Nyheter

Syriza kan straffas efter skogsbränderna

Bränderna i augusti förra året dödade närmare 100 personer och förstörde bland annat samhället Mati utanför Aten. Foto: Joakim Ståhl/SvD/TT.

Trots att det snart gått ett år sedan de fatala skogsbränderna i Grekland har familjer har ännu inte fått tillbaka sina hem och brännskadade står utan ersättning. För Alexis Tsipras regering kan svikna löften till de drabbade få avgörande konsekvenser i höstens parlamentsval.

Nyheter

I slutet av juli 2018 drabbades Grekland hårt av skogsbränder. Eldsvådorna som härjade strax utanför Aten krävde över hundra människors liv, bland dem många barn och äldre. Händelserna väckte stor ilska hos den grekiska befolkningen och landets regering har sedan dess beskyllts för bristande ansvarstagande.

Kritik har framförallt riktats mot att bränderna inte hejdades i tid. De utsatta områdena ligger vid kusten och många kunde inte fly utan tvingades ner till vattnet där de blev fast, fångade mellan bränderna och havet. Den prekära positionen och det torra landskapet var välkänt. Allt fler menar därför att tragedin kunde ha minimerats om regeringen hade agerat förebyggande och tillräckligt handlingskraftigt.

Mati var en av orterna som drabbades hårdast och sorgen hos lokalbefolkningen har varit stor. I november kom premiärminister Alexis Tsipras till Mati för att visa sitt stöd och inge hopp om framtiden. Men hans besök uppfattades snarare som en provokation. Under besöket lyckades han dessutom förolämpa en kvinna i en diskussion om ersättning när han påstod att hon bara skulle ”förlora eller slösa bort” sin ersättning om 2 000 euro. Uttalandet fångades på film och urholkade Tsipras och Syrizas förtroende ännu mer.
Vid samma besök lovade premiärministern att de brandhärjade bostäderna snabbt skulle återställas, men i praktiken har nästan ingenting hänt. Människor som förlorade familjemedlemmar, bostäder och ägodelar står nio månader efter bränderna fortfarande utan ersättning.

Sedan en tid tillbaka har den styrande kommittén för Matis invånare försökt ta saken i egna händer och krävt ett möte med Tsipras. Kommittén skriver i ett brev till premiärministern att de känner stor misströstan över att hans löften aldrig infriats och att de vill träffa honom för att få svar på varför tillstånden för bostadsrekonstruktioner uteblivit. De vill även diskutera kompensationsfrågor för allvarliga brännskador, och belysa behovet av att bygga upp området igen. Nästan en månad efter att brevet skickades har Tsipras ännu inte svarat.

En av orsakerna till att många blev isolerade är att det inte finns några nödutvägar. Gatorna var trånga och hade en begränsad trafikkapacitet

I stället rapporterar grekisk media om hur flera av de boende i Mati har erhållit betalningskrav. Det gäller drygt 70 fastighetsägare vars hus byggts för nära en viktig bäck. Summan varierar beroende på graden av lagöverträdelse. De flesta har fått krav på mellan 150 000 och 250 000 euro, men vissa krävs på upp till 400 000 euro. Beslutet har föga förvånande spätt på invånarnas ilska.

Situationen är dock inte helt enkel. Ett vanligt problem i Grekland är att bygglov beviljats på bristfälliga grunder och många fastigheter står således upprättade på olämpliga platser. Detta leder till problem framför allt i nödsituationer, såsom under skogsbränderna i Mati. En av orsakerna till att många blev isolerade är att det inte finns några nödutvägar. Gatorna var trånga och hade en begränsad trafikkapacitet. De var heller inte byggda för att massförflytta invånarna på kort tid. Resultatet blev en humanitär katastrof.
Att många fastigheter byggts olovligt eller åtminstone på undermåliga grunder, placerar ansvar inte bara hos regeringen, utan även hos mäklare, byggherrar och fastighetsägare. Det är en känslig fråga, men inget politiskt styre tvingade människorna att upprätta bostäder på dessa platser som försvårade evakueringen.

Till hösten är det parlamentsval i Grekland och efterspelet till skogsbränderna är en fråga som lär få konsekvenser för regeringen. Men det är inte heller det enda problemet Syriza har att hantera efter sin första mandatperiod. Partiet kom till makten 2015 på löften om att omförhandla EU:s låneavtal och bereda väg för ett nytt Grekland. Men vägen har inte varit lätt. Ekonomin, arbetslösheten och den makedonska namnkonflikten har alla utgjort stora utmaningar för regeringen. Interna stridigheter och mindre skandaler har också skadat partiet.

Den viktigaste händelsen kom utan tvekan efter folkomröstningen sommaren 2015. Över 61 procent hade röstat för att landet skulle säga nej till EU:s låneavtal. Syriza hade låtit folket säga sitt och skulle nu förverkliga deras önskan. Men bara en vecka efter omröstningen skrevs ett nytt och ännu mer ofördelaktigt låneavtal på. Sedan dess har regeringen befunnit sig i uppförsbacke.

De senaste opinionsundersökningarna visar att Syriza lär få det tufft. Paritet backar från 35 till 20 procent sedan valet 2015. Det är en häpnadsväckande tillbakagång. I stället ser det liberalkonservativa partiet Ny Demokrati, samma parti som skrev på de första åtstramningsavtalen från trojkan, ut att bli störst med 27 procent.

Syriza har nu en diger utmaning framför sig i att vända den dalande trenden. Partiet är skakat, men ännu finns möjlighet att säkra regeringsmakten. Ett första steg vore för Tsipras att lyssna till invånarna i Mati. Om han överhuvudtaget ska lyckas rädda sitt anseende och regeringens överlevnad borde han bjuda in kommittén till ett möte, omvandla sina ord till handlingar och se till att de drabbade får den upprättelse de förtjänar. Och det illa kvickt.

  • Grekland
  • skogsbränder
  • Syriza

Nytt