På söndag håller Venezuela parlamentsval. Trots ekonomisk kris, blockad och pandemi ser regeringspartiet PSUV ut att kunna vinna tillbaka majoriteten. Mycket tack vare den allt mer fragmenterade oppositionen.
– Den sjätte december blir det enkelt att rösta. Man ska stå framför röstmaskinen, välja parti och trycka på det som försvarar den bolivarianska revolutionen, sedan får väljaren lägga papperskopian i urnan, säger Gustavo Borges till Flamman och ler.
Han är nybliven pensionär, övertygad regeringsanhängare och aktiv inom olika folkrörelser i stadsdelen Caricuao i Caracas. Där gör han dagliga hembesök och uppmanar sina grannar att rösta på regeringspartiet PSUV och dess stödpartier i vänsteralliansen Gran Polo Patriótico.
Precis som Gustavo har 20 miljoner venezuelaner rätt att gå till vallokalerna på söndag och lägga sin röst för att förnya parlamentet. Regeringspartiet och dess allierade förväntar sig att vinna tillbaka majoriteten som den förlorade till oppositionen 2015.
– Men den här gången blir det annorlunda. Oppositionen är splittrad och har inte en chans. Vi kommer så klart vinna majoritet, säger Gustavo innan han går vidare och knackar dörr inför valet.
En anledning till det är att den självutnämnde presidenten och oppositionsledaren Juan Guaidó har sagt atat hans rörelse kommer att bojkotta söndagens val. En annan del av oppositionen, förenad i alliansen Primero Venezuela, har dock brutit med Guaidó och ställer upp i valet.
Sedan nationalförsamlingen togs över av oppositionspartierna i alliansen G4 har landet präglats av destabiliseringsförsök. Framför allt har retoriken om att chavismen bör utrotas politiskt och kulturellt varit vanlig. I januari 2016, då en period av våldsamma protester inleddes, sade ledaren för högerpartiet Acción Democrática, Henry Ramos Allup, att chavismen bara hade sex månader kvar vid makten. Denna krigsförklaring var inte bara upprinnelsen till ett förnyat klasshat mot chavismen, utan kom också att forma strategin för de mjuka operationer och manifestationer (guarimbas) som sedan 2019 leds av Juan Guaidó.
Venezuelas politik har påverkats starkt av den allvarliga ekonomiska krisen som började när oljepriset kollapsade och USA började införa sanktioner mot landet 2015. Dessa har sedermera utvecklats till en regelrätt blockad som påminner om den som USA har utsatt Kuba för sedan 1960-talet.
Trots den allvarliga krisen har Venezuela klarat av corona-pandemin relativt bra. Hittills har 100 000 fall registrerats, varav 95 000 har återhämtat sig. 873 personer har dött. Dessa siffror är klart bättre än dem i grannländerna Brasilien och Colombia: Brasilien har 6,2 miljoner coronafall och 171 000 döda, medan Colombia har 1,3 miljoner fall och 36 000 dödsfall.
PSUV och vänsteralliansen fokuserar på att överleva det ekonomiska kriget lett av högern och USA, samt att försvara arvet från Chavez och den socialpolitik som infördes under hans tid. En socialpolitik som hittills bland annat har försett tre miljoner fattiga människor med nya bostäder.
Parlamentsvalet på söndag är en ”demonstration av suveränitet, vilja till fred och försvar av fosterlandet”, konstaterade utrikesministern Jorge Arreaza förra veckan, och tillade i ett meddelande via Twitter att ”under de senaste åren har Washingtons aggressioner fått konsekvenser för hela det venezuelanska folket, utan undantag.”
Landets konstitutionella president Nicolás Maduro har å sin sida uppmanat FN:s generalsekreterare Antonio Guterrez att skicka en delegation med internationella observatörer som ett sätt att bemöta högerns anklagelser om valfusk. Maduro har även bjudit in Mexiko, Panama, Argentina och EU att skicka valobservatörer. Han betonade att dialog är vägen till samförstånd i landet och har öppnat för reformer av olika statliga organ, bland annat valmyndigheten CNE. Presidenten upprepade också sin vilja att föra en dialog med USA:s regering. ”Vi kommer alltid att vara redo att föra en dialog för att garantera folkets fred”, avslutade president Nicolás Maduro.
En av de största utmaningarna det nya parlamentet kommer att stå inför är just att få USA:s regering att upphöra med blockaden. Amerikanska medier som Washington Post och New York Times har antytt att den nyvalde presidenten Joe Biden kan komma att ta avstånd ifrån den självutnämnde presidenten Guaidó och oppositionen som står bakom honom.
– Det vore det största nederlaget för den förrädiska oppositionen, säger Gustavo Borges.
