Island besegrade England i åttondelsfinalen i fotbolls-EM och Storbritannien röstade för utträde ur EU.
Det få trodde var möjligt hände faktiskt.
Fotbollen har sargats av pamparnas korruption och huliganernas våld. Men fotbollen innehåller så mycket mer, så många goda krafter. En händelse som Islands seger påminner om detta; bollen är faktiskt rund, inget är förutbestämt.
Därför blir sport ofta en motkraft mot segregering och utslagning. Följer du reglerna är ingen dömd på förhand, till skillnad från hur det ofta ser ut i samhället.
Inte heller resultatet i folkomröstningen var förutbestämt. Jag är inte insatt i det brittiska samhället – men nog har det funnits ett muller i marken.
Den som har öron hade kunnat höra, för att anspela på Jesu ord.
Vi som röstade nej till EU har hela tiden varit oroliga för den fria rörlighetens lönedumpning, företagsflyttar, kriminalitet
Men globaliseringens och den nyliberala ordningens förespråkare har inte velat lyssna. De har inte lagt örat mot marken utan svävat högt ovanför
i sina subventionerade flygplan. I bästa fall blir Storbritanniens utträde en väckarklocka i EU, att ta den sociala oron på allvar.
Vi som röstade nej till EU har hela tiden varit oroliga för den fria rörlighetens lönedumpning, företagsflyttar, kriminalitet…
Men man borde ha kunnat finna fler möjligheter att kämpa för avtalsenliga löner för utländska arbetare även inom EU:s ram. Finland har kämpat emot transportsektorns haveri genom att kräva att alla som kör i Finland ska betala skatt. Då måste även moldaviernas löner höjas och låglönekonceptet blir inte lika intressant för kapitalet.
EU har inte lyckats göra internationella tågresor billigare än flyget. Rörligheten och globaliseringen vilar helt på fossila bränslen – eftersom den fria marknaden gör det omöjligt att styra över resandet till järnväg och båt.
Vi har inte tid att åka tåg, båt eller bil.
Vi lever längre än någonsin i historien och har kortare arbetstid och längre semestrar än våra föräldrar. Nåja, arbetstiden har förstås ökat till följd av alla nedskärningar. Vi har tvättmaskin, stavmixer och självgående gräsklippare…
Vi är lydiga konsumenter. Men vi har inte tid.
Globaliseringens och rörlighetens förlorare – förutom jorden själv – är de människor som slungas ut i oceaner av tid i livslång arbetslöshet, eller pressas ihop i ett oerhört hårt schema med flera låglönejobb för att överleva.
Kravet på ständig flexibilitet gör att allt fler slås ut eller slits ut – allt färre jobbar allt mer.
Vi har låtit flyget dåna på och kapitalet löpa fritt.
Så vi kanske inte har tid.
Klimathaveri och extrem-
högern och nedmontering av hela orter stampar i farstun.
Det är dags att vakna nu – så tack Storbritannien för en spann isvatten över skallen.