Opinion

Trygghet och hur den skapas

”Trygghet handlar om frihet, det innebär att vi alla måste kunna leva vårt liv, gå till affären och handla mat, ta en promenad med hunden, en springtur i skogen”, skriver debattören. Foto: Stian Lysberg Solum/TT, Denny Lorentzen.

I går presenterades hela BRÅ:s trygghetsundersökning. Trygghet är jämställdhet, skriver Linda Westerlund Snecker, rättspolitisk talesperson för V.

Opinion

I går presenterades hela BRÅ:s stora trygghetsundersökning som berättar att otryggheten växer och oron över brottsligheten ökar. Undersökningen innehåller dystra siffror som att 30 procent av alla kvinnor är oroliga för att gå ut sent på kvällen. Att kvinnor statistiskt sätt oroar sig mer över brottslighet och att antalet otrygga kvinnor är betydligt större än antalet män. Att antalet anmälda våldtäkter har ökat med 10 procent.

Jag förstår kvinnors oro, jag är själv en av dom som inte går ut sent på kvällen. Jag är en av alla dem som ständigt beräknar hur jag ska undvika att möta en man på trottoaren, eller tar en omväg förbi den där läskiga platsen.

Det är inte det samhället som Vänsterpartiet vill ha. Vi vill ha ett samhälle där alla människor känner sig fria. Där alla får uttrycka sig i sociala medier. Där alla får vara på torget. Där polisen får göra sitt jobb. Ett samhälle där du som kvinna inte ser varje man som en potentiell förövare, som ett hot. Trygghet handlar om frihet, det innebär att vi alla måste kunna leva vårt liv, gå till affären och handla mat, ta en promenad med hunden, en springtur i skogen.

Trygghet är en så mycket bredare fråga än antalet poliser och övervakningskameror, det är en fråga om makt och inflytande i samhället

Det finns i dag många röster som använder kvinnors rädsla för sin egen politiska agenda. Krafter i samhället och politiska partier som utnyttjar kvinnors utsatthet med en förenklad förklaringsmodell om att det är en ökad invandring som är grunden till kvinnors otrygghet. Det är samma krafter som omöjligt vill erkänna att vi tyvärr lever i en värld där kvinnor historiskt och på många sätt än i dag är den andra medborgaren. Den som fick rösträtt sist, den som inte tjänar lika mycket som män och den som systematiskt blir utnyttjad genom livet, från tafsningar i skolkorridoren till sexuella trakasserier i arbetsplatsens kopieringsrum.

Rent statistiskt är andelen som utsätts för brott och övergrepp liten. Alltså för sådant som enligt polisen är brottsligt. Däremot är utsattheten för kvinnor stor. Vi ser genom #metoo att en icke brottslig handling inte betyder detsamma som att det inte har begåtts ett övergrepp.

Kvinnors röster och erfarenhet måste en gång för alla tas på allvar. Vänsterpartiet har i tjugo år drivit feministiska frågor som ökar kvinnors trygghet, från feministisk stadsplanering, feministiskt självförsvar och en stark och trygg välfärd där alla människor får plats. Trygghet är en så mycket bredare fråga än antalet poliser och övervakningskameror, det är en fråga om makt och inflytande i samhället. Om att klyftor och rädsla mellan människor måste minska.

Kvinnors otrygghet är allvarligt och något som måste åtgärdas. Med långsiktiga lösningar som dels är brottsförebyggande men också ser till makten delas lika mellan könen. För trygghet handlar om makt över sitt eget liv där kvinnors underordning och mäns överordning spelar en väsentlig roll. Trygghet löses inte genom att enbart öka antalet poliser.

Det är dags att sluta att enbart fokusera på feministiskt självförsvar och dags för maskulint självansvar.

  • #metoo
  • brottslighet
  • feministiskt självförsvar
  • jämställdhet
  • Trygghet
  • vänsterpartiet

Opinion