Inrikes

”Satsa 200 miljarder mer på offentlig sektor”

– Om man har misskött huset i 30 år kan man gå till banken och låna en miljon för renoveringar. Då ökar man värdet på kåken med minst en miljon, säger P-O Edin, som står bakom LO-rapporten ”En totalrenovering av Sverige”.

Låna till investeringar i offentliga sektorn. Det är i princip enda sättet att nå full sysselsättning, enligt en ny LO-rapport av P-O Edin.

Inrikes

Planera för tre procents underskott de närmaste 20 åren i stället för en procents överskottsmål. Investera pengarna, 200 miljarder, i offentlig sektor och få ner arbetslösheten kraftigt.
Nej, det är inte ett förslag från vänsterfalangen i Vänsterpartiet. Förslagen kommer från en LO-rapport skriven av P-O Edin, tidigare chefsekonom på LO. P-O Edin säger själv att han är förvånad över en del av resultaten.
– Mest förvånande var det oerhört starka sambandet mellan finansiellt sparande och arbetslöshet. Den ökande arbetslösheten kan nästan helt och hållet förklaras med utvecklingen med finansiellt sparande.

Krävs stora ingrepp

För att se om det kunde vara en tillfällighet jämförde han med andra länder och såg samma samband där. Han menar att det enda på arbetsmarknaden som politiker egentligen kan påverka i större utsträckning är den offentliga sektorn. Och behoven finns där.
– Det enda man kan göra något radikalt med är den offentliga sektorn; skolbyggnader, vatten och avlopp, elnät. Allt som den offentliga sektorn äger har vi underinvesterat i. Det är ungefär som om man inte har underhållit kåken på 30 år. Då krävs ganska stora ingrepp.
Ska man komma ner i en arbetslöshet under fyra procent krävs stora investeringar.  P-O Edin föreslår investeringar på 120 miljarder per år. Dessa i sin tur kommer leda till skatteeffekter som ger utrymme till ytterligare 80 miljarder. Han påpekar också att omkring 40 procent av det som investeras kommer tillbaka till staten i form av ökade skatteintäkter och mindre utgifter som arbetslösheten fört med sig.
– Det är ändå ganska konservativt räknat.
Han fortsätter med husliknelsen:
– Om man har misskött huset i 30 år kan man gå till banken och låna en miljon för renoveringar. Då ökar man värdet på kåken med minst en miljon. För staten är det än gynnsammare då en del av utgifterna också kommer tillbaka.
Finns det några risker med att låna till investeringar?
– Nej, det gör det inte. Jag har gått igenom de vanligaste invändningarna i rapporten. Som läget är i Sverige finns egentligen inga risker.
Rädslan för underskott är något som främst präglat den europeiska politiken. Både Japan och USA använder enorma underskott för att upprätthålla en bra tillväxt i ekonomin. Den stora utmaningen ligger kanske i att ändra attityder.
P-O Edin tror att 90-talet och Göran Perssons talesätt: ”den som är satt i skuld är inte fri”, lever kvar hos många. På frågan om varför det länge från höger till vänster funnits en enighet om överskottsmålet svarar han:
– Väljare gillar det budskapet. Det var nog lättare för vänstern att vinna valet på det sättet än om de hade sagt ”nä, nu ska vi ha underskott”. Även för mig tog ett tag att gå igenom allt och komma fram till det här.
I rapporten har han förslag på olika satsningar.
– Det är exempel på hur man ska använda pengarna. Det ideala är väl att de politiska partierna kommer överens om att nu kör vi det här i 20 år och sedan blir den politiska vinkeln att politikerna får välja vad de vill lägga pengarna på.

Tror inte på V

Vad händer om vi inte investerar nu?
– Det kommer att hanka sig fram i den kurs vi varit i. Jag tror vi fortsätter underinvestera och göra Sverige ännu mer nedslitet. Vi kommer inte ifrån att vi har underinvesterat i utbildningssystemet som märks i skolresultaten.
– Vi har ännu kvar en del utförsbacke. Sverige kommer nog vara ett av de mer välmående länderna men vi kommer att kraftigt halka ner i välfärdsligan.
I stället hoppas han att Sverige skulle bli ett föregångsland och våga bryta ny ekonomisk mark.
– Vi har gjort det fyra-fem gånger tidigare och visat världen att det faktiskt går att göra saker som betraktats som omöjligt.
Många från fackföreningsrörelsen har varit positiva till rapporten och tyckt att den verkat lovande. Men andra ekonomer har varit avvaktande.
– De säger inte ”där har du räknat fel” eller ”där har du tänkt fel”, de verkar i stort sett bara vilja glömma det.
Själv skulle han vilja att rapporten granskades mer och bearbetades i vetenskapliga sammanhang.
– Kanske Feministiskt initiativ kan vara det första radikala partiet som tog till sig det. Vänsterpartiet skulle kanske också kunna göra det, men det känns inte som att V vågar gå sin egen väg när det
gäller ekonomisk politik. De vill vara lika återhållsamma som alla andra.

    Inrikes