Utrikes

USA skruvar upp krigsmullret

Hangarfartyget Abraham Lincoln och en grupp kryssare seglar genom Suezkanalen på väg mot Persiska viken den 9 maj.

USA:s militära uppbyggnad i Persiska viken riskerar att utlösa ett storkrig. Mycket tyder på att det är det som är tanken.

Utrikes

En rad händelser de senaste veckorna antyder att det håller på att dra ihop sig till krig i Persiska viken. Den första signalen kom förrförra söndagen.

I en kommuniké, som intressant nog kom från Vita huset i stället för Pentagon, meddelade den nationelle säkerhetsrådgivaren och krigshöken John Bolton att ett hangarfartyg och en grupp bombplan hade skickats till Persiska viken. Orsaken var att iranska styrkor och deras allierade miliser utgjorde ett allt större ”hot” mot amerikanska trupper i Irak. Målet var enligt Bolton att ”skicka ett klart och tydligt budskap till den iranska regimen att varje attack på USA:s eller våra allierades intressen kommer att mötas med hänsynslös styrka.”

Fem dagar senare meddelade Pentagon att ytterligare ett hangarfartyg samt ett missilsystem var på väg till området. Inga bevis på att Iran planerar attacker mot amerikanska mål presenterades. Donald Trumps regering har dock tidigare kritiserat landet för att stödja såväl Hizbollah-milisen i Libanon som Houthi-rebellerna i Jemen. Det faktum att det iranska Revolutionära gardet tränar shiitiska miliser i Irak nämndes dock denna gång som ett reellt hot mot amerikanska intressen. Dock har fortfarande inga konkreta bevis presenterats av varken Vita huset eller Pentagon.

Trots det valde USA att i tisdags kalla hem all icke nödvändig personal från ambassaden i Bagdad på grund av hotet.

Just Revolutionära gardet stämplades så sent som förra månaden som en ”terrorgrupp” av Trumps regering. Det är första gången någonsin som USA har listat en statsstödd organisation som terrorister, och kan ses som ytterligare ett tecken på att man förbereder sig på något slags militär konfrontation med Iran.

Den tydligaste signalen kom dock under ett säkerhetsmöte i Vita huset förra torsdagen. Där presenterade den biträdande försvarsministern Patrick Shanahan en ny militär plan för Mellanöstern. Enligt den kan så många som 120 000 soldater komma att skickas till regionen ifall Iran attackerar amerikanska intressen eller återupptar sitt kärnvapenprogram. Siffrorna har chockat till och med de mest luttrade säkerhetspolitiska experterna. Det är nästan lika många soldater som USA använde i invasionen av Irak 2003.

Siffrorna har chockat till och med de mest luttrade säkerhetspolitiska experterna. Det är nästan lika många soldater som USA använde i invasionen av Irak 2003

En tänkbar strategi för Vita huset tycks vara att provocera fram en konfrontation genom att öka antalet amerikanska mål i regionen och därmed också risken för att Iran antingen medvetet eller av misstag attackerar något av dem. Enligt skribenten och Mellanösternexperten Robin Wright har USA ofta använt sig av denna taktik, från det Mexikansk-amerikanska kriget 1846 ända fram till Ronald Reagans attack mot Libyen 1986. Det krävs dock inte 120 000 nya soldater för att ödesdigra incidenter ska inträffa.

I helgen rapporterades att fyra oljefartyg utsatts för någon form av ”sabotage” i Persiska viken. Fartygen som tillhörde Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Norge ska ha beskjutits med projektiler som slagit upp hål i skroven. Dock ska ingen olja ha läckt ut. Ännu har ingen sida tagit på sig skulden men enligt amerikanska källor pekar det mesta på Iran. De enda som tidigare har använt den typen av vapen i regionen är dock Houthi-rebellerna i Jemen, på andra sidan den arabiska halvön. I vilket fall är det just en sådan incident som riskerar att utlösa den typ av konflikt som John Bolton, utrikesminister Mike Pompeo och de andra hökarna tycks drömma om.

Till råga på allt detta har Trump infört nya sanktioner mot Irans oljeindustri. Efter att USA drog sig ur det internationella avtalet om landets kärnenergiprogram förra året lovade Trump dessutom att införa sanktioner mot alla länder som fortsätter att handla olja från Iran. Flera länder, inklusive EU, har dock ignorerat detta hot, bland annat i ett försök att inte isolera Iran. USA har hittills undvikit att gå från ord till handling, men förra månaden meddelade Vita huset att man framöver inte längre kommer att tolerera någon oljehandel med Iran.

Iran svarade i sin tur med att med att hota med att dra sig ur delar av avtalet om inte de resterande länderna, inklusive Storbritannien, Tyskland och Frankrike, lyckas övertala USA att inte införa sanktioner mot länder som köper olja från landet. Om detta inte skett före juli kommer man att sluta exportera sitt uranium och i stället börja bearbeta det för egen vinning samt återuppta nedlagda program i kärnenergiforskning, meddelade utrikesminister Mohammed Javad Zarif i början av månaden. I enlighet med avtalet som slöts 2015 exporterade Iran 97 procent av sitt uranium. Enligt bedömare har landet därför ännu inte kapaciteten att börja utveckla kärnvapen. Det är dock uppenbarligen en spelbricka som regeringen i Teheran är beredd att använda för att rädda den prekära ekonomin från ytterligare sanktioner.

Det allt högre krigsmullret från Vita Huset vittnar kanske framför allt om att Donald Trumps skepsis inför militära äventyr i fjärran länder, en attityd som särskiljde honom från i stort sett alla andra republikanska kandidater i det förra presidentvalet, inte är mer än en fasad. Ända sedan han tillträdde 2017 har Trump ökat trycket på Iran, helt i linje med den officiella Iran-strategin ”Maximum Pressure”. Tolv dagar efter tillträdet utfärdade den dåvarande nationelle säkerhetsrådgivaren Michael Flynn en ”varning” till Iran. Flynn avskedades senare efter att ha ljugit för FBI om kopplingarna mellan Trumps kampanj och Ryssland och ersattes med den ökände höken John Bolton.

Sedan dess tycks Boltons inflytande i Vita huset bara ha ökat. Venezuela står nu inför en akut risk för amerikansk invasion medan tumskruvarna dras åt om både Kuba och Nicaragua. Samtidigt lade Trump förra månaden in sitt veto mot en resolution från kongressen som kräver att USA drar sig ur Saudiarabiens krig i Jemen. Bilden av Trump som en isolationistisk president lär därför snart få börja omvärderas. Om en militär konflikt blossar upp med Iran kan han dessutom gå till historien som en som drog in USA i ett av dess större krig.

  • Iran
  • militär konflikt
  • Persiska viken
  • USA

Utrikes