Ledare

Ska arbetare jobba tills de dör?

En generell höjning av riktåldern är djupt orättvis och kommer kraftigt att inskränka livskvalitén för människor i de kroppstunga arbetaryrkena. Foto: Bertil Ericson/TT.

Arbetares förväntade livslängd ökar mycket mindre än de högutbildades. Varför skall de då behöva jobba lika länge? Tamara Spiric om de senaste beräkningarna av riktåldern från Pensionsmyndigheten.

Ledare

Pensionsmyndigheten har i en ny utredning räknat ut att dagens 35-åringar kommer behöva jobba tills de är 70 år för att få ut full pension och att de tidigast ska kunna gå i pension med en lägre ersättning vid 66 år mot dagens 61 år.
Det finns många som kan och kommer att vilja jobba längre. Folk med jobb som stimulerar sinnet och inte sliter ut kroppen. Folk som till exempel har startat sina karriärer efter många år vid universitet. Men att basera en ny pensionsålder på tanken att vi lever längre och att alla bör jobba längre är att blunda för verkligheten.

Svenskarnas livslängd är tydligt påverkad av vår utbildningsnivå och som en följd av det, arten på det arbete vi utför. Tittar vi på livslängd efter utbildning är det tydligt att människor i Sverige förvisso blir allt äldre, men att skillnaderna också blir allt större. Sedan 1980-talet har den förväntade medellivslängden för män med eftergymnasial utbildning ökat med 5,1 år medan ökningen för män med grundskoleutbildning är 3,3 år. De högutbildade kvinnornas livslängsökning under samma period är 3,7 år och de grundskoleutbildade kvinnor 1 år. Detta samtidigt som vi också ser hur inkomstskillnaderna ökar och hur de som slits ut i förtid får det allt svårare med en försämrad sjukförsäkring och en sjukvård med otillräckliga resurser.

Här blir det uppenbart att en generell höjning av riktåldern är djupt orättvis och kraftigt kommer att inskränka livskvalitén för människor i de kroppstunga arbetaryrkena. En arbetarman med grundskoleutbildning skulle då i snitt leva med pension i 8 år medan en högutbildad man i snitt kan njuta av sin pension i 13 år. Arbetarna som inträder på arbetsmarknaden tidigare och dör tidigare blir de som får ut minst antal år i pension. Kommer de att subventionera för dem som har turen att leva längre?

Utredningen kan vara ett sätt att bakvägen förskjuta pensionsåldern. Att utan att ta den politiska diskussionen hänvisa till att pensionssystemet, likt någon naturlag, kräver detta då vi blir allt äldre i Sverige

Samtidigt propagerar Pensionsmyndigheten och andra tyckare för att enskilda kan spara extra vid sidan av pensionen och på så vis få ekonomiska möjligheter att gå i pension tidigare. Självklart riktar detta sig till de som redan är välbetalda och som redan gynnas genom ett längre liv och senare inträde på arbetsmarknaden. För de med låg utbildning räcker lönen sällan till extra sparande för en tidigare pension.

På tal om att pengarna inte räcker: det sägs att ändring av riktåldern behövs för att samhällets pengar inte räcker för pensionerna. Men stämmer det? Storleken på Sveriges ekonomi har mer än femdubblats sedan 1950-talet, räknat i dagens penningvärde. Det betyder att, med hänsyn taget till prisökningar, det ekonomiska utrymmet har femdubblats. Det är alltså inte en fråga om det finns pengar till pensioner till människor som gett stora delar av sitt liv för att bygga det samhälle vi lever i. Det är en fråga om att allt mer av resurserna till allt färre. Det är inte en fråga om brist utan om fördelning.

Nu är det viktigt att hålla huvudet kallt och inte dras med i beskrivningar om nödvändigheten av denna förändring. Utredningen om förändrad riktålder kan vara ett sätt att bakvägen förskjuta pensionsåldern. Att utan att ta den politiska diskussionen hänvisa till att pensionssystemet, likt någon naturlag, kräver detta eftersom vi blir allt äldre i Sverige. Men innan den politiska klubban faller är det viktigt att bredda diskussionen och se resursbristerna eller rättare sagt bristen på fördelningen av resurserna och den ojämlikt ökande livslängden med klara ögon. Visst kan saker behöva justeras. Men ytterligare en reform som spär på ojämlikheten i vårt samhälle skulle vara förödande för alla de som redan under sina arbetsår är missgynnade. Sverige behöver mer jämlikhet inte mindre. Då borde ett system som också tar större hänsyn till arbetets art och hur länge en person faktiskt har jobbat innan riktåldern sätts för individen vara mycket mera önskvärt.

 

_____________________________________

Prova Flamman!

Nu kan du få Flamman i en månad helt gratis. Följ länken för mer information.

  • arbetare
  • livslängd
  • pension
  • pensionsålder

Ledare