En kall vinterdag i januari 2019 kallar Jonas Sjöstedt in till presskonferens. Beskedet som många av oss befarat tillkännages. Vänsterpartiet släpper fram Stefan Löfvens regering med en 73-punktslista på mestadels högerpolitik som explicit utesluter V. Men det sker med skarpa villkor riktade mot regeringen.
– I den här riksdagen har Vänsterpartiet en vågmästarroll. Vi avser att använda den för att avsätta den statsminister som går över våra gränser om marknadshyror och arbetsrätt, säger Sjöstedt.
Vi kan andas ut en stund. Även om mycket annan högerpolitik kommer genomföras har Vänsterpartiet lovat att om arbetsrätten inskränks eller om marknadshyror införs kan inte regeringen sitta kvar. Dessa förändringar skulle slå hårt mot vanligt folk. Förlorar vi de rättigheter som tidigare generationer kämpat så hårt för kommer det vara mycket svårt att få igen dem.
Sedan dess har Jonas Sjöstedt hotat med misstroendevotum ett otal gånger. Det gjorde även Nooshi Dadgostar när hon tog över ordförandeklubban.
Mycket har skett under dessa två år. Regeringen har tagit fram en utredning som föreslagit omfattande inskränkningar av arbetsrätten.
– Nu är det 11–0 till arbetsgivarna, sade Kommunals ordförande Tobias Baudin. Under lagstiftningshot satte sig fackföreningsrörelsen i förhandlingar.
Slutprodukten, som LO enhälligt ratade i oktober, men som Kommunal och IF Metall någon månad senare med smärre förändringar gick med på, innebär stora försämringar för Sveriges fem miljoner löntagare.
Parterna får självklart göra vilka uppgörelser de själva vill, i vilka konstellationer de vill. Men om det ska lagstiftas om sämre trygghet på arbetsplatserna, något som kommer påverka generationer av löntagare framöver och förskjuta den grundläggande maktbalansen på arbetsmarknaden, är det vår plikt som Sveriges enda vänsteropposition att sätta stopp!
Vi måste hålla kvar vid misstroendehotet och vi behöver gå ut specifikt med när och under vilka omständigheter ett misstroendevotum ska läggas fram. Väljarna och regeringen måste veta att vi menar allvar.
Vi hoppas inte behöva göra verklighet av hotet, men ska det vara effektivt måste vi vara beredda på att fälla regeringen om de går vidare med sina planer att inskränka tryggheten på arbetsplatsen för fem miljoner löntagare.
I december berättade Nooshi Dadgostar efter partistyrelsens möte att vi håller kvar vid misstroendehotet, men tyvärr har vi uppfattat att det har tonats ned av Vänsterpartiets ledning i dess utåtriktade kommunikation under de senaste månaderna. Det gör oss oroliga både för arbetsrätten och för partiets framtid.
Sviker vi i den här frågan kommer det vara svårt att övertyga regeringen och väljarna om att vi menar allvar i framtiden. Då är Vänsterpartiets inflytande noll och intet, precis som januaripartierna ville.
Vi måste upprätthålla bilden av Vänsterpartiet som ett principfast parti som håller vad vi lovar. Vi är många medlemmar som i två års tid har levt i tron om att vi står för det vi säger, som försäkrat bekymrade väljare om vår röda linjes orubblighet.
Därför uppmanar vi partistyrelsen att snarast agera enligt ovan, att vara glasklara om när vi lägger misstroendevotum, och att fälla regeringen om Socialdemokraterna tvingar oss till det.