Utrikes

Sanktionerna mot Ungern en förebådande signal

Ungerns premiärminister Viktor Orbán talar i Europaparlamentet i Strasbourg den 11 september. Foto: Jean-Francois Badias/AP/TT.

Förra veckan röstade Europaparlamentet för att inleda ett sanktionsförfarande mot Ungern. Men lite talar för att sanktionerna kommer att bli verklighet. I stället vittnade den hätska debatten och högerns splittring om hur nästa vårs Europaparlamentsval kommer att gestalta sig.

Utrikes

Det var märkliga scener som utspelade sig i Europaparlamentets plenisal i Strasbourg förra tisdagen. Den fullsatta kammaren hade förvandlats till vad som mest påminner om en domstol. En efter en ställde sig ledamöterna upp, slog på mikrofonen och vände sig åt samma håll: en av de främre bänkraderna där Ungerns premiärminister Viktor Orbán satt på de anklagades bänk.
Förra året lade den nederländske EU-parlamentarikern Judith Sargentini fram en rapport angående tillståndet i den ungerska demokratin. Den utmynnade bland annat i en rekommendation till Parlamentet att göra bruk av den så kallade ”kärnvapen-klausulen”, artikel 7 i Lissabonfördraget, som gör gällande att ett medlemsland kan förlora sin röstningsrätt i det Europeiska Rådet om det inte respekterar unionens grundläggande värden om demokratiska fri- och rättigheter. I Ungern har såväl yttrande- och pressfriheten som rättsväsendets politiska oberoende gradvis underminerats i och med Orbáns reformer sedan han kom till makten en andra gång 2010. Rapporten nämner tolv problemområden, bland annat rättsväsendets oberoende, yttrandefriheten, migranter och flyktingars rättigheter, korruption och minoritetsgrupper som romers och judars rättigheter.

Har ”försvarat Europa”

Frågans vikt inskärptes av det faktum att över 50 ledamöter tog till orda under sammanträdet. Det blev också uppenbart att Orbán har ett starkt stöd inom den europeiska högern. Ukip:s förre ledare Nigel Farage tackade högre makter för att det fortfarande finns en europeisk ledare som är beredd att ”försvara sin identitet och kultur inför sådana trakasserier”. Han rådde även Ungern att som Storbritannien lämna EU:
– Viktor Orbán, kom med i Brexit-klubben, du kommer att känna dig mycket bekväm!
Totalt uttryckte ledarna för de tre högergrupperna i parlamentet sitt stöd till Orbán: Europeiska konservativa och reformister (ECR) där Sverigedemokraterna och brittiska Tories är medlemmar, Frihet och direktdemokrati i Europa (EFDD), där bland annat italienska Femstjärnerörelsen är med, och Nationernas och friheternas Europa (ENF) som grundades av franska Rassemblement National (tidigare Nationella Fronten).

Viktor Orbán, kom med i Brexit-klubben, du kommer att känna dig mycket bekväm!

En övervägande majoritet var dock som väntat kritisk till den ungerske premiärministern. Orbán, som höll ett försvarstal i början av sammanträdet, förkastade rapporten och hävdade att parlamentet vill döma ”inte en regering, men ett folk”. Han talade sedan om Ungern ”som sedan 1 000 år är medlem av det kristna Europa”, som har tvingats ”betala ett högt pris för sin frihet och demokrati” och som nu läxas upp av dem ”som aldrig har behövt kämpa för sina rättigheter”. Han hävdade också att Ungern har försvarat Europa från ”hundratusentals migranter”.
– Ungern kommer att fortsätta försvara sina gränser, blockaden mot illegal invandring och sina rättigheter. Även utan er, om det krävs, tillade han avslutningsvis.

Vetorätt kan blockera

Den här typen av öppen konfrontation mellan medlemsländer är ovanlig. Det är dock inte första gången som artikel 7 har brukats. I december röstade man för att inleda samma process mot Polen vars nationalkonservativa regering har ägnat de senaste åren åt att genomdriva samma typ av reformer som Viktor Orbáns regering.
Men i och med att artikel 7 är den tyngsta sanktionen ett medlemsland kan utsättas för är den institutionella processen som i slutändan kan leda fram till att ett land stängs av i Europeiska Rådet av demokratiska säkerhetsskäl lång och krånglig.

Först ska parlamentet komma överens om att en överhängande risk finns för att landet i fråga bryter mot EU:s ”värderingar”. Detta kallas den ”preventiva mekanismen”, och utgör första delen av artikeln (7.1). Initiativet kan komma från parlamentet, kommissionen eller från en tredjedel av medlemsländerna i rådet. Det anklagade landet får sedan chans att uttala sig inför rådet. Parlamentet ska sedan rösta om huruvida man ska gå vidare med processen. Här befinner sig Ungern nu – i onsdags röstade 448 av de 663 samlade ledamöterna för. Frågan kommer nu att gå vidare till rådet där de samlade regeringscheferna ska rösta om saken. Där räcker det med att fyra femtedelar är för för att processen ska rulla på.

I nästa steg, artikel 7.2, slås fast att medlemslandet ifråga systematiskt bryter mot EU:s stadgar. Då upprepas samma parlamentariska process igen: förslag läggs, det anklagade landet får uttala sig, parlamentet röstar. Om över två tredjedelar av ledamöterna röstar för går frågan en sista gång vidare till rådet. Skillnaden är att denna gång krävs enhällighet i rådet för att sanktionerna ska införas. Det räcker alltså med att ett enda land lägger in sitt veto för att blockera processen. I Ungerns fall har både Polen och Tjeckien, två allierade i den så kallade Visegrád-gruppen, sagt sig vara beredda att göra detta. Skådespelet i Strasbourg får därmed mer än något annat tolkas som en symbolisk styrkedemonstration från den liberala delen av EU inför nästa års parlamentsval.

Högern definitivt splittrad

Det intressanta i förra veckans kraftmätning i parlamentet låg egentligen inte i sammandrabbningen mellan Orbán och det liberala etablissemanget. Det var hur den kristdemokratiska högern hanterade frågan som var det riktigt pikanta. Eftersom Orbáns parti Fidesz är medlem i den största högergruppen EPP (tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna) är frågan om sanktioner mot Ungern extra känslig för denna grupp, som har burit den som en allt tyngre börda de senaste åren.
Det märktes också under debatten. EPP hade på tisdagen ännu inte tillkännagivit hur den skulle rösta i onsdagens omröstning.
– Min grupp kommer att fatta ett politiskt beslut ikväll, sade gruppledaren Manfred Weber.

På onsdagsmorgonen kunde han till slut meddela att hans grupp kommer att rösta för sanktioner mot Ungern. Under den efterföljande debatten gick flera av gruppens medlemmar även hårt åt Orbán, inklusive den svenska ledamoten Anna Maria Corazza Bildt:
– I dag är jag stolt över att försvara demokratin, sade hon och kritiserade bland annat Orbáns allians med Vladimir Putin.
In alles röstade 115 av gruppens ledamöter för och 57 mot rapporten. Flera valde även att avstå. Av dem som röstade mot visade flera sitt uttryckliga stöd för Orbáns politik. Något som lär få konsekvenser.

Efter det resultatet är det i princip omöjligt för gruppen att behålla Fidesz som medlemmar. Det innebär att den europeiska högern kommer att omformeras inför Europaparlamentsvalen i maj. Splittringen inom högern mellan en EU-vänlig liberal falang och en EU-fientlig nationalistisk är nu mer eller mindre oundviklig, något som lär bidra till att rama in vårens val som ett mellan ”globalister” och ”nationalister”.

Enligt uppgifter till tidningen The Telegraph ska Viktor Orbán även ha klargjort detta i ett informellt möte med Frankrikes president Emmanuel Macron under toppmötet i juni. Bakom kulisserna ska han ha sagt till denne att det bara kommer att finnas ”två vinnare” efter valet, han själv och den franske presidenten, men att han kommer att vara ”den största vinnaren”.
Vad det kommer att innebära för styrkeförhållandena i det framtida parlamentet och därmed tillsättningen av nästa kommission återstår att se.

 

_____________________________________

Prova Flamman!

Nu kan du få Flamman i en månad helt gratis. Följ länken för mer information.

  • Europaparlamentet
  • Ungern
  • Viktor Orbán

Utrikes