Inrikes

Splittrat om Stockholmshyrorna – nu skrotas projektet

Den 18 september arrangerades en demonstration mot marknadshyror och lägeshyror i Stockholm. Det var en av flera planerade demonstrationer runt om i landet under september. Foto: Natalia Medina / Offensiv.

Det blir ingen så kallad Stockholms­hyra. Organisationen Nej till marknadshyra jublar, medan Hyresgästföreningen sörjer en möjlighet att förhandla fram ett bättre hyressättningssystem.

Inrikes

Under de senaste veckorna har nätverket och kampanjen Nej till marknadshyra varnat för ”Stockholmshyra”, en reform som i många år förhandlats mellan Hyres­gästföreningen och de allmännyttiga bostadsbolagen i Stockholm. Den 19 oktober meddelade parterna att projektet skrotas.

– Det känns otroligt bra. Det är häftigt att hyreskampen varit så framgångsrik i år, med mycket proteströrelser underifrån. Bostaden är så central i människors liv och nu har vi kunnat komma ut med budskapet att det lönar sig att kämpa, säger Elin Gauffin, en av samordnarna för kampanjen Nej till marknadshyra, som samlar över 80 organisationer.

I korthet innebär Stockholms­hyra att ett system för hyressättningen införs i allmännyttiga hyresrätter i Stockholm, som redan finns i bland annat Malmö och Göteborg. I den nya formen ska flera olika parametrar vägas in för att sätta en hyresstandard, bland annat läge och kvalitet, snarare än det enligt Hyresgästföreningen godtyckliga system som finns i dag.

Enligt Elin Gauffin och Nej till marknadshyra hade idén med systematiserad hyressättning utvecklats till en egen variant – Stockholmshyra – som skulle innebära stora genomsnittliga hyres­höjningar. Inget område skulle få sänkt hyra och bara fyra områden fryst hyra. De senaste buden hade därför kunnat innebära en hyres­ökning på 12–17 procent.

– I Malmö, där man redan har detta system, har det lett till i genomsnitt 18-procentiga hyreshöjningar. I Stockholm skulle det utvecklas till ett monster. Det har inte handlat om att skapa rättvisa, säger Elin Gauffin.

Parallellt med att Hyresgästföreningen förhandlat den nya hyresformen med Sveriges Allmännytta har en utredning om ”lägeshyra” varit i ropet. Den var, liksom införandet av fri hyressättning i nyproduktion, en del av punkt 44 i januariavtalet och handlade om att läge och kvalitet skulle ges större betydelse i hyressättningen.

Men efter att regeringen föll så ströks också det förslag om bland annat lägeshyra som hyreskommissionen hade presenterat som en del av januariavtalet. Dock användes utredningen i samma veva som incitament för parterna att återuppta förhandlingarna på riksplanet.

– Argumentationen från bostadslobbyn om Stockholmshyra är fruktansvärd. Hyresgäster beskrivs som att de överanvänder bostadsyta och är ovilliga att betala. Trots att hyresgäster generellt betalar mer än villaägare och bostadsrättsägare, säger Elin Gauffin.

Den 18 september arrangerade Nej till marknadshyra en demonstration i Stockholm, och samlade samtidigt ihop namnunderskrifter. Under förra veckan meddelade parterna i Stockholm att projektet med systematiserad hyressättning skrotas eftersom man inte kan mötas.

– De signalerna vi fick var att de skulle gå för avtal. Men vår kampanj utgjorde ett viktigt tryck för att stoppa detta, liksom alla de hyresgästaktiva som varit kritiska under många år. Ingen media har velat prata om Stockholmshyra och lägeshyra, vi har haft jättesvårt att få uppbackning. Vi satte ett hårt tryck mot Hyresgästföreningens förhandlare. Nu har de backat, efter tio års förhandlingar.

Simon Safari, regionordförande för Hyresgästföreningen i Stockholm, hänvisar dock till att organisationen för många år sedan bestämde sig för att arbeta för en utveckling av den vanliga så kallade bruksvärdeshyressättningen med den nya systematiska hyressättningsformen.

– Vi vill utveckla och stärka dagens hyressättningssystem, och det kan medföra vissa förändringar av hyrorna. Syftet är att Hyres­gästerna ska förstå vad det är man betalar hyra för, säger han till Flamman.

Enligt honom skrotades förhandlingarna med Stockholms allmännytta för att man inte kunde nå en uppgörelse om frysningen av hyror.

– Vi var för långt ifrån varandra. De ville se färre frysningar, och så ville de inte ha ett maxtak för hur hög hyreshöjningen skulle bli.

Kritiker menar att det handlade om en lägeshyra, med höjda hyror i vissa områden.

– Nej. Läget är en parameter, men det finns också fem–sex andra. Läget är en del men ska inte vara avgörande i sig.

Till skillnad från organisationen Nej till marknadshyra anser Simon Safari att skrotandet av Stockholmshyra i första hand är en förlust.

– Med tanke på allt arbete vi lagt ned så är det självklart tråkigt. Det hade kunnat gynna hyresgästen. Men nu är projektet avslutat och vi tar med oss den kunskap vi fått. Vi kommer att återkomma med systematisk hyressättning och utveckling av dagens hyressättningssystem.

För Nej till marknadshyra och Elin Gauffin väntar fortsatt arbete inför valet nästa år. Hon menar att det som händer i Sverige är del av en större rörelse som pågår över stora delar av Europa.

– Det är en stor hyresgäströrelse nu. Danmark har fått en lag om spekulationsstopp och Berlin folkomröstar om expropriering av de stora privata fastighetsägarna. Där måste vi ta vid. Samhället måste ta över ägandet av de här bostäderna, säger hon.

  • Hyresgästföreningen
  • hyror
  • stockholmshyra

Inrikes