Moderaterna ville inte ha ett skärpt amorteringskrav. Det meddelade Elisabeth Svantesson, som nyligen tog över som ekonomisk politisk talesperson i partiet i en intervju med Svenska Dagbladet i onsdags förra veckan.
Det var den 1 juni 2016 som regeringen införde ett första amorteringskrav, som innebär att alla bolån på mer än 50 procent av bostadens värde ska amorteras ned med 1 procent per år, och att alla lån på mer än 70 procent ska amorteras ned med 2 procent per år. Det kravet kan nu eventuellt komma att skärpas med att lån på mer än 4,5 gånger årsinkomsten ska amorteras med ytterligare 1 procent per år. Ett undantag för lån till nybyggda bostäder finns, som låter dem vara amorteringsfria i fem år.
Elisabeth Svantesson menar dock att ett skärpt amorteringskrav istället för att bromsa en negativ trend på bostadsmarknaden snarare skulle riskera att förstärka den nedgång som pågår. Enligt Svantesson är vi inne i en förändring på bostadsmarknaden, men det är för tidigt att säga om det är en trend eller något tillfälligt.
Moderaterna är heller inte ensamma om att vara emot en skärpning av amorteringskravet. Resten av allianspartierna samt Sverigedemokraterna svarar också nej när de får frågan från Svenska Dagbladet. Miljöpartiet och Vänsterpartiet svarar kanske, och Socialdemokraterna avstår från att svara i nuläget utan vill vänta på ett färdigt förslag innan de uttalar sig.
– Att i nuläget säga nej till skärpt amorteringskrav är populistiskt och oansvarigt. Vi har länge haft en osund bostadsmarknad med skenande priser och omfattande spekulation. Nu har priserna backat något och företag som bygger svindyra lyxlägenheter har fått problem, då får alla plötsligt panik. Så säger Per Björklund, journalist och författare till boken Kasinolandet: Bostadsbubblan och den svenska modellen, som länge bevakat bostadsmarknaden, till Flamman. Han menar också att påståenden om att skärpta amorteringskrav skulle bidra till en nedgång på bostadsmarknaden är felaktiga.
– Det finns risk att vi nu får en långvarig nedgång på bostadsmarknaden. Men orsaken är inte skärpta låneregler utan att spekulation och överproduktion av dyra bostadsrätter till slut fått marknaden att kollapsa. Nu krävs rejäla reformer av hela bostadsmarknaden, inte konstgjord andning för att förhindra att bubblan spricker.
Större krav på bankernas kapital
Även LO har höjt rösten mot ett skärpt amorteringskrav, som de menar främst drabbar unga utan föräldrar med stort kapital, och vill istället se andra åtgärder för att minska riskerna på bostadsmarknaden. I en debattartikel i Expressen från den 10 september nämner de bland annat bättre villkor för nyproduktion, större krav på att bankerna har tillräckligt med kapital och att en rejäl skatteöversyn görs där skatten på boende ingår. Tidigare har LO lyft kravet på 15 procents kontantinsats som ett hinder för främst unga LO-arbetare som vill köpa sin bostad. I en intervju med Flamman den 6 april i år beskrev Karl-Petter Thorwaldsson problemet med många LO-arbetares möjligheter att köpa en bostadsrätt med att de inte har pengarna som krävs för en insats, även om lönerna är bra.
”Amorteringskravet kan ju ligga kvar, för det slår lika, och LO-medlemmar har ju rätt schyssta inkomster. Däremot funkar det inte med insatserna. Det har ju blivit en klasslag, när man gör sådana begränsningar.” Så sa Karl-Petter Thorwaldsson till Flamman då. Torbjörn Hållö, ekonom hos LO, säger till Flamman att kombinationen av ett utökat amorteringskrav ihop med kravet på 15 procents kontantinsats skapar en för stor barriär för unga och lågavlönade grupper för att komma in på bostadsmarknaden i nuläget. LO är inte emot ett eventuellt utökat amorteringskrav i framtiden, men menar att det är andra åtgärder som måste till nu, som främst fokuserar på de som tjänar mest i samhället.
Per Björklund säger att tillgänglig statistik visar att det inte alls är unga som berörs av ett skärpt amorteringskrav:
– Det skärpta amorteringskravet berör cirka 15 procent av låntagarna och det är i första hand höginkomsttagare som lånar väldigt mycket i förhållande till sin inkomst, ofta för att köpa fritidshus eller kanske en extra bostad att hyra ut, som påverkas.