Ledare

Tor Gasslander: Reklamen är fortfarande livsfarlig – nu släpps den fri

I de allra flesta människors liv är reklamen närvarande från morgon till kväll. Foto; Stina Stjernkvist/TT.

För reklamens rätt att vara ständigt närvarande betalar vi med våra korta liv.

Ledare

Under den tidiga annonsåldern – 1900-talet – gjorde Dagens Nyheter stora pengar på annonser för paraffininjektioner. Ja, ni vet det där som man får hyvla bort på utsidan av osten.

Syftet var att utjämna rynkor och få en fin och fast hy. Ett slags proto-fillers.

Det visade sig tyvärr snart vara direkt dödligt att injicera ytskiktet på en ost i kroppen. Paraffininjektioner förbjöds. Dagens Nyheter fick behålla sina pengar.

Att även reklamen i sig är livsfarlig slog författaren och journalisten Sven Lindqvist fast i en legendarisk artikel med samma namn redan 1957:

”Reklamen betalar för sig i stället för att rättfärdiga sig genom sitt innehåll. Den betalar för att få lura sig på oss. Ingen vill se den. Men som det heter i kostym-annonserna: ingen kan motstå den.”

Nu fullbordar regeringen arbetet med att släppa den fri. Den första januari 2022 upphör den redan kraftigt bantade punktskatten på annonser att finnas till.

Det borde jag som anställd på en tidning egentligen vara glad över. Mindre skatt på annonser betyder att det blir billigare för annonsören utan att det blir dyrare för oss som säljer annonser. Vi kan därmed räkna med att sälja fler annonser.

får vi mer pengar och då kan vi göra en bättre tidning. Kanske kan jag till och med få en löneförhöjning.

Men tyvärr måste vi ändå konstatera att regeringen inte är klok. För reklamen är alltjämt livsfarlig.

Det är en av de där frågorna som var viktiga för vänstern förr i tiden men som man i dag knappt ens reflekterar över. Länge hade vi ingen reklam i offentliga miljöer. Nu har vi den överallt. Möjligen har det kompletta nedmonterandet av motståndet att göra med reklamens allomfattande närvaro. Din kompis gör ett betalt samarbete med en eyeliner på Instagram. Myndigheterna gör sin egen reklam. Den är överallt i lokaltrafiken, i staden, i radio, tv- och Youtubekanaler. I alla de appar där du håller kontakten med dina vänner. I Stockholm pågår under sommaren ett pilotprojekt där själva strömmen som flyter genom staden blivit plats för jättelika annonstavlor. På nätet är det fullt accepterat att ha en hemsida som till stor del består av riktade annonser, algoritmiskt handplockade för dina ögon.

Är det således ett problem att det är för dyrt att annonsera? Knappast. Tvärtom är antalet platser att synas på nästan oändliga och priserna är ofta låga. Flamman kan betala din kompis att hålla upp ett nummer av tidningen i stället för en eyeliner och det kostar inte mer än en prenumeration – vilket som ni kanske redan vet är mycket billigt.

Hur mycket reklam ser du på en dag? Mer än du tror. Och nästan säkert också mer än du vill.

Vissa studier gör gällande att vi tar del av så många som 20 000 reklammeddelanden varje dag. Det är ett var fjärde sekund.

Reklampauserna utvidgas tills det inte längre är klart vad som är paus och vad som är huvudakten. Till och med våra privata relationer omvandlas till ett utbyte av ”content”.

Innehållet som rättfärdigar reklamen står vi numer i allt högre grad för själva.

Reklamens mikroagressioner mot människors tid, som ju utgör själva livet, behöver begränsas, inte främjas.

Tydligast drabbade av reklamsamhället är de beroendesjuka. Nätcasinon jagar spelmissbrukare med erbjudanden, drömmar om plötslig rikedom och Mikael Persbrandt. Bryggerier hemsöker alkoholister med ljudet av en kall öl som öppnas en varm dag. Ölen är alkoholfri, men det kan man inte höra på ljudet.

– Vi måste se till att alla aktörer tar ett ansvar, sade Per Bolund (MP) när den så kallade reklamutredningen presenterades 2018.

Men hans slutsats var ändå att ansvaret skulle ligga på konsumenten, och att företagen skulle uppmuntras att göra bättre reklam. Godare och mindre vilseledande. Genom bättre utbildning om vad reklam är och hur det funkar ska människor också få möjlighet att hantera den på ett bättre sätt.

Om Bolund hade talat klarspråk hade han i stället sagt: vi har inget intresse av att begränsa mängden reklam du får tugga i dig dagligen – du får själv lära dig att hantera det.

Som om branschen ens skulle kunna finnas om den inte kunde få dig att köpa något du inte tidigare ville ha.

100 miljoner kostar det staten att avsluta det decennier långa arbetet att avsäga sig ansvaret för reklamen. Denna sista spik i kistan berör den lilla del av annonsmarknaden som inte redan har befriats från andra skatter än vanlig moms. Motiveringen har delvis varit att en stor del av den här reklamen köps av ideella idrottsföreningar. Aktiebolag står dock för 60 procent.

Och pengarna är den lilla kostnaden. Det dyraste priset betalar vi med 20 000 dagliga ögonblick av våra liv.

    Ledare