/TT.

I Ungern står det nationalkonservativa regeringspartiet Fidesz för första gången inför en samlad opposition. Med hjälp av nya stiftelser håller det nu på att bygga en alternativ statsapparat, inklusive futuristiska klosterborgar, för att behålla makten även om de förlorar nästa års val.

Nyheter

Efter flera lönsamma finansaffärer grundade den ungerske affärsmannen András Tombor och hans far Balázs 1996 Mathias Corvinus-­kollegiet (MCC). De två kristet konservativa männens ambition var att skapa ett framgångsrikt universitetsinstitut som främjar idédebatt och kritiskt tänkande. De första åren fungerade institutet som ett vanligt internat, men i dag har det växt så mycket att det behöver mer plats. På Gellert-berget som tornar över Donau i Budapest ska Balassi-institutets spartanska byggnad rivas för att göra plats åt kollegiets nya lokaler 2025.

Stiftelsen Tihanyi skapades av Tombor-­familjen för att finansiera deras projekt inom utbildnings- och kultursfären. I dag har den förvandlats till ett kapitalförvaltningsföretag, sedan den köpt upp flera offentliga företag. Staten har skänkt den ett stort antal offentliga byggnader och andelar av viktiga bolag: tio procent av olje- och gasbolaget Mol samt läkemedelsflaggskeppet Gedeon Richter. Under 2020 ska stiftelsen ha tagit emot tillgångar från staten som enligt oberoende media uppgår till ett värde av över 500 miljarder forinter (14,2 miljarder kronor). (2) Det är mer än vad den sammanlagda budgeten för de 27 största institutionerna för högre utbildning i Ungern var 2019. Sedan dess har stiftelsen investerat i lyxbostäder: den har bland annat köpt småbåtshamnen Révfülöp vid Balaton-sjön, lyxhotellet Konferencia i Győr, samt det kända hotellet Aranybika i Debrecen.

Den ultrakonservativa Tihanyi-stiftelsen har goda relationer till Viktor Orbáns regering. 2015 grundade den ett institut för forskning om invandring, vars chef är Balázs Orbán (ingen släktrelation till premiärministern), en statssekreterare i premiärministerns kabinett som ansvarar för relationerna till parlamentet. (3) Den har stärkt sitt grepp om den kulturella sfären genom att ta över 25 procent av landets största bokförlag Libri. Samtidigt har Mathias Corvinus-kollegiet förvandlats till ett institut för högre studier och lockar numera över 10 000 studenter i Ungern, men även från de ungerska minoritetsgrupperna i grannländerna (Slovakien, Ukraina, Rumänien och Serbien). Rektorn Zoltán Szalai ansvarar för programmen hos de olika forskningscentren samtidigt som han ger ut den ultrakonservativa veckotidningen Mandiner.

Tihanyi-stiftelsen som avvecklades i juni 2020 i samband med att Mathias Corvinus-­kollegiet omvandlades till en stiftelse har gått i bräschen för en djup samhällsomvandling. I mars 2019 införde regeringen en ny juridisk status som dittills inte hade existerat i Ungern, nämligen förvaltningsstiftelser som enligt lagen ska verka i ”allmänintresset med ansvar för offentlig förvaltning”. I april förra året grundades 32 sådana stiftelser, alla med varsitt offentligt anslag på 17 miljoner kronor, i syfte att förvalta tillgångar som fram till dess hade ägts av staten. De blev på så sätt, utan krav på någon motprestation, ägare till viktiga offentliga tillgångar: ett barockslott från 1700-talet, ett palats i centrala Budapest, en teater, hälften av en ö i Donaufloden och flera andra byggnader i landet. Oberoende media beräknar det sammanlagda värdet på denna ”gåva” till flera miljarder euro. (4) Regeringen förnekar att det skulle vara ett sätt att privatisera tillgångar. Den hävdar att dessa medel inte kan över­föras på enskilda individer och att de endast kan användas i ”allmänintresset”. Den har också påmint om att staten förbehåller sig rätten att köpa tillbaka dem.

Lagen beskriver dessa nya juridiska enheter som ”oberoende av regeringen” – en formulering som döljer hur regeringen har använt dem för att befästa sin makt. För att ändra stiftelsernas status eller deras uppdrag krävs inte mindre än en kvalificerad majoritet av två tredjedelar av nationalförsamlingens leda­möter, det vill säga det antal som regeringspartiet Fidesz innehar sedan valet 2018. Stiftelserna är styrda av ett granskningsråd bestående av fem personer som inledningsvis utsågs av ministeriet för innovation och teknologi. Dessa fem medlemmar har därefter fått i uppdrag att utse sina efterträdare. Tillsammans ska dessa stiftelser regleras av en ny myndighet vars chef kommer att utses av premiärministern och ges ett mandat som sträcker sig över nio år.

Det är ännu okänt vem som kommer att få denna roll, men det är känt att medlemmarna i granskningsrådet alla står makten nära, oavsett om det rör sig om ministrar med pågående uppdrag, affärsmän eller intellektuella med kopplingar till Fidesz.

– Vi kommer att utse personer som delar vår syn på nationen, sade Viktor Orbán i sitt veckovisa program i Kossuth Rádió i slutet av april, och tillade att dessa naturligtvis inte kommer att ha ”internationalistisk-globalistiska” tendenser.

Redan 2016 hade Fidesz försökt föra över tillgångar från Ungerns centralbank till en sådan typ av stiftelse. Parlamentsledamoten för Fidesz Lajos Kósa förklarade då skenheligt:
– Det är väldigt enkelt. Låt oss ta ett exempel: jag är en privatperson, pengarna är mina fram till det att jag väljer att placera dem i en stiftelse. Efter det har jag inte längre någon rätt, intresse eller koppling till dessa pengar. Banden är klippta. Det är principen med stiftelser.
I mars 2016 bedömde konstitutionsrådet att operationen var fullständigt oförenlig med den ungerska grundlagen.

För att kringgå detta hinder ändrades konstitutionen i december 2020. Idén med offentliga medel gäller sedan dess bara för statens inkomster, utgifter och fordringar, och inte för de pengar som går till nya enheter. De sex partierna i parlamentet som samlades i ett oppositionsblock för att göra parlamentsvalet våren 2022 till en folkomröstning om Orbán reagerade snabbt: ”Fidesz och de så kallade kristdemokraterna försöker stjäla offentliga medel, gömma och konsolidera företag och stiftelser som sugit upp offentliga tillgångar”, skrev de i ett gemensamt uttalande. Efter att stiftelserna skapades i april uppmanade partierna konstitutionsdomstolen att intervenera: ”Av rädsla för ett valnederlag 2022 plundrar Orbán de offentliga tillgångarna till förmån för sina lakejer.”

– Det finns ett uppenbart politiskt motiv. Det handlar inte bara om att säkra överlevnaden för Fidesz-männens nätverk. Allt detta är en del av kampen om den kulturella hegemonin. Orbán har alltid känt sig marginaliserad av den liberala eliten i landet, förklarar Gábor Scheiring, en forskare knuten till institutionen för samhällsvetenskap och politik vid Bocconi-universitetet.

Efter sin tredje valseger i rad 2018, i ett val som bedömdes som ”fritt” men ”inte rättvist” av observatörerna från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), bekände Orbán färg:
– Stabiliseringen av vår politiska ordning på nationell och kristen bas är en framgång. […] Vår seger 2018 är ett mandat för att bygga en ny era. […] Detta är uppgiften som väntar oss: att befästa vår politiska regim i en ny kulturell era. […] Vi går stora förändringar till mötes. (5)

Denna revanschism har sina rötter i hans första mandatperiod som premiärminister, mellan 1998 och 2002, som slutade med ett oväntat nederlag. ”Vi var i regering, men inte vid makten”, sammanfattade flera år senare en av Fidesz grundare, László Kövér, som sitter i parlamentet sedan 2010. Orbán talar ofta om en pågående kamp om hegemonin. När han ombads ge sin syn på publiceringen av en lista över de hundra rikaste personerna i Ungern vid en presskonferens den 10 juni, hävdade han att över 80 procent av förmögenheterna tillhörde personer med vänstersympatier, och varnade:
– Vi är fortfarande långt ifrån den eftersträvade balansen.

Detta är en fullständigt skev syn, menar Scheiring. Enligt honom stödjer majoriteten av ägarna till de stora förmögenheterna mer eller mindre aktivt regeringspartiet:
– På listan över de hundra rikaste tycks bara fem eller sex stödja oppositionspartier. I dag är deras nätverk extremt svagt.

Den mest spektakulära förändringen är den som ägt rum inom högre utbildning. Arvtagaren till Karl-Marx-universitetet för ekonomiska vetenskaper, Corvinus-­universitetet (ingen koppling till MCC), har fungerat som ett laboratorium. Under sommaren 2019 fördes dess ägarskap över till stiftelsen Maecenas Universitatis Corvini som hade skapats enkom för det ändamålet, och som också hade mottagit startkapital motsvarande tio procent vardera från oljebolaget Mol och läkemedelsbolaget Richter. På mindre än två år har 21 institut för högre utbildning skänkts bort av staten till nya stiftelser. I Budapest har bara fyra universitet behållit sin status, medan de i resten av landet alla numera kontrolleras av en stiftelse, med undantag för Károly Eszterházy-­universitetet i Eger som i stället har skänkts till… katolska kyrkan.

I svar på våra frågor framhäver ministern för teknologi och innovation László Palkovics, som är ansvarig för högre utbildning, ”konkurrenskraften” som regeringens enda mål. Han ser i dessa nya stiftelser en ”modern och unik form av offentlig förvaltning” som är ”essentiell för att säkra landets konkurrenskraft under kommande årtionden”, samt dess ”långsiktiga stabilitet”.

– Förändringen av universitetsmodellen började för tre år sedan med omorganiseringen av Corvinus-universitetet, och den ledde inte till någon upprörd debatt då, försäkrar han. Varje akademisk senat [ett organ som väljs av studenter och lärare som styr över institutet] har haft rätt att själva välja om de vill byta modell eller inte.

Regeringen har inte mötts av något större motstånd förutom vid Universitetet för drama- och filmkonst i Budapest (SZFE), vars studenter ockuperade sitt campus under nästan tio veckor hösten 2020, innan ett utegångsförbud med anledning av pandemin tvingade dem att ge upp. Majoriteten av de juridiska manövrerna och förklädda privatiseringarna av de stora universiteten har ägt rum under undantagstillstånd, samtidigt som Ungern satte rekord i antalet döda i covid-19 och alla demonstrationer var förbjudna.

Räknar Fidesz, som nu för första gången står inför en enad opposition, med ett nederlag i nästa års val efter tolv års ensamt regeringsinnehav? Deras motståndare ser stiftelserna som livbojar för de högre tjänstemän som är lojala med regeringspartiet. Dessa bastioner skulle kunna underminera en kommande regering och förbereda en återerövring av makten.

– I händelse av ett regeringsskifte kommer den nya regeringen att behöva dela makten en parallell regering, en ”djup stat” som inrättat sig i förvaltningen och som styrs av Orbán, säger advokaten András Schiffer, en tidigare grundare av och ledamot för det liberala miljöpartiet Politiken kan vara annorlunda (LMP).

Han drar en parallell mellan den pågående överföringen av offentliga tillgångar till förmån för den nationalistiska högern och den som den gamla socialistiska nomenklaturen utförde i syfte att förlänga sin politiska och ekonomiska hegemoni under regimskiftet 1989–1990.

En symbol för Fidesz försök för att befästa sin makt är det enorma byggnadskomplex med drag av futuristisk klosterborg som håller på att byggas vid Donaustranden och där landets nya nationalkonservativa elit snart kommer att skolas. Staten har gett Mathias Corvinus-kollegiets projekt status som prioriterad investering, vilket gör det möjligt för det att kringgå stadsplaneringens vanliga regler. Kontrollen över dessa stiftelser kan alltså göra det möjligt för Orbán att behålla makten utan att nödvändigtvis behöva sitta i regeringsställning.

Texten är tidigare publicerad i Le Monde diplomatique
Översättning: Jonas Elvander

  • Ungern
  • Ungern val
  • Victor Orbán

Nytt