Nyligen tillkännagavs att fastighetsbolaget Citycon efter tio år som ägare sålt Högdalen centrum till Niam AB. De blir då den tredje privata aktören som äger centrumet sedan det först såldes till Boultbee 2007, i vad som då kallades Sveriges största fastighetsaffär.
Affären gick snabbt igenom efter att Stockholm fick en borgerlig majoritet 2006, med fina ord från de ansvariga borgarråden Alvendal och Axén Olin om hur Boultbee skulle åta sig att arbeta långsiktigt och utveckla de förortscentra affären berörde.
Något sådant åtagande fanns dock inte alls med i avtalet och de eventuella muntliga överenskommelser de kan ha haft med de ansvariga politikerna struntade Boultbee i så fall i.
I stället vittnade butiksinnehavare om kraftigt höjda hyror, hot om böter ifall de inte anpassade sina öppettider, nonchalerad service och städning samt bristfällig marknadsföring. Detta kan knappast ha kommit som en överraskning för politikerna i kommunfullmäktige då handlare i bland annat Västerås redan varnat om hur Boultbee agerat på samma sätt där. Det moderata borgarrådet Joakim Larsson konstaterade några år senare att det är lätt att i efterhand säga att det hade behövts fler ”skriftliga garantier” i avtalet. Minst sagt.
Efter bara fyra år hade Boultbee hunnit bli ökända i huvudstaden och med affärerna i botten var de tvungna att sälja alla köpcentra, bland annat till Citycon. Vad hände då med de så kallade ”chockhyrorna” som Boultbee fick sådan kritik för? De nya ägarna konstaterade helt enkelt att de befintliga hyrorna var marknadsanpassade och snarare behövde höjas, samtidigt som butiksinnehavare redan betalade dubbelt så hög hyra i de centra som nu ägdes av Citycon i jämförelse med andra. Handlarna fick fortsatt arbeta med små marginaler och åtta butiker i Högdalen stängde redan under Citycons två första år, medan vittnesmål kom om fortsatt nonchalans även från de nya ägarna. Fler än en kallade värdens metoder för maffialiknande.
Nu har alltså Citycon i sin tur sålt vidare bland annat Högdalen centrum till Niam, ett företag som det inte verkar finnas någon information om annat än den vanliga näringslivsjargongen.
Av Niams hemsida att döma tycks flertalet av deras fastigheter i Sverige bestå av stormarknader, stora parkeringsplatser och företagsområden – knappast sinnebilden av ett levande centrum.
Högdalsbon Kajsa Ekis Ekman sade 2016 i en intervju i tidningen Mitt i att man får ställa sig en fråga: ”Vems är centrumet? Deras eller vårt? Är det till för oss som bor här eller för att någon ska kunna tjäna stora stålar?” Det sistnämnda synsättet verkar Niam själva spegla när deras inköpschef främst väljer att beskriva Högdalen C som ett ”starkt kassaflöde”. Samtidigt går den blågröna majoriteten här i stadsdelen det perspektivet till mötes när de nyss beslutade om att allt som inte utgör ”direkt myndighetsutövning” ska säljas bort. Kanske till nästa Boultbee?
Själv är jag stolt över att bo i ett område som blivit en knutpunkt för många i Söderort. Därför är det dags att, på samma sätt som vi i Vänsterpartiet Vantör redan gjort när det kommer till Rågsved C, återigen lyfta frågan om att köpa tillbaka Högdalen C. På så sätt kan medborgarna få insyn och genom staden förvalta vårt centrum på ett demokratiskt sätt. Alternativet verkar vara att hoppas på att nästa storbolag vi säljs iväg till ska tycka att det vore lönsamt att driva centrumet med fokus på oss som faktiskt lever här. Tredje gången gillt?