I den upphetsade stämning som råder i landet utgör Vänsterpartiet en röst för något slags grundläggande rimlighet. När sjuklövern – för det är ett rimligare begrepp att använda om alla partier utom V snarare än alla utom SD – unisont hetsar för tuffare tag, hårdare straff, mer poliser, kameraövervakning, uppluckring av rättsstaten genom anonyma vittnen och så vidare in absurdum är det bara V som förmår hålla huvudet kallt och fokus på vad som funkar: förebyggande arbete. I förra veckan gick man så långt som att föreslå en legalisering av narkotikaanvändning för eget bruk i syfte att slå undan de ekonomiska benen på den grova brottsligheten. Man kan diskutera om det är den bästa lösningen, men det är i alla fall ett annat svar än de som levereras från en borgerlighet som nu utgör dryga 90 procent av riksdagen.
Men det är något i frågan om sexköp som fått Vänsterpartiet att tappa fattningen. Den rättspolitiska talespersonen Linda Westerlund Snecker krävde nyligen i en intervju med Ekot hårdare straff för personer som köper sex.
Så, häng med nu. Vänsterpartiets linje är alltså att hårdare straff inte bara är ineffektivt, utan faktiskt förvärrar situationen när brottslingar genomgår ett slags kriminell radikaliseringsprocess i fängelset. Förutom när det gäller torskar. Där tycks effekten vara den rakt motsatta. Linda Westerlund Snecker uttalar sig i Ekot:
– Man kommer undan för enkelt för ett väldigt allvarligt brott, som inte bara sätter de här kvinnorna, som oftast tvingas sälja sex i en oerhört skör position, utan det här är en del av den internationella brottsligheten, gängkriminaliteten. All kriminalitet sitter ihop och gynnar varandra. Här måste vi ta i med hårdhandskarna.
Nu är det här inte någon ny linje från Vänsterpartiet, något som hos så många andra har piskats fram efter en serie särskilt oförlåtliga och skärrande skjutningar, utan en gammal beprövad linje. Som helt saknar stöd i riksdagen utanför partiet.
Inte ett enda annat parti vill att fler sexköpare ska dömas till fängelse i stället för böter. Frågan är därmed politiskt död och skulle med lätthet kunnat förpassas till den katalog med politiska förslag som väntar på rätt tid på partikansliet.
Vänsterpartiet är ett parti med starka principer – och frågan om höjda straff för sexbrottslingar måste nog tolkas just i det ljuset. Det rättspatos som finns för utsatta kvinnor är troligen genuint och absolut trovärdigt, men i dagsläget driver man inte bara två politiska linjer som tycks gå i kors, utan två beskrivningar av verkligheten, två versioner av vad som faktiskt är sant. Och förutom att det knappast gynnar något av projekten ser det påtagligt löjligt ut när man står i riksdagen med hårdhandske på ena handen och vante på den andra.
