Ledare

Vad en tyrannisk överstatlighet kan göra för klimatet

Överstatlig klimatpolitik som drabbar vanligt folk kommer att ha svårt att få stöd. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT.

Låt EU köpa lite tid åt de som faktiskt vill göra skillnad.

Ledare

Nu går demokratins husalfer runt i landet och sprider samhällsinformation igen. Rotera 360 grader i en tätort så kommer du se effekten: det är valaffischer överallt.
Det är klimatet, med lite främlingsfientligt strössel på toppen, som är EU-parlamentsvalets tema. Till och med Moderaterna tar i den så kallade klimatfrågan på sina affischer.
De gör det för att klämma in mer kärnkraft, visserligen, men i alla fall.

Det europeiska samarbetet är förstås en central aktör för livsförutsättningarna på jorden. Just nu är samarbetet viktigt, framförallt, på ett dåligt sätt. Behöver det vara det?
EU är en utvecklig av en handelsunion för kol, klimatets huvudfiende nummer ett. Det är ett system med stora demokratiska betänkligheter, vars själva syfte är att gynna företagare och de rika. Det görs alltid på bekostnad av anställda och de fattiga.

Men EU är en tyrannisk överförmyndarorganisation på rätt plats vid rätt tillfälle.
Det är en överstatlig struktur som redan är på plats och som skulle kunna användas för att tvinga eller ”uppmuntra” medlemsstaterna att genomföra den drastiska omställning som krävs för att undvika en katastrof på civilisationsnivå.
EU har också sakta men säkert höjt ambitionerna för sin klimatpolitik, även om de fortfarande är deprimerande otillräckliga.
Tyvärr finns det dessutom gott om skäl att misstänka att en union för frihandel aldrig kommer att göra tillräckligt. Att göra tillräckligt på lång sikt skulle ju vara att stympa själva kapitalismen.

EU styrs av högern och kommer sannolikt att göra det även inom överskådlig framtid. Och högern är mån om att både företagen och de rika ska få sin fossilfix.
Ytterligare ett problem utforskas av Magnus Nilsson, Klimat- och Naturvårdsbloggen, i en ny rapport från Arena Idé.
”Att få stopp på utsläppen är det enkla. Man förbjuder fossila bränslen. Eller inför drakoniska koldioxidskatter. Typ. Sen är det klart.” skriver Nilsson.
Han menar att det som inte är lika enkelt är att om EU ska bredspektrumrädda klimatet så kommer det sannolikt att slå mot de som förtjänar det minst. Arbetarna i de polska kolgruvorna, till exempel.

Så länge det är vanligt folk som drabbas är möjligheterna till radikal klimatpolitik, även om en sådan plötsligt hamnade på parlamentets önskelista, därmed små

Förutom att det är djupt orättvist är det också ett reellt problem för möjligheterna att föra en klimatpolitik som är ens lite offensiv. Fundera på var Emanuel Macron tar sitt söndagskaffe. Det är inte i solen på Champs Elysées.
Så länge det är vanligt folk som drabbas är möjligheterna till radikal klimatpolitik, även om en sådan plötsligt hamnade på parlamentets önskelista, därmed små. Även de mest frånvända politiker är ju ändå in touch med väljarbasen så pass att de märker om väljarbasen försöker tända eld på deras residens.
Att sätta sitt hopp till att EU, även ett EU där de gröna och vänstern går kraftigt framåt, ska leva upp till sitt ansvar är helt enkelt lite naivt.
Men vissa insatser för att minska klimatpåverkan har faktiskt unionen ordnat fram. Systemet med ”utsläppsrätter” är visserligen långt ifrån en oproblematisk utgångspunkt. Förtroendet för koldioxidlagring och för framtidens tekniska lösningar tolkas vidare av många (och med viss rätta) som ett slags dimridåer som döljer den verkliga frågan: att de fossila bränslena måste stanna i marken.

EU:s så kallade klimatpolitik var förra året så otillräcklig att bara fem av medlemsländerna minskade sina utsläpp förra året. Men fem är ändå inte noll.
Poängen här är alltså inte att vi ska vända oss mot Bryssel i hopp om frälsning. Vi måste fortfarande stoppa utsläppen och vi måste antagligen göra det både själva och handgripligen.
Däremot ska vi se till att vi får ut vad vi kan ur EU. Varje punktinsats EU gör köper oss andra tid att göra verklig skillnad.
Fler gröna och röda i parlamentet betyder fler punktinsatser och mer tid.
Stannar du hemma på valdagen för att planera det folkliga motståndet mot en ny gaspipeline är det nog värt det. Stannar du däremot hemma för att ha sex, se på Game of Thrones, eller för att du befinner dig i politisk trotsålder bör du tänka om.

 

_____________________________________

Prova Flamman!

Nu kan du få Flamman i en månad helt gratis. Följ länken för mer information.

  • EU
  • Klimat

Ledare