Ledare

Strejkrättsuppgörelsen är godis för Amazon

Företag som till exempel Amazon kan med sina enorma resurser påverka den svenska arbetsmarknaden – med hjälp av de nya hålen i strejkrätten. Foto: Ross D. Franklin/AP/TT

Varför göra ett hål i strejkrätten som vi vet att arbetsgivare kommer fylla med skit?

Ledare

Villkoren för Amazon-arbetare runt om i världen är bevittnat urusla. Lagerarbetarnas uppgift, och företagets affärsidé, är att i högsta tempo plocka ihop vad som beställts i den ordning som en dator befaller. Arbetarnas rörelser övervakas och arkiveras och ger arbetsgivarna uppgifter om varje individs insats. Inom 20 minuter ska beställningen vara packad och klar för frakt. För att hinna uppfylla målen tvingas lagerarbetarna kissa i flaskor. Ryktet om IT-gigantens etablering i Sverige bekräftades av näringsdepartementet redan i april. Totalt har Amazon köpt 300 000 kvadratmeter mark i Västerås, Eskilstuna och Katrineholm.

Amazon är ett amerikanskt jätteföretag med en antifacklig strategi. Med sina enorma resurser kan de påverka spelreglerna på nya marknader. Amazon har ingen historia i Sverige och deras verksamhet kan handla om en typ av tjänster som anses vara nya på arbetsmarknaden. I ett sådant läge är det inte givet vem som har förhandlingsrätt för arbetarna eller vem som har det första kollektivavtalet. Då kan de etablerade fackföreningarna få svårt att hävda sig mot ett nytt så kallat gult fack – ett fack som i praktiken kontrolleras av arbetsgivaren.   

För det är förstaavtal som är viktigast i partsöverenskommelsen som de stora fackliga centralorganisationerna i förra veckan nådde med Svenskt Näringsliv. Strejk ska bara tillåtas när det inte finns något kollektivavtal och får inte utnyttjas för att uppnå ytterligare ett. Förslaget, som centralorganisationerna menar kommit till inför hotet om regeringens ännu värre utredning, omintetgör det som har varit tillexempel SAC:s modell för organisering – att ta striden för arbetarna på arbetsplatser där det inte finns något kollektivavtal – och det försvårar möjligheterna för fackligt arbete på framtidens arbetsmarknad. Konflikten i Göteborgs hamn, som strejkrättsutredningen tillsattes för att lösa, är inte löst i och med parternas överenskommelse. Hamnarbetarförbundet har hela tiden talat om att man vill se ett kollektivavtal.

Inom 20 minuter ska beställningen vara packad och klar för frakt. För att hinna uppfylla målen tvingas lagerarbetarna kissa i flaskor.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson säger i en intervju med Flamman att uppgörelsen handlar om att skademinimera eftersom konsekvenserna av regeringens tillsatta utredning riskerade att bli sämre än fackens och arbetsgivarnas uppgörelse. Men det är svårt att se logiken bakom hotet om ”den andra” utredningen. Högern kommer vid ett maktövertagande med hjälp av Sverigedemokraterna ha majoritet för betydligt värre inskränkningar än de parterna nu gjorde. Så varför skulle näringslivets representanter slåss för den här överenskommelsen då? Detta är en kompromiss även för dem.

I ett läge där de fackliga organisationerna, kanske framförallt LO, har stora svårigheter att rekrytera och snarare tappar medlemmar är det kontraproduktivt att träffa en överenskommelse som den här. Ungdomar som knappt vet vad ett kollektivavtal är kommer inte övertygas av en rörelse som redan före strid ger upp sina egna rättigheter. Varje begränsning av arbetares möjlighet att organisera sig är en förlust. Allt annat är en lögn.

På kort sikt har centralorganisationerna räddat sin högt spelande regering och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S). På lång sikt har överenskommelsen gjort det mer komplicerat att organisera arbetare som är anställda av en arbetsgivare som försöker påverka spelreglerna på ”nya” marknader. Företag som Uber, Foodora och Amazon kommer inte vara sena att utnyttja detta.

  • Amazon
  • arbetsvillkor
  • gig-ekonomin
  • Hamnarbetarförbundet
  • lo
  • strejkrätten

Ledare