Ledare

Ska särintressen styra bostadspolitiken?

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Trots bostadsbrist, trångboddhet och skyhöga priser ser bostadspolitiken inte ut att bli en valfråga. En anledning är att varken regeringen eller oppositionen vågar utmana starka särintressen.

Ledare

De senaste åren har avslöjandena kring byggherrarnas ofta tvivelaktiga försäljningsmetoder avlöst varandra. För att öka sina redan feta vinstmarginaler på den överhettade bostadsmarknaden har man tagit till en rad knep – som skruvade andelstal, progressiva avskrivningar och till och med dolda avtal där rätten att bygga ytterligare våningar på en befintlig fastighet sålts utan de boendes kännedom.

Som Svenska Dagbladet visade i en granskning i förra veckan har många stora byggherrar också proppat nybildade bostadsrättsföreningar fulla med allt större lån, vars innebörd man gjort sitt bästa för att dölja för potentiella köpare.

Den växande utlåningen till nybildade bostadsrättföreningar har också fått Finansinspektionen att reagera. I sin senaste rapport om den svenska bolånemarknaden konstaterar man att nybildade föreningar har lån på nästan 12 000 per kvadratmeter i snitt, vilket är mer än dubbelt som mycket som snittet i befintliga föreningar. Det kan leda till chockhöjda månadsavgifter den dag räntorna börjar stiga, vilket utsätter hushållen för en dubbel risk.

Även om problemet förvärrats på senare år är det inte nytt. Experter har länge varnat för att bostadsrättsföreningarnas ”dolda” skulder är en tickande bomb och att särskilt nybyggda och ombildade föreningar ofta baseras på tvivelaktiga ekonomiska kalkyler där framtida underhållskostnader tonas ner.

Så vad gör politikerna?

Inte mycket. Eller nåja, hösten 2015 tillsatte regeringen faktiskt en utredning om stärkt konsumentskydd på bostadsmarknaden. I april förra året presenterade den en rad förslag – bland annat ska föreningens skulder och månadsavgiftens räntekänslighet tydligare redovisas vid försäljning, och föreningarna ska göras större avskrivningar för att klara framtida renoveringsbehov.

Sedan gick ett år utan att något hände. I mars rapporterade SVT istället att regeringen inte kommer att lägga fram något förslag om stärkt konsumentskydd. Anledningen uppgavs vara motstånd från ”branschen”.

”Det är stora intressen på spel”, förklarade utredaren Michaël Koch. ”För om man ställer större krav på avskrivning betyder det att månadsavgifterna måste höjas för de boende, och höjs de kan man därmed inte heller sälja lägenheterna till samma höga pris”.

Det kan tyckas som en marginell fråga, men regeringens hantering av konsumentskyddet för bostadsköpare är ett symptom på ett mycket större problem.

Det kan tyckas som en marginell fråga, men regeringens hantering av konsumentskyddet för bostadsköpare är ett symptom på ett mycket större problem. Att regeringen sviker unga bostadsköpare för att det eventuellt kan påverka marknadsvärdet på befintliga bostadsrätter och byggherrarnas vinstmarginaler visar tydligt vems intressen som väger tyngst i politiken i dag.

För att komma till rätta med problemen på bostadsmarknaden måste vi tvärtom våga utmana de som tjänar på att bostadsbristen består. Det gäller såväl byggherrar, banker och mäklare som de 40-talister som blivit miljonärer på sina bostäder – ofta byggda under en tid då staten tog ett betydligt större ansvar för bostadsförsörjningen.

_____________________________________

Prova Flamman gratis!

Just nu kan du få prova Flamman gratis i en månad. Följ länken för mer information.

  • bostadsmarknaden
  • bostadspolitik
  • bostadsrätter
  • Finansinspektionen

Ledare