Inrikes

Svensk socialist gripen på order av Erdoğan

Turkiets president Erdoğan anklagas för att använda internationella arresteringsorder som ett sätt att tysta oppositionen i utlandet. Foto: AP/TT

En svensk journalist misstänks för terrorbrott av Turkiet och kan komma att utlämnas. Men kritiker menar att presidenten Recep Tayyip Erdoğan använder terroranklagelser för att skrämma kritiska röster till tystnad och att svensken – om han utlämnas – kan komma att utsättas för tortyr i fängelset.

Inrikes

Under torsdagen förra veckan frihetsberövades den 59-årige svenske medborgaren i i samband med en passkontroll i Barcelona. 59-åringen, som bor i Halmstad, var på semesterresa i Europa och skulle flyga till London tillsammans med sin familj. Mannen anklagas för terrorbrott av Turkiet, som nu vill att mannen utvisas dit för att ställas inför rätta. 59-åringen är journalist och chefredaktör på den Erdoğan-kritiska tidningen Odak Derigisi. Han flydde från Turkiet på åttiotalet, och har sedan dess bott i Sverige.

Svenska Utrikesdepartementet bekräftar för Flamman att den 59-årige mannen hålls frihetsberövad i Spanien med anledning av en internationell arresteringsorder från Turkiet. Misstankarna gäller terrorbrott. Spanien har nu drygt fyrtio dagar på sig att svara på det turkiska kravet om utlämning. Men flera personer med insyn i det turkiska rättsväsendet och mannens situation menar att den turkiska efterlysningen är politiskt motiverad, och att 59-åringens enda brott är att ha kritiserat president Recep Tayyip Erdoğan.

Kurdo Baksi, författare, journalist och Turkietkännare, samt personligen bekant med 59-åringen och hans situation berättar:
– Den här är ju en känd socialistkille i Turkiet, och chefredaktör för en socialistisk tidskrift som utkommer en gång i månaden. På sistone har han börjat skriva väldigt Erdoğan-kritiska texter i sin tidning.

Enligt Kurdo Baksi ska 59-åringen ha åtalats flera gånger de senaste åren för att ha skrivit kritiskt om presidenten – något som är olagligt i Turkiet. Han menar att internationella arresteringsordrar regelmässigt används för att trakassera den turkiska regeringens kritiker i utlandet.
– Man har lämnat in en massa namn på personer som är vänster eller kurder till Interpol, där man säger att de här personerna är terrorister eller gör propaganda för en terrororganisation – för om man inte kopplar det till ordet terror kan man inte vända sig till Interpol. Man kan inte säga: Han har skrivit en artikel och därför vill vi gripa honom, säger Kurdo Baksi. Enligt honom skulle en utlämning sannolikt bli mycket allvarlig för Hamza Yalcin.
– Om han utvisas till Turkiet så kommer han få minst ett livstidsstraff. I Turkiet är det inte längre så att man bara får ett livstidsstraff, utan man kan få tre, fem eller sju stycken. Då blir han inlåst, misshandlad och torterad, säger Kurdo Baksi.
Finns det ingen möjlighet att han frias efter en rättegång i Turkiet?
– Nej absolut inte. Det finns ingen möjlighet. Alla som är Erdoğankritiker sitter i fängelse och riskerar livstidsstraff.

Reportrar utan gränser delar uppfattningen att arresteringsordern är ett sätt att komma åt kritiker i utlandet.
– Med tanke på hur situationen i Turkiet ser ut och de överdrivna och mycket märkliga åtalspunkter som riktas mot journalister i landet så är vi väldigt säkra på det, säger Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser till Flamman. Enligt honom är taktiken relativt ny.
– Vi har inte riktigt sett att man har varit såhär aggressiv mot utländska journalister tidigare. Det här tycks ju vara en trend som vi kanske kommer att få se mer av, att man vänder sig mot icke-turkar och till och med människor som inte ens befinner sig i Turkiet. Och det är väldigt skrämmande.

Arresteringsordern mot Hamza Yaclin bör dras tillbaka av Interpol, menar Reportrar utan gränser, eftersom den internationella polisorganisationen inte har rätt att utfärda sådana för politiska brott.
– Nu säger Turkiet naturligtvis inte att det är ett politiskt brott, men det här är en fråga där Interpol själva kan avgöra att den faktiskt inte giltig.

Svenska Utrikesdepartementet har på tisdagen ännu inte fått möjlighet att kontakta 59-åringen.
– Jag kan bara säga att vi förstås vill ha konsulärt tillträde och träffa mannen och se till att han har en försvarare. Vi jobbar intensivt för att få mer klarhet om anklagelserna, säger en presstjänsteman på myndigheten till Flamman. Om Spanien bestämmer sig för att utvisa mannen till Turkiet så finns det ingenting Sverige kan göra för att förhindra det.
– Vi från svenskt håll kan inte påverka en utlämning även om det gäller en svensk medborgare utan om Spanien och Turkiet kommer överens om att utlämning ska ske, då kommer utlämning att ske, säger tjänstemannen.

Enligt Amnesty sitter så många som 40 000 personer fängslade i Turkiet efter att regeringen tagit till allt hårdare repressiva åtgärder sedan den misslyckade statskuppen 2016. Enligt Amnestys uppskattning är 130 av de fängslade är journalister. För ungefär två veckor sedan greps en svensk it-konsult i Turkiet – i början av augusti flyttades han till högsäkerhetsfängelset Silivri.
– Så det är klart att det ser väldigt illa ut i Turkiet just nu. Men då kan omvärlden också påtala det. Det är många som har relationer med Turkiet på alla möjliga sätt – både affärsrelationer och den så kallade flyktinguppgörelsen – alla de bör lyfta vad som sker i Turkiet, för det är otroligt oroväckande, säger Ami Hedenborg, talesperson på Amnesty i Sverige.
I ett uttalande på tisdagen kallar utrikesminister Margot Wallström utvecklingen i Turkiet för oroande, och skriver att Sverige kommer att verka för att situationen inom kort ska diskuteras mellan Europas utrikesministrar. ”Allt det vi gör syns inte utåt – det som avgör vad vi gör och säger är hela tiden vad vi tror gagnar varje fall bäst” skriver hon om Utrikesdepartementets insatser för de två fängslade svenskarna.

  • Erdogan
  • Hamza Yalcin
  • Turkiet
  • yttrandefrihet

Inrikes