Inrikes

Vänsterparlamentariker rasar – högermajoritet sänkte klimatpaket

Ledamöter i Europaparlamentet i Strasbourg röstar om klimatpaketet den 8 juni. Foto: Jean-Francois Badias/AP/TT.

En oväntad majoritet av konservativa, liberala och högerextrema ledamöter vattnade ur ett förslag till klimatpaket i Europaparlamentet. Därefter anklagades vänstern för att samarbeta med extremhögern. “Det är mycket upprörda känslor nu”, säger Vänsterpartiets Malin Björk.

Inrikes

Det blev dålig stämning under Europaparlamentets plenumsammanträde i Strasbourg igår.

På dagordningen stod en omröstning om EU:s klimatpolitik, nyligen döpt till Fit for 55. Däri ingår bland annat nya klimattullar, ökad handel med utsläppsrätter samt upprättandet av en social klimatfond.

Vänsterpartiets Europaparlamentariker Malin Björk sitter i miljöutskottet som har förhandlat fram förslaget, som på många sätt är en kompromiss mellan olika intressen.

– Vi har förhandlat de här frågorna i över ett halvår i miljöutskottet, och där sitter även klimatförnekare. Då måste man hitta en kompromiss, säger hon till Flamman.

Hon beskriver rapportören för förslaget, den tyske kristdemokraten Peter Liese från den konservativa EPP-gruppen (där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår), som särskilt motsträvig, trots att han är chefsförhandlare.

Den motsträvigheten skulle få konsekvenser.

Under omröstningens gång valde nämligen rapportören att luta sig mot de högerextrema partigrupperna ID och ECR samt oberoende ledamöter och några liberaler för att urvattna det förslag som han själv lagt fram.

– Vi fick igenom en ganska bra överenskommelse i miljöutskottet. Men i plenum fick han, den tyske kristdemokraten, en majoritet bakom sig med hjälp av extremhögern, några liberaler och oberoende.

Resultatet blev att slutförslaget blev långt mindre ambitiöst än det ursprungliga. Bland annat vattnades utsläppsmålet ur och den fria tilldelningen av utsläppsrätter förlängdes. Slutförslaget var så dåligt enligt vänstergruppen, de gröna och socialdemokraterna att de alla valde att rösta mot det. Eftersom extremhögern traditionellt är emot i princip all klimatpolitik gjorde de också det, vilket innebar att förslaget föll.

– Och då hade han [Liese] mage att anklaga oss för att samarbeta med extremhögern!, säger Malin Björk.

Hon är dock nöjd med att förslaget inte antogs.

– Det var bra att det röstades ned i slutändan, för annars hade det inneburit att Europaparlamentet hade gett ett förhandlingsmandat med allt för lågt ställda krav. Jag tycker det är bra att den socialdemokratiska gruppen satte ned foten och sade nej.

– Om man har haft seriösa förhandlingar i utskottet tycker jag man kan vänta sig att man ställer sig bakom den kompromiss man kommit överens om.

Nu kommer förslaget att gå tillbaka till utskottet som måste hitta en ny kompromiss. Bland de viktigaste frågorna är enligt Björk den om utfasningen av fria tilldelningar och vilken den övergripande ambitionsnivån ska vara i klimatpolitiken.

– Det kommer att vara avgörande för klimatomställningen. Då får EPP bestämma sig om de vill samarbeta för det. Och liberalerna får bestämma sig för vad de ska göra med sin roll som kungamakare. Det är mycket upprörda känslor nu.

I en separat omröstning röstade parlamentet dock för att fasa ut bensin- och dieseldrivna bilar till 2035, till förmån för elbilar.

 

  • Europaparlamentet
  • klimatpolitik

Inrikes