Nyheter

Upprop och avhopp i V efter bensinuppgörelsen med M: ”Den nya generationen tänker annorlunda”

Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar meddelar att hon vill ha ett pristak på bensin på 18 kronor litern samt kraftigt sänkt reduktionsplikt under en pressträff den 14 mars. Vänsterpartiets klimatpolitiska talesperson Jens Holm kommer inte att ställa upp för omval efter tre mandatperioder. En orsak är partiledningens nya fokus i klimatpolitiken. Foto: Paul Wennerholm/TT/Riksdagen.

Uppgörelsen med Moderaterna om sänkt bensinskatt har lett till hård intern kritik mot Vänsterpartiets ledning, och ett anonymt upprop med över 100 undertecknare. Enligt partiets avgående klimatpolitiska talesperson Jens Holm bidrog kursändringen till hans avgång.

Nyheter

För snart två veckor sedan kom nyheten att Vänsterpartiet gjort upp med Moderaterna om att sänka skatten på fossila drivmedel med fem kronor litern i tre månader, som ett svar på de skenande bränslepriserna. En dryg månad tidigare hade partiets klimatpolitiske talesperson Jens Holm meddelat att han inte kommer att ställa upp för omval i årets riksdagsval. Till Flamman säger nu Jens Holm att bensinöverenskommelsen är en av anledningarna till att han väljer att avgå.

– Huvudskälet är att jag har hållit på som heltidspolitiker i tolv år och att jag gärna vill fortsätta arbeta med miljö- och klimatfrågor men inte som heltidspolitiker. Det är också en ny generation som styr i Vänsterpartiet nu och det har bidragit till mitt beslut. De vill annorlunda och tänker annorlunda, på gott och ont. Då blev det rätt tajming att gå nu och inte vänta.

I förra veckan började ett internt upprop att cirkulera bland partimedlemmar som är missnöjda med överenskommelsen. De över 110 undertecknarna är anonyma, men Jens Holm är öppen med att han skrivit under det. I stället för en generell skattesänkning, som även gäller välbeställda bilägare i städerna och som Holm beskriver som ”dålig politik”, föreslår uppropet ett riktat ekonomiskt stöd till glesbygden ackompanjerat av sänkta taxor i kollektivtrafiken.

Är det inte troligt att bilägare i glesbygden ändå skulle lägga de pengarna på bensin?

– Jo en del skulle nog det, men i en mycket mindre utsträckning än om man sänker skatten. Den personen som gör det skulle då också lika gärna kunna lägga pengarna på ett busskort eller mat. Så det skulle definitivt få en bättre klimat- och fördelningspolitisk profil. Framför allt är majoriteten av bilförarna i städerna inte gynnade då, utan får chansen att ta ett större ansvar i klimatomställningen, säger Jens Holm.

Han menar att partiet tog detta beslut eftersom det var det lättaste att driva igenom, men anser att partiet inte bör göra avkall på sin klimatpolitiska linje bara för det.

– Vårt förslag hade fått svårare att gå igenom, det är sant. Men det är bara en del. Det handlar också om vilken politik vi som parti ska driva. Vi borde ha fortsatt gå fram med vår politik. Jag tror att omständigheterna med kriget och de ökade bränslepriserna samt de höjda taxorna i kollektivtrafiken har stärkt vårt case. Vi ska inte underskatta möjligheten att få igenom våra förslag.

Petra Modée, som är ordförande i partiföreningen i glesbygdskommunen Nordanstig utanför Sundsvall och andre vice ordförande i kommunfullmäktige, menar också att Vänsterpartiet anpassar sig efter borgerlig politik i stället för att driva en egen.

– Jag tycker att förslaget från VU (Verkställande utskottet, reds. anm.) var så himla dumt. För dem som bor på landsbygden och inte har kollektivtrafik blir det helt sjukt, då måste man så klart gå in med stöd. Man ska inte gå back på att åka till jobbet. Men på det här sättet får också välbeställda i storstäderna samma stöd. Det finns då inget incitament för dem att ställa bilen och ta bussen i stället. Det känns som att VU ändrar sig och hänger på Moderaterna i stället för att det var det enda förslaget.

Hon bor själv på glesbygden och har varken körkort eller bil, utan busspendlar till jobbet i Sundsvall. Trots det ger hon inte mycket för argumentet att kompromissen med Moderaterna var det enda realistiska alternativet.

– Vi har inte valt våra politiker för att bara få igenom det minsta möjliga. De nöjer sig med det näst bästa på något sätt. Det gör mig besviken. Vi måste kunna vara klimatsmarta och ha en rättvis ekonomisk politik samtidigt. Dessa satsningar går via skattesedeln, och då är det bättre att rikta stödet till dem som behöver det.

I stället efterlyser hon en djärvare linje från ledningen.

– Man ska ha bra utspel men de ska ligga i linje med den politiken vi för. De ska vara så bra att andra hänger på oss. Och om V inte lyckas få med sig andra på det då får de skärpa sig och bli bättre att kommunicera.

Även partiveteranen Johan Lönnroth är missnöjd. När Flamman når honom på telefon befinner han sig mitt i ett demonstrationståg för klimatet i Göteborg. Det engagemanget är också orsaken till att han skrivit under uppropet.

– Jag begriper så klart att folk på glesbygden och bönder är bensinberoende. Och det är så klart svårt för dem. Men vi måste på längre sikt hitta klimatvänliga metoder. Direkt ekonomiskt stöd är en sådan, säger han.

Han säger också att sänkt bensinskatt bara kommer att göra Sveriges beroende av rysk olja.

– Det finns flera nackdelar med att sänka bensinpriset eftersom det skadar klimatet, men också för att det fyller Putins krigskassa.

Johan Lönnroth menar också att Moderaternas förslag kan strida mot Parisavtalets regler, som Sverige som EU-land förbundit sig att respektera.

– Parisavtalet hindrar enskilda nationalstater att sänka bensinskatten med så mycket som de nu vill göra. Det har också Magdalena Andersson använt som argument. Jag välkomnar det ifall EU stoppar den här reformen.

Varför tror du att Moderaterna gjorde detta i så fall?

– Det är väl kortsiktig symbolpolitik. Man väntade sig kanske inte att Vänsterpartiet skulle stödja förslaget och nu kanske EU kommer att stjälpa det.

Partiledningen delar inte alls den kritik som uppropsundertecknarna riktar. Hanna Gedin, som är tillförordnad partisekreterare, lyfter i stället fram den satsning som Vänsterpartiet presenterade samma dag som Flamman talar med henne.

– Det är aldrig så att Vänsterpartiet har varit för kraftiga prischocker och att det är så omställningen ska gå till. Om vi ska ha en stor och ordnad omställning måste andra saker till. Senast i dag presenterade vi en massiv klimatsatsning på 700 miljarder kronor. Bensinuppgörelsen är en tillfällig lösning för människor som inte alltid har möjlighet att ta sig till sina jobb med kollektivtrafik, säger hon och tillägger:

– Och med tanke på att vi har ett pågående krig måste vi som parti ta ansvar för de kriser som drabbar människor.

Hon erkänner dock att en generell skattesänkning på bensin inte var den lösning som partiledningen föredrog.

– Det stämmer att det är ett trubbigt förslag. Samtidigt drabbar punktskatter låginkomsttagare i stor utsträckning. Vi föreslog från början att hjälpa glesbygden först, men det ville inte de andra partierna. Detta var så långt man kunde komma i samarbete med de andra partierna för att få till en förändring.

Bensinuppgörelsen må ha lett till missnöje, men oenigheten är större än så. Flera högt uppsatta medlemmar som Flamman har pratat med ser uppgörelsen som en ännu ett tecken på att partiet håller på att slå in på en ny bana i miljö- och klimatpolitiken, där fokus ligger på att locka glesbygdsväljare och industriarbetare med populistiska utspel som inte är förenliga med partiets klimatpolitik.

Enligt Jens Holm är det tydligt att denna förändring inleddes i och med partiledarbytet.

– Det har varit en process. Men den nya ledningen har valt att ha ett helt nytt fokus på klimatpolitiken, som handlar om att ställa om industrin. Det har varit flera saker, som Cementa-affären och det senaste beslutet om att subventionera fossila drivmedel.

Är du förvånad?

– Ja, jag är förvånad över den här kursomläggningen. Jag har alltid uppfattat det som att vår klimatpolitik har haft brett stöd inom partiet och det har inte funnits behov av att ändra på den förut.

Hur menar du att man bör bete sig för att inte alienera dessa grupper?

– Med ett riktat stöd till boende i glesbygd. Eftersom deras köpkraft har minskat skulle det visa att vi ser det. Vi har också en klimatpolitik om att ställa om fordonsflottan och vi vill bort från fossila bränslen så fort det går. Vi har varit beroende av Ryssland och diktaturer alltför länge, och kriget har visat hur sårbara vi är. Då ska vi inte subventionera det här bränslet som alla vill ha bort.

Även Johan Lönnroth ser en tydlig förändring i klimatpolitiken sedan Nooshi Dadgostar tog över partiledarskapet, även om han i grunden är positiv till fokuset på näringspolitik.

– Min känsla är att partiledningen har tonat ned partiets gröna profil. Jag gillar att Dadgostar talar om industripolitik, men det får inte gå så långt att man hakar på högerförslag, säger han och tillägger:

– Det är bra att försöka locka tillbaka SD-väljare men det får inte slå över i ren populism. SD bryr sig egentligen inte om klimatet.

Han tycker i stället att partiet bör värna identiteten som grönt parti.

– Vänsterpartiet måste upprätthålla den gröna profil som partiet fick under Sjöstedts tid. Jag stödjer fokuset på näringspolitiken, men det får inte gå ut över miljöpolitiken.

Hanna Gedin känner inte igen den bilden och hänvisar igen till partiets senaste klimatsatsning.

– Det är synd att den uppfattningen sprids. För första gången går vi fram med en valplattform med klimatomställning som röd tråd. Vi är det enda partiet som vill göra investeringar på klimatet värda 700 miljarder kronor. Det handlar om att få politiken att ta ansvar för omställningen, att se till att vi kan finanserna den och att den kan vinna folkligt stöd. Jag håller absolut inte med om att klimatet inte skulle vara huvudprioritet. Allt vi har gjort på senare tid handlar om att ta tillbaka ansvaret från marknaden.

  • bensin
  • klimatpolitik
  • vänsterpartiet

Nytt