Inrikes

Svartskallen och superentreprenören

Att lyckas som kvinna och invandrare tycks ofta handla om att bli accepterad i det vita majoritets­samhället. Men vem vinner egentligen på en framgångsrik karriär? Och till vilket pris? America Vera-Zavala och Siduri Poli har varsitt svar i varsin bok. Daniela Spiroska/Anders Wiklund/TT/Montage.

Två framgångsrika kvinnor med invandrarbakgrund har skrivit två väldigt olika böcker om att lyckas i en vit värld.

Inrikes

Både Hur du lyckas i en vit värld av Siduri Poli och Svartskalle – En svensk historia av America Vera- Zavala fångade mitt intresse direkt. Som invandrarkvinna med erfarenhet av att anpassa mig efter en vit majoritetsvärld som fått mig att känna mig som den udda svartskallen i rummet är såna berättelser alltid intressant läsning. Och kanske en tröst. Mitt andra yrke är bibliotekarie. På ett bibliotek där jag arbetade ifrågasattes min kompetens konstant, av både kollegor och besökare. En kollega erkände till och med att hon behandlade mig annorlunda för att jag hade invandrarbakgrund.

Men jag faller direkt i fällan att tror att kvinnornas analyser, tankar och lösningar på ett samhällsproblem som heter strukturell rasism kommer att vara samstämmiga. Både Siduri Poli och America Vera-Zavala har ju invandrarbakgrund och borde vara på samma nivå. Kanske är jag lika enkelspårig och enfaldig som de människor som jag själv mött genom åren som har placerat mig i facket invandrarkvinna.

Redan i presentationen av Siduri Poli och America Vera-Zavala är det tydligt att de rör sig i olika miljöer. Siduri Poli vill lära oss att lyckas i en vit kapitalistisk värld. Men den vita värld som hon kritiserar så hårt är också den värld som hon eftersträvar att bli en del av. Hon delar in vita personer i olika kategorier som hon menar påverkar samhällsutvecklingen negativt. Det kan vara ”team Kumbaya” som är personer som inte ser sig som fördomsfulla eller Rasisterna som skyller allt på invandringen. Samtidigt skriver hon om hur hon dras till en svensk kurskamrat som en magnet. En kvinna som har våning på Söder och bär märkes­kläder som är ”i en annan liga” än hennes. Med fyra svenska kvinnor startar hon sin första innovationsbyrå som förläggs på ”Söder­havets feta lokaler på Drottninggatan”.

Svartskalle – En svensk historia antyder att boken kommer att handla om just en svartskalle som skriver in sig i den svenska historien. America Vera-Zavala döms utifrån sitt utseende och blir kategoriserad som en andra klassens medborgare. Genom att ta tillbaka ordet svartskalle tar hon kontroll över sin egen berättelse. Nu är det svartskallens perspektiv som är i fokus, inte den vites.

Drottninggatan i centrala Stockholm där Siduri Poli har sitt kontor. Foto: Amir Nabizadeh/TT.

Drottninggatan i centrala Stockholm där Siduri Poli har sitt kontor. Foto: Amir Nabizadeh/TT.

Entreprenören Siduri Poli (född 1988) har en bakgrund i tech-branschen. Hon har varit digital affärsrådgivare till några av Sveriges största varumärken och är medgrundare och utvecklingschef på innovationshuset Changers Hub, där hon coachar etablerade entreprenörer och unga förmågor från förorten. Projektet sponsras av Botkyrka kommun och Botkyrka byggen. Målet är att lyfta lokala förebilder och stärka den digitala kompetensen. Siduri Poli har utsetts till ”Framtidens mäktigaste” av TCO, årets supertalang i kategorin Samhällsbyggare av Veckans affärer och Årets superkommunikatör av tidningen Resumé.

Regissören och dramatiken America Vera-­Zavala (född 1976) är radikal politisk aktivist. Hon är en av grundarna till den svenska grenen av den globala rättviserörelsen Attac. Hennes pjäser som tar upp rasism och islamofobi har satt igång hetsiga samhällsdebatter. I pjäsen Svenska hijabis berättade fem unga muslimska kvinnor om sina liv. Den kritiserades för att sprida extremistpropaganda och för att inte ta hedersförtrycket på allvar.

America Vera-Zavalas pjäs Svenska hijabis uppförs på Elverket 2016. Foto: Anders Wiklund / TT

America Vera-Zavalas pjäs Svenska hijabis uppförs på Elverket 2016. Foto: Anders Wiklund / TT

Gemensamt för Siduri Poli och America Vera-­Zavala är den starka viljan att lyckas. De har inte haft de rätta kontakterna som har pushat eller hjälpt dem in i företags – eller kulturvärlden. America Vera- Zavala har engagerat sig politiskt och där funnit sitt nätverk. Siduri Poli hitttade sina likasinnade på Berghs School of Communication.

I diskussionerna om hur de har diskriminerats utifrån sin etniska bakgrund och hur det har drabbat dem som rasifierade kvinnor för de dock resonemangen på olika nivåer. Siduri Poli lägger ansvaret på individen. Det är bara du som kan skapa din egen framgång på den liberala kapitalistiska arbetsmarknaden. Hoppa av gymnasiet och börja på Berghs så blir du framgångsrik. Hon upprepar ordet ”kämpa” gång på gång. Realisten som bara ser risker och inte möjligheter förstår hon sig inte på. I Polis värld ska du vara flexibel och jag blir inte förvånad när hon lovordar gigjobben som en möjlighet för unga kommande generationer. Jag undrar om de som sitter med telefonen i handen dygnet runt utan trygghet håller med henne. I en rapport från 2020 har forskare som är knutna till IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) kommit fram till att det inte finns stöd för teorin att gigekonomin skulle hjälpa minoritetsgrupper att få in en fot på arbetsmarknaden. Siduri Poli råder sina läsare att ”sluta vänta på att en vit hand ska dra dig uppåt för att du ska få göra din grej” och uppmanar dem att starta egna företag. Unga med utländsk bakgrund har en svagare ställning på arbetsmarknaden och en lägre inkomst än unga med svensk bakgrund. Jag ställer mig frågande till om den unge läsaren som Poli vänder sig till har råd att ge chefen fingret för att slänga sig ut i flera års arbetslöshet i den etniskt segregerade svenska arbetsmarknaden. Rent bisarrt blir det när det visar sig att en av de få personer som hon beundrar professionellt, förutom några amerikanska popstjärnor, är prins Daniel.

America Vera-Zavala tar i stället kampen mot rasismen genom att lyfta fram kollektivet och dem som inte har en röst. Hon erkänner att hon måste anpassa sig efter männen med maktpositioner för att få uppdrag. I den politiska värld som hon som är van vid är det inget ovanligt att debattera med sina motståndare, för att sedan skiljas åt som vänner. Men i teatervärlden är du rökt om du kritiserar en pjäs eller regissör: ”Det kan straffa sig, den du kritiserar kan närsomhelst befinna sig i en maktposition som innebär att du inte får jobb. Frilansvillkoren är tuffa, och det gäller att värna alla kontakter, även de du ogillar allra mest.” Efter att boken kommit ut har hon bestämt sig för att sluta göra teater. Hon orkar inte längre tjata på teaterdirektörer för att få sätta upp sina pjäser.

Siduri Poli och America Vera- Zavala är två starka kvinnor som har maktpositioner i samhället och influerar många. Deras drivkrafter är olika. Siduri Polis är pengar. Hon drömmer om att äga en Lamborghini och ett slott i Spanien och klubba i Marbella. Alla kan nå sina drömmar är hennes budskap. America Vera-Zavalas drivkraft är politisk. Hon vill förändra samhället genom politiska beslut och inte genom att lägga skulden på individen. Det som förenar dem är att båda har lyckats trots motgångar och diskriminering – men bara en av dem tycks riktigt nöjd.

    Inrikes