– Jag tycker det var roligt att höra Reepalu argumentera. Det var en väldigt stark argumentation till varför vinster skadar välfärden. Utredningen har också belagt att det är både juridiskt och praktiskt möjligt och önskvärt att sätta ett tak för vinsterna, säger Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt till Flamman.
Men ett vinsttak på sju procent, som utredningen föreslår, anser han är för högt.
– Det är för högt. Det är en av de punkter som vi kommer att förhandla med regeringen med målet att pressa ner den siffran.
Just nu pågår ett intensivt opinionsarbete för ett vinststopp bland vänsterpartister runt om i landet. Jonas Sjöstedt påpekar att partiet har opinionen i ryggen i den frågan. En majoritet vill förbjuda vinster i välfärden.
– Det är viktigt att vi kampanjar med gott humör för vinststopp. Det kan hända att vinstfrågan avgörs på valdagen 2018. Det är inte en debatt som jag tror är dålig för vänstern, tvärtom.
– Sedan har vi kommit överens med regeringen att förhandla om det förslag som ska läggas på riksdagens bord. Där har vi goda möjligheter att påverka.
Kan du säga något om vad som skulle vara acceptabelt där för Vänsterpartiet?
– Det är helheten. Att pengar som ska till välfärden går till välfärden. Där lutar vi oss mot den överenskommelse vi har som slår fast det.
Det har varit en het debatt om vinster i välfärden där förespråkare för vinster i det närmaste utmålat kritiker som extremister. Svenskt näringslivs vd Carola Lemne kallade exempelvis Reepalus förslag för ”ytterkantspolitik” i tidningen Dagens Industri.
– Osakligheten visar hur svag den argumentationen är. Sverige skulle bli som Norge, Finland och Danmark om vi förbjuder vinster i skolan till exempel, säger Sjöstedt.
Vinst som drivkraft
Även på lokal nivå i Vänsterpartiet kritiseras vinsttaket på sju procent.
– Spontant tycker jag det är väldigt högt, säger Sara Svensson, gruppledare för Vänsterpartiet i region Skåne.
Hur Ilmar Reepalus förslag skulle påverka lokalt tycker hon är svårt att bedöma.
– Givet nuläget skulle det göra det svårare för verksamhet att ta ut vinster. Men man skulle behöva ta bort möjligheten till vinst över huvud taget.
Hon påpekar att det är själva drivkraften till vinst som snedvrider incitamenten för välfärdsföretagare.
– Aktiebolagens incitament är att generera vinst. Inte att generera bra vård för mig eller andra skåningar. Det är de drivkrafterna vi behöver få bort.
Risk för krångel
– Det var ungefär som väntat fast lite större vinst än jag trott, säger Peter Emsheimer, från nätverket Gemensam Välfärd.
Utredningen föreslår, förutom ett vinsttak, en rad regleringar för att täppa till möjligheten att flytta runt poster i bokföringen och på det sättet få ut en högre vinst än tillåtet. Peter Emsheimer är skeptisk till om det kommer att fungera.
– I morgon kommer Anna Kinberg Batra säga att det blir en massa krångel med det här. Och det blir ju krångligt om man ska söka tillstånd och så vidare.
– Våra huvudargument är att vinstjakt snedvrider verksamheten och det är därför vi är emot det, inte bara för att företagare tar pengar från det offentliga.
Samtidigt påpekar han att förslaget som presenteras i dag är ett steg i rätt riktning – om än otillräckligt.
– Det är bättre än hur det ser ut i dag.
Det här föreslår utredningen
Utredningen föreslår ett vinsttak på sju procent, plus statslåneräntan. Viktigt att nämna är att rörelsevinsten föreslås räknas i relation till operativt kapital, alltså det kapital som faktiskt finns i företagets verksamhet. Detta kommer att förhindra att företag investerar stora pengar som de sen tar ut en vinst på. Det gör det svårare för företagare att flytta runt pengar då exempelvis aktier eller fastigheter som inte direkt har med verksamheten att göra räknas bort. Därmed minskar möjligheterna att påverka hur stor vinstprocent man ska få fram.
Dessutom föreslås att inga värdeöverföringar från företaget får göras utöver det tillåtna rörelseresultatet. Det kan exempelvis vara fråga om att ägare eller deras familjemedlemmar tar ut omotiverat höga löner i förhållande till deras tjänst.
Utredningen vill också att verksamheter ska söka ett särskilt tillstånd innan de ges möjlighet att få ta del av offentliga medel. Statens skolinspektion och Inspektionen för vård och omsorg föreslås ha ansvar för tillståndsprövningen.