Inrikes/Nyheter 22 december, 2016

Skapa hopp och bygg allianser

Brustna förhoppningar, rasism och klimathot. Men också hopp om det nya året. Flamman samlade tre vänsterprofiler för att diskutera det politiska läget och förväntningarna på 2017.

Vad kommer ni att minnas mest från 2016?
Hanna Cederin (HC): Migrationsöverenskommelsen och hela den processen till där vi är nu. För mig har det varit viktigt att dels sörja förhoppningarna som man hade på den solidaritetsvåg som var innan gränserna stängdes och dels försöka hitta tillbaka till den motståndsrörelsen.
Erik Wijk (EW): Jag tänker på de förlorade möjligheternas år. Det var så mycket som var spännande och positivt. Dels solidariteten med flyktingarna, som regeringen bara lade locket på. Sedan hade vi Sanders och Corbyn men i stället fick vi Trump och Brexit.
America Vera-Zavala (AVZ): För mig har det varit ett år där jag blivit väldigt besviken på människor. Det är allt fler som går från att ha varit flyktingvänliga till att bli mycket mer kritiska. Syrienfrågan, där jag kan bli förvånad över att det ändå finns så många vänstermänniskor som håller någon slags Rysslandslinje. Den islamofobi som vi ser och som många inte tar tillräcklig ställning mot.
EW: Jag känner att något håller på att gå sönder, både i samhället och i min vänkrets. Har jag lurat mig själv? Gamla vänner med hjärtat till vänster framträder nu som nationalister och islamofober. Helt plötsligt är det gångbart. Man kan fantisera om hur det skulle ha varit att leva på 1930-talet. Skulle jag våga ta ställning? Vilka av mina vänner skulle ha varit för eller mot nazisterna? Det går att översätta till dagens situation.

Jag tror att många kan känna igen sig i det. Men hur ska vi vända den utvecklingen?
HC: Jag tror det första man ska komma ihåg är att det uppenbarligen är väldigt föränderligt. På samma sätt som fler och fler röstar på SD och anammar rasistiska tankesätt så kan man göra motsatsen.
AVZ: Jag känner inte speciellt mycket hopplöshet eller rädsla, som många beskriver att de gör. Men då många gör det så tror jag att utmaningen är att få människor att se att ”du har en plats att fylla”.
EW: Om man tittar på Västerlandet så är de stora politiska händelserna Brexit, Corbyn, Trump och Sanders. De fyra har det gemensamt att de går mot etablissemanget. Trots de dystra resultaten kan vi se att det går att vinna över etablissemanget. Det tragiska är att vänstern inte har lyckats fånga upp det och bli ett trovärdigt alternativ.

Hur ska då vänstern fånga upp det här?
AVZ: Om jag ska säga något som jag kanske inte väntat av mig själv, så tycker jag att Vänsterpartiet i Sverige har gjort väldigt, väldigt mycket bra. Man har fått igenom mycket i budgetöverenskommelser, man vinner debatter. Det är snarare så att jag kan tänka ”men vad är felet?” Ibland tror jag det är så att man inte har momentum. Vänstern gör mycket bra saker. SD grälar på varandra, de slåss och de super men de är ändå stora. Ibland är man i ett läge som är väldigt svårt och just nu blåser mycket högerextrema vindar.
HC: Vi måste skapa hopp och då måste man också hoppas själv. Annars kommer man att hamna i en slags rationalisering som bygger på att man är en liten minoritet som har rätt och säger ”vad var det vi sa”. Att man ska bygga breda allianser är den allra största lärdomen från de stora vänsterrörelserna. Det har varit alldeles för enkelt att nöja sig med att vara få. Då slipper man också misslyckas.
AVZ: En sak som är viktig att komma ihåg när det gäller vänstern är att Syriza och Podemos var gigantiska och otroligt hoppingivande. Men EU och trojkan kvävde verkligen de projekten. Jag tror inte att man ska underskatta det. Högerut kan man fortfarande säga att det inte finns några gränser för hur långt man kan gå. Men vänsterut kommer gränssättningen väldigt snabbt. Syriza ville egentligen mest förändra några mindre budgetregler men då blev det direkt totalt stopp. Vänstern säger ”vi kan förändra allt”, men ändå finns det ganska nyligen bevis på att nej, vänstern kan vara jättestark men ändå finns det gränser som sätts upp.
EW: Men när du (America) startade Attac så var det ett enormt momentum. Det tror jag inte bara handlade om tidpunkten utan att ni visade på ett alternativ. Där fanns något nytt att tro på. Det tror jag vänstern behöver hela tiden. Det är orättvist mot Sjöstedt som är en utmärkt partiledare, men jag tror att människor vill ha något nytt och ickegubbigt. Förra valet hade Feministiskt Initiativ lite av ett momentum. När jag reste runt i landet fanns det plötsligt en massa glada, engagerade människor och vilka var de? Jo, Fi:are. En sak som borde vara en självklarhet är valteknisk samverkan mellan V och Fi. Då slipper man diskussionen om förlorade röster. Då hade de tre procenten suttit i riksdagen i dag och förstärkt det rödgröna blocket.

Vad tror ni andra om valteknisk samverkan?
AVZ: Jag tycker det låter som en väldigt fin och modig idé som alla skulle förkasta med en gång. Men jag är för.
HC: Jag ska kanske inte uttala mig om valtekniska samarbeten, men det som oroar mig med Fi:s projekt är att det bygger ganska mycket på att man är en minoritet. Det är klart att det är bra att ha förhoppningar och vara glada, men om vänstern ska nå ut till fler tror jag att sättet som Fi kommunicerar på och hur man prioriterar frågor är dåligt. Därför tror jag det finns en motsättning mellan att få in nya människor till vänstern och att baka ihop sig med Fi.

Nyligen har det kommit siffror som visar att temperaturen på Arktis är 20 grader varmare än normalt. Samtidigt som många tycker att klimathotet är en viktig fråga diskuteras inte den så mycket. Vad beror det på att klimatfrågan aldrig riktigt lyfts?
AVZ: Egentligen borde alla människor bara slänga allting åt sidan och bara syssla med klimatet. Men så kommer det ju inte att vara. Vi kommer att ha flyktingar som kommer hit, vi kommer att ha andra viktiga frågor. För min del så engagerar jag mig i klimatfrågan, men jag har tappat tron på vuxna människors förmåga att förstå den frågan. Om man pratar med barn så förstår de alltid, men vuxna fattar inte klimatfrågan. Regeringen måste gå in och säga ”nu lägger vi ner inrikesflyget mellan Stockholm och Göteborg”. Det är de stora strukturomvandlingarna som krävs. Vi måste komma bort från ”ska du köpa den här ekologiska saken eller den där”. Men kombinationen av att vuxna människor inte förstår klimatfrågan och avsaknaden av regler ger mig panik.
EW: Jag tror att vi inte tar något på allvar förrän vi har det framför oss och vi ser inte klimatfrågan framför oss i vardagen. Det är samma sak med flyktingfrågan. Jag läste en väldigt intressant intervju i the Guardian med en FN-tjänsteman som sade att alla skulle vinna på en statlig färjelinje från Afrikas horn. Ingen skulle drunkna, man skulle ha koll på vilka som kommer och går och det skulle vara självfinansierande eftersom det skulle vara mycket billigare än att som i dag betala smugglare. Men han menade att ingen kan gå till val på det. Ingen skulle få med sig väljarna på det. Bra beslut måste fattas, frågan är hur. Jag tror inte vi kommer att reagera på allvar på klimatfrågan förrän vi ser den i vår vardag.
AVZ: Men det gör vi ju och ändå tar vi inte in det. Bolivia befinner sig till exempel i ett läge där de inte har vatten.
EW: Men när jag går ut i Bagarmossen så märker jag inte att vattnet har stigit. Jag tror att vi måste ha det så bokstavligt framför oss.
HC: Jag tycker inte det är så svårbegripligt att folk är så ointresserade av frågan. Tänk på allt annat som människor ägnar sig åt. Jag är till exempel storrökare och jag tror inte det är så enkelt som att jag inte ser hur mina lungor fördärvas. Det som saknas är politiska beslut, ledare och en tro på att vi kan göra det här tillsammans. Jag tror att det är där skon klämmer. Människor ser inte hur vi ska lyckas göra något tillsammans. Vi lyckades inte med flyktingströmmarna i EU. Vi kapitulerar hela tiden inför näringslivet och marknadskrafterna. Det progressiva och det civiliserade kräver ledning, idéer och samarbeten och det har vi inte sett på väldigt länge. Jag tror vi ska visa på hur allt hänger ihop. Det här systemet innehåller en ohållbarhet. Vi kommer inte att kunna ha kapitalism och fortsätta att leva på den här jorden. Vi kommer inte kunna ha de här ledarna och samtidigt ge människor möjlighet till en fristad.
EW: Det är mycket en pedagogisk fråga.
HC: Ja, och jag tänker på populismen och Trump. Jag tror inte folk trodde att han menade allvar med allt han sa. Jag tror att de såg det som metaforer och tja.. något att fantisera om tillsammans. Om vi ska säga att vi ska ha en färjelinje så måste vi mena det. Det handlar också om en underminering av demokratin, att folk röstar på Trump för att de tror att han ändå inte kan göra så mycket.

Till sist, vad önskar ni er av 2017?
HC: Jag önskar mig fler allianser och en sammanhållen vänsterrörelse och då tänker jag mest på utomparlamentarisk organisering. Att vi kan se att det handlar om att vi vill frigöra människor. Det kan vara från normer så väl som från arbetsgivares makt. Det är en grundläggande vänsteridé att människan ska vara fri.
AVZ: Förutom att kriget i Syrien ska ta slut så önskar jag mig att man tar avgörande steg mot klimatmål för att inte uppnå en för hög uppvärmning av jorden.
EW: Jag önskar mig vänstervisioner. Att inte bara deppa eller kopiera rasismen utan att stå upp för rättvisa och demokrati med visioner.

Flammans veckobrev

Låt Flamman sammanfatta veckan som gått. Prenumerera på vårt nyhetsbrev och häng med i vad som händer.

Genom att fylla i och skicka detta formulär godkänner du Flammans personuppgiftspolicy.

Nyheter/Utrikes 18 april, 2024

Bosättare fördrev palestinier med hjälp av Israels armé

En israelisk soldat iförd kostym vid ett högtidsfirande organiserat av bosättare på Västbanken. Foto: AP Photo/Leo Correa.

Israelisk militär och bosättare kritiseras av Human Rights Watch för sin behandling av palestinier på Västbanken. Organisationen rapporterar att palestinier har fördrivits från sina hem, och många vågar inte återvända.

– Bosättare och soldater har fördrivit hela palestinska samhällen. De har förstört varje hem, med uppenbart stöd från styrande israeliska myndigheter, säger Bill Van Esveld, biträdande barnrättschef på Human Rights Watch (HRW), i ett uttalande på organisationens hemsida. Han fortsätter: 

– Medan världen fokuserar på Gaza så ökar övergreppen på Västbanken, underblåst av årtionden av straffrihet och likgiltighet bland Israels allierade.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Saga Grande
Student i litteraturvetenskap och praktikant på Flamman.[email protected]
Inrikes 18 april, 2024

Borta med vinden

Vattenfall har investerat miljarder i tre stora vindkraftparker runt Fredrika. Produktionen täcker ungefär en procent av hela landets elbehov, men intäkterna för byn och för Åsele kommun är små. Foto: Robert Henriksson / DN / SCANPIX.

Vind- och vattenkraften i trakterna kring Fredrika producerar en procent av Sveriges el. Samtidigt stängs bibliotek och äldreboenden i närområdet. Med de regler som finns i Sverige stannar vinsterna sällan kvar i bygden.

Skylten som visar vägen mot biblioteket sitter kvar i Fredrikas centrum, men i början av februari slog det igen dörrarna för gott.

Bibliotekarien Britt-Marie Arvidsson har kört de två milen in till Fredrika för att visa oss biblioteket. Det ryms i ett enda, lite större rum i den låga röda skolbyggnaden. Trots det begränsade utrymmet finns allt som man kan vänta sig: skönlitteratur, deckare, fakta, och en avdelning om bygden och landets norra delar. Barnen har ett eget hörn med en kåta där man kan krypa in för att läsa i lugn och ro.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Arne Müller
Journalist i Umeå, som har skrivit boken "Norrsken: Drömmen om den gröna industrin", som granskar industriprojekten i norra Sverige.
Nyheter/Utrikes 18 april, 2024

Google-arbetare avskedas efter protest: ”AI-drivet folkmord”

Teknikarbetare protesterar utanför Googles huvudkontor i San Francisco i december 2023. Foto: Santiago Mejia/San Francisco Chronicle/AP.

28 anställda sägs upp efter att ha kritiserat teknikbolagets samarbete med israelisk militär.

Minst nio anställda på teknikjätten Google greps i tisdags under en tio timmar lång sittprotest inne på företagets kontor i New York City och Sunnyvale. Under onsdagen meddelade Google i ett internt meddelande att 28 anställda har avskedats för medverkan i protesterna, rapporterar The Verge.

– Allt fler är villiga att riskera sina jobb för att stå upp mot medverkan till folkmord, säger organisatören och Google-arbetaren Ray Westrick till Democracy Now!.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Peter Eriksson
Student i litteraturvetenskap och praktikant på Flamman.[email protected]
Utrikes 18 april, 2024

Putin trappar upp jakten på socialister: ”Värre än någonsin”

Georgier protesterar mot den ”ryska lagen” om utländska agenter den 9 april 2024, som har spridit sig i regionen. Foto: Shakh Aivazov/AP.

Ryska socialistiska rörelsen är senast i raden att klassas som utländska agenter och förbjudas att verka i landet. ”Jag räknar inte med att överleva kriget”, säger den svartlistade statsvetaren Greg Judin till Flamman.

Varje fredag håller Rysslands oppositionella andan. Då presenterar nämligen det ryska justitiedepartementet de senaste tillskotten till sin lista med ”utländska agenter”, där både individer, organisationer och medier kan hamna.

Fredagen den 5 april utökades listan med ett nytt namn: Ryska socialistiska rörelsen (RSR), en vänstergrupp med rötter i trotskismen. Flamman ringer upp Ilya Budraitskis (bilden), en av organisationens medgrundare, som sedan krigets början befinner sig i exil i USA.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Leonidas Aretakis
Chefredaktör på Flamman.[email protected]
Kultur 18 april, 2024

”Smärtpunkten” hyllar den hårda vården

Tony Olsson, spelad av Martin Nick Alexandersson och Riksteaterns producent Isa Stenberg (Maria Sid). David Dencik spelar Lars Norén. Foto: Nicklas Elmrin /SVT.

SVT:s serie om dubbelmordet i Malexander gestaltar en kriminalpolitik i förändring, men är okritisk till dagens trender. Kriminologen Hanna Tenenbaum har sett ”Smärtpunkten”.

Den 28 maj 1999 sköts poliserna Olle Borén och Robert Karlström ihjäl i Malexander av tre nynazister. Händelsen skakade Sverige. Själv var jag bara tre år, och berättelser om de sår som dåden lämnade fick jag ta del av långt senare.

SVT:s Smärtpunkten tar avstamp några månader tidigare, och gestaltar arbetet med Noréns pjäs 7:3, med tre fångar varav två nynazister i rollerna. Pjäsen spelades på scener utanför anstalter och efter den sista föreställningen rymde skådespelarna. Jakten på dem slutade med morden i Malexander.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Hanna Tenenbaum
Kriminolog.
Veckobrev 17 april, 2024

Jag älskar Sverige mer än Ivar Arpi

Till Sveriges försvar mot nationalisterna! Foto: Privat.

Jag skriver detta på väg hem från en föreläsning om Sveriges psykedeliska historia i Skövde, som jag måste säga är en fantastisk plats. Det första man möts av vid stationen är nämligen ett jättelikt kulturhus. Att det ser ut som en tegelborg från Super Mario Bros gör inte saken sämre.

Kulturhuset byggdes 1964 efter en ritning av Hans-Erland Heineman och sägs vara Sveriges första. Innanför tegelväggarna finns konsthall, biograf, danssalonger, restaurang, konferensrum, en teater med 500 stolar, samt ett bibliotek som pryds av ett praktfullt betongverk av Siri Derkert, ”Senapsträdet och himlens fåglar”.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Leonidas Aretakis
Chefredaktör på Flamman.[email protected]
Nyheter/Utrikes 17 april, 2024

Högerextrema norrmän återskapar Hamsuns röst med AI: ”Groteskt”

Författaren Knut Hamsuns signatur. Foto: Cornelius Poppe / NTB

Författarens ättlingar är skeptiska till projektet – men det högernationalistiska förlaget har inga planer på att stoppa det.

Det norska högerextrema förlaget Legatum Publishing har planer på att använda AI för att återskapa den nazistiska nationalikonen Knut Hamsuns röst. Syftet är att den konstgjorda rösten ska läsa in Hamsuns bok ”Svält” på engelska. 

Då det gått mer än 70 år efter författarens död så tappar förlaget Gyldendal rättigheterna till verket, som därmed får användas av vem som helst. Frågan om upphovsrätten även gäller någons röst är dock inget lagen har beslutat om än.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Saga Grande
Student i litteraturvetenskap och praktikant på Flamman.[email protected]
Kultur 17 april, 2024

Bilden av den mörke titanen saknar distans

Hur mycket Lars Norén tål Sverige? Författaren porträtteras nu i en dokumentär på SVT av Sindra Grahn. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.

Lite genikult skadar inte, men dokumentären om dramatikerns konstnärskap hade mått bra av att våga gräva vidare kring gränslinjen mellan etik och estetik.

Hur mycket Lars Norén tål Sverige? Bara det senaste året har två fackböcker givits ut, hans sista oavslutade dagbok har publicerats, ett teatermanus har blivit serieroman, ett antal pjäser har satts upp och i dagarna sänds en dokumentär och en dramaserie om hans liv och verk.

Det hela hade inte varit så problematiskt om det inte kombinerats med en förgudning av honom. En ny ton har infunnit sig i samtalet: Norén beskrivs som en dyster titan, en mobbad olympier.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Rasmus Landström
Författare, litteraturredaktör och medlem i Flammans styrelse.
Inrikes 17 april, 2024

Greta Thunberg har äntligen blivit farlig

Klimatungdomens växande radikalism tyder på mognad. Foto: Pascal Bastien/Avaaz/AP.

Den klimatrörelse som Alex Schulman drömmer om skulle snabbt bli irrelevant.

Jorden har feber. Mars blev den tionde månaden i rad som det globala värmerekordet slogs. Medeltemperaturen de senaste tolv månaderna är 1,56 grader högre än under förindustriell tid. Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader vid slutet av århundradet framstår som alltmer omöjligt att uppnå. Samtidigt fortsätter utsläppen att öka. Alla förhoppningar om kraftfulla åtgärder mot klimatförändringen har grusats, alla vackra löften från världens makthavare dragits i smutsen.

Min generation har helt enkelt misslyckats fullständigt, och vet om det. I en desperat jakt på syndabockar riktar somliga in sig på klimatrörelsen, och inte minst dess ikoniska ledargestalt Greta Thunberg – som nu blivit för radikal och obekväm. ”Hon hade chansen att förändra världen och kastade bort den”, skriver Alex Schulman i en bitter krönika i DN.

Hans besvikelse visar att han svalt myten om Greta Thunberg med hull och hår: berättelsen om det oskyldiga barnet som säger sanningen till makten, bjuds in till parlament och FN för att hålla tal, och äntligen förmår världens makthavare att ta sitt förnuft till fånga. Men den berättelsen har naturligtvis alltid varit falsk. Inte för att den överdriver Thunbergs betydelse eller genomslagskraft, utan för att den förtiger att den verkliga makten vare sig vilar i FN:s generalförsamling eller i några nationella parlament.

Att mänskligheten i dag befinner sig i en existentiell kris beror i grunden på ett kapitalistiskt ekonomiskt system baserat på hänsynslös exploatering av människor och natur. Ett system som sätter majoriteten av världens tillgångar – och därmed makten över de mest avgörande ekonomiska besluten – i händerna på en liten minoritet.

Läs mer

Miljardärer och kapitalförvaltare utövar alltså lika mycket makt över vår gemensamma framtid som folkvalda politiker. För den som inte vill se detta är det bekvämt att göra Greta Thunberg till syndabock.

Men det somliga vill se som urartning är snarare ett tecken på mognad. Det är både förutsägbart och logiskt att klimatrörelsen blir mer konfrontativ i takt med att tiden rinner ut och den politiska utvecklingen går åt fel håll. Att rörelsen blir mer systemkritisk och knyter an till andra frågor – som motståndet mot Israels blodiga krig i Gaza – är nödvändigt.

Att rörelsen blir mer systemkritisk och knyter an till andra frågor – som motståndet mot Israels blodiga krig i Gaza – är nödvändigt.

En tänkande politisk rörelse måste klara att peka på samband. Mellan militarisering och miljöförstöring. Mellan Israels brott mot palestinierna och fossilindustrins brott mot hela mänskligheten. Mellan den nationalistiska högerns förakt för svaghet och kapitalets behov att söndra och härska. Mellan växande ojämlikhet och urvattnad demokrati. Mellan åtstramad välfärd och utarmning av naturresurser.

Klimatkatastrofen är mänsklighetens allvarligaste kris hittills, men långtifrån den första. Förstörelsen av ekosystem, lokalsamhällen och människoliv har accelererat sedan kapitalismens födelse. Långt innan temperaturkurvorna började peka uppåt existerade överflöd sida vid sida med svält och misär, maktfullkomlighet intill maktlöshet. Mänskligheten lägger mer kraft och resurser på att utveckla och köpa nya högteknologiska vapen än klimatomställning.

Att de unga klimataktivisterna förstår detta bättre än Alex Schulman är inte så konstigt. De har ju redan testat det han föreslår – att snällt sitta utanför parlamenten och be politiker att ”lyssna på vetenskapen”. Tack vare dem finns det nu verkligt hopp. Inte om frälsning genom modiga beslut av världens makthavare, utan om en demokratisk folkrörelse som formar framtiden underifrån.

Inrikes/Nyheter 16 april, 2024

L svänger i skolfrågan: ”Ny politik om två år”

Lotta Edholm, Johan Pehrson och Fredrik Malm vid presskonferensen. Foto: Samuel Steén / TT.

Liberalerna vill ta fram en ny skolpolitik inför valet 2026. Men enligt Åsa Plesner kan partiet börja driva en annan politik redan nu om viljan finns.

Under tisdag eftermiddag höll Liberalerna en presskonferens där de presenterade sin nya vision för den svenska skolan, som ska omsättas i en ny skolpolitik inför valet 2026. 

I centrum står återregleringen av skolan, där bland annat friskolereformen ska rullas tillbaka, tillsammans med målstyrningen och kommunaliseringen. Även en ”postmodern och konstruktivistisk kunskapssyn” nämns i partiets debattartikel i Svenska Dagbladet, publicerad samtidigt som presskonferensen. 

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Jacob Lundberg
Nyhetsredaktör och marknadsansvarig på Flamman. Tipsa om nyheter på 072-9218737 (sms/Signal).[email protected]