I dag, på samernas nationaldag är det exakt 101 år sedan den samiska aktivisten Elsa Laula samlade samer från Norge och Sverige för att hålla det första samiska landsmötet i Trondheim.
I pamfletten ”Inför liv eller död” (1905) hade Laula beskrivit en samisk befolkning som i allt högre grad trängdes undan från sina marker och förhindrades från att utöva sina näringar. Hon beskrev det som en medveten process från statligt håll, som för samernas del utmynnat i fattigdom, alkoholism och olika sociala problem. Laulas vilja och budskap till landsmötet 1917 var tydligt: Det är organisering och enighet hos det samiska folket som leder till förändring och överlevnad.
Resten av samernas historia har inneburit kamp om den mark de brukat sedan århundranden. En historia som också innefattat skallmätningar, steriliseringar och utplåning av samisk kultur från svenska statens sida. Förut var dessutom samers historia helt dold för allmänheten. Okej, det är inte så ofta nu heller som vi får läsa om de samer som togs som slavar under 1600-talet för att arbeta i Nasafjällets silvergruva. Men om historien om samer förut varit undangömd, har det till viss del skett ett paradigmskifte inom själva historieskrivningen. Staten har tvingats erkänna brott som begåtts mot samer och svenska kyrkan har bett om ursäkt för sin del i förtrycket.
Det betyder inte att den samiska underordningen är upphävd. Tvärtom. Sverige har inte ratificerat ILO-konventionen 169 om urfolks rättigheter och varje år Vänsterpartiet motionerar om att göra det röstar övriga riksdagspartier ner motionen. Är du kapitalägare är dessutom Sverige med rådande minerallagstiftning ett drömland att starta gruvor i och exploatera naturresurser. Något som drabbat många samebyar. I fallet Vapstens sameby fick svenska staten så sent som förra året kritik från FN:s rasdiskrimineringskommité. Trots detta vill näringsminister Mikael Damberg (S) göra det ännu enklare att starta gruvor i Sverige.
Är du kapitalägare är dessutom Sverige med rådande minerallagstiftning ett drömland att starta gruvor i och exploatera naturresurser. Något som drabbat många samebyar.
Så kan vi faktiskt inte ha det.
Kunskap är förstås viktigt och centralt för att belysa det som skett och sker mot samer i Sverige. Men det är materiella och ekonomiska faktorer som ligger till grund för att samer år efter år måste tampas mot stat och storföretag. Ur denna aspekt är Elsa Laulas budskap viktigare än någonsin: Det är organisering som leder till förändring och överlevnad. I den kampen är samerna värda all solidaritet som går få från andra folkrörelser.
