I slutet på förra veckan beslutade EU om en så kallad social pelare under ett toppmöte i Göteborg, dit Stefan Löfven bjudit in Europas stats- och regeringschefer. Dokumentet innehåller 20 principer som ska vägleda unionens fortsatta arbete. Bland dem finns formuleringar om rättvisa anställningar och social trygghet.
– Den sociala pelaren fångar vad EU tror på. Vi vill ha ett EU som tacklar arbetslöshet, fattigdom och diskriminering. Ett Europa som ger samma förutsättningar för unga och utsatta, sa Estlands premiärminister Jüri Ratas när han skrev under dokumentet för Europeiska rådets räkning.
– Det här är ju ganska ovanligt för EU säger Malin Björk, Vänsterpartiets EU-parlamentsledamot.
Checklista
Den sociala pelaren är inte bindande, utan fungerar snarare som ett slags rekommendation för de europeiska medlemsländerna. Trots det menar Malin Björk att den redan nu kan få omedelbar effekt som ett slags checklista för vad som behöver göras.
– Jag tycker att det finns bra skrivningar i det här, och det finns ingen anledning att motsätta sig när det finns krafter som vill lyfta de här frågorna.
Samtidigt menar hon, är det ett relativt tandlöst dokument jämfört med de som reglerar till exempel den fria rörligheten eller handeln inom EU.
– Finns den politiska viljan så är det klart att det är kan få effekt. Men man ska inte tro att det här fixar EU:s problem. Inte om man skriver i grundlagen att företagen och den fria marknaden går före allt annat.
Trots det reagerade stora delar av den svenska högern med bestörtning. Undantaget är Liberalerna som under sina landsdagar, som pågick samtidigt som EU-toppmötet, röstade för att driva att EU ska bli en federation. Svenskt Näringsliv varnade för att den sociala pelaren riskerade att undergräva den svenska modellen. Regler på EU-nivå skulle störa den frihet att förhandla för arbetsmarknadens parter som utmärker svensk, och nordisk, arbetsmarknadspolitik.
– Men om den sociala pelaren leder till fler regler, vilket vi redan ser hända, kommer den ironiskt nog att förstöra den modellen, säger Carola Lemne, på Svenskt Näringsliv.
Det ger inte Malin Björk mycket för.
– Såhär är det: högern försökte attackera det här genom att den sociala pelaren skulle representera ett hot om ökad överstatlighet. Det är ju inte sant. Det finns inte några sådana lagförslag inom den sociala pelaren.
– Varför drev de den frågan då? Jo, de försökte dölja höger- vänster-frågan. För det är en höger-vänster-konflikt. Jag tror att det var det som stack dem i ögonen.
Kan man överse med ökad överstatlighet om det innebär utökade sociala rättigheter?
– Vi är ju väldigt måna om den svenska modellen, där arbetsmarknadens parter bestämmer. Så nej, det ska vi inte släppa in.
Pekar ut riktningen
Per Hernmar är talesperson på nätverket Alternativt EU-toppmöte, som ordnade föreläsningar och protester i samband med mötet i Göteborg. En av de inbjudna talarna var just Malin Björk, men Per Hernmar håller inte med henne om den sociala pelaren. Den är farlig, anser han.
– EU jobbar ju med att ta ett litet steg åt gången. Ofta är de här stegen rätt betydelselösa i sig, men de pekar ändå ut en riktning.
Den riktningen, menar han, är ett mer centralstyrt EU, med förutsättningar att påverka även arbetsmarknad och sociala frågor inom medlemsländerna.
– Det finns de som påstår att det inte är någon risk att EU lägger sig i. Men nej – så är det inte riktigt. EU centralt har inget emot att få mer makt.