Krönika

Sarajevo no more

Krönika

Hettan i Sarajevo är tryckande. Sommartid kan det vara upp emot 40 grader varmt i Bosnien-Hercegovinas huvudstad.
Explosionen kommer utan förvarning. Det öronbedövande dånet får andningen att stanna i någon hundradels sekund. Vid ett sådant tillfälle hinner man inte tänka. Jag ska precis kasta mig mot marken, när jag upptäcker att alla andra står stilla, som om ingenting hade hänt.

Ingenting har heller hänt. Den här gången var det inga granater som slog ner i Sarajevo. Det var bara den kraftiga sommaråskan som höll på att skrämma livet ur en dum, svensk turist.
Nu är det inte krig längre. Men under belägringen 1992-1996 slog granaterna ner var femte minut, bland de små caféerna och torgstånden i gamla stan, och bland de grå betonghusen från Tito-tiden.De vackra berg som omger staden, förvandlades till krigsskådeplatser. Och den moderna vägen mellan city och flygplatsen blev till ett mardrömslikt Sniper Valley.

I hörnet Ulica Zenelik / Obala kulina bana, precis vid det lilla vaxdockemuséet, startade första världskriget. Det var här som Gavrilo Princip 1914 sköt ihjäl Österrike-Ungerns tronföljare Frans Ferdinand.
– Serbija terrorist, muttrar en äldre man på andra sidan gatan.

I Sarajevo dricker man bosniskt kaffe, svart som döden och mycket godare än blaskigt svenskt cafékaffe. Men Milorad dricker bara Coca-cola. Under belägringen var sarajevoborna utan Coca-cola, liksom de ofta var utan el och värme. Så nu passar de på. Återuppbyggnaden är svår och kommer att kräva uppoffringar. Problemen kan vara högst konkreta. Zlatko berättar om bosnienserben som bor längst ner i deras hyreshus. Några av grannarna misstänker att han varit med i kriget och att han har mördat bosnienmuslimer. Sådant vet man aldrig.

I Bosnien är det internationella språket tyska, inte engelska. Det enda sarajevoborna kan säga på engelska är:
– No more.
Var ligger historiska museet?
– No more.
Var ligger simhallen?
– No more.
Allt som gick under kriget, det är no more. Och Zlatko har 33 släktingar som är no more.
Det finns alltid någon som tjänar på att det är krig. De serbiska separatisterna, de bosniska separatisterna och de kroatiska seperatisterna hade aldrig kommit långt på egen hand. Det behövdes hjälp utifrån för att stycka upp det som en gång hette Jugoslavien. Och vi västerlänningar är jävligt bra på att skapa konflikter i andra regioner. Det är det vi vita kristna ägnar oss åt nu när vi nästan helt har slutat att slå ihjäl varandra.
Allra bäst går det just nu i Mellanöstern. Där har vi lyckats frammana hat mellan folkgrupper som levt tillsammans i fred under tusentals år. Underskatta aldrig den västerländska civilisationen, vi kan göra underverk.

Jugoslavien var förstås också ett lyckat projekt. Ett litet, ekonomiskt välmående och alliansfritt östland förvandlades på ett par år till ett folkmordshelvete.På en mur står det skrivet ”Zivio Tito!” (leve Tito). Titos Jugoslavien var förstås inget perfekt land. Tryck- och föreningsfrihet existerade inte, och folket gavs inte möjlighet att välja sina lagstiftare. Men vore jag jugoslav och hade upplevt krigsåren skulle jag nog också längta tillbaks till Tito-tiden. Den bosniska banken heter ”Central profit banka”. Det tycker vi är skojigt, och fotograferar. Annars är det mest skyltar med texten ”Deutsche volksbank” vi ser. Det är inte lika skojigt. Tyskland har alltid haft ekonomiska intressen på Balkan. Men efter andra världskrigets slut var det inte så politiskt korrekt med stortyska maktsträvanden. Det började inte vända förrän efter den tyska återföreningen. Med hjälp av ”det enade Europa” lyckades det nya enade Stortyskland nu driva igenom att Kroatien och Slovenien skulle bryta sig loss ur den jugoslaviska federationen. Tyskland fick sina forna satellitstater åter. De jugoslaviska folken fick år av krig och terror.

I Sarajevo vajar den blå EU-flaggan med de gula stjärnorna från var och varannan flaggstång. Den är nästan lika vanlig som Bosnien-Hercegovinas egen blågula. På Hotel Holiday Inn har EU-kommissionen en permanent propagandautställning. Bosnierna ska övertygas om nödvändigheten av ytterligare europeisk integration, som är orwellskt nyspråk för ett starkare, mer centraliserat och bättre rustat EU.
Vargen har satts att vakta fåren. Det är ju just tanken om ”ett enat Europa”, som två gånger tidigare i historien har dränkt Balkan i blod.
Bosnien-Hercegovina är en ung och bräcklig demokrati. Det sista de behöver är makthungriga västeuropéer.