Hampus Andersson ser stora möjligheter för arbetstidsförkortning. Foto: Kommunal.
Bättre hälsa, gladare anställda och färre sjukdagar – utan att lönsamheten tycks drabbas. Det är effekten av ett stort brittiskt försök med arbetstidsförkortning.
Nu hoppas Kommunal att det utredningen kan inspirera till förändring i Sverige.
En ny studie – den största i sitt slag – visar på stora fördelar med arbetstidsförkortning. 61 företag och 2 900 anställda i Storbritannien har deltagit i försöket, som genomfördes mellan juni och december förra året.
Resultaten är slående. 56 av de 61 företagen säger sig nu vilja fortsätta försöken, enligt en utredning som lagts fram av det fristående forskningsinstitutet Autonomy och forskare vid universitetet i Cambridge.
Utredningen visar dels på stora hälsofördelar för de anställda, där stora andelar vittnar om förbättrad psykisk hälsa och större möjligheter att kombinera arbetet med fritidsaktiviteter och omsorgsansvar. Dessutom ska företagens genomsnittliga tillväxt under provperioden åtminstone inte ha minskat, samtidigt som uppsägningarna sjunkit med 57 procent.
För det svenska fackförbundet Kommunal, som driver en arbetstidsförkortning för sina medlemmar sedan 2022, är resultaten uppmuntrande.
– Det blir ett ifrågasättande av den här idén att jobbar vi mer så blir vi rikare och jobbar vi mindre så blir vi fattigare. Det komplicerar den bilden lite grann på ett positivt vis tycker jag, säger Hampus Andersson, utredare på Kommunal med särskilt ansvar för arbetstidsfrågor.
Han menar att även om den brittiska studien är utförd på privata företag, går lärdomarna att applicera även på offentliga arbetsplatser.
– Visa mig den arbetsgivare som inte har problem med sjukdagar, stress och balansen mellan arbetsliv och fritid i dag. Vår ingång i detta som fackförening är att vi ser stora problem med hur arbetsmiljön ser ut, och att risktagandet skulle vara att fortsätta som det är i dag.
Enligt den senaste SOM-undersökningen, som presenterades 2022, är 53 procent av svenskarna positiva till en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Bara 25 procent tycker att det är en dålig idé.
Men inom politik och näringsliv tycks stödet inte vara lika stort.
– Vi har fastnat i en position där den som förespråkar arbetstidsförkortning riskerar att framstå som ekonomiskt oansvarig, men det var 50 år sedan sist vi förkortade arbetstiden. På samma tid har produktiviteten fördubblats. Vi tycker att det är dags att fundera lite över hur vi fördelar den här välståndsökningen.
