Opinion

Vänsterpartiets strukturella problem – man har blivit ett stadsparti

Håkan Svenneling är riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet. Foto: Henrik Montgomery / TT

Vänsterpartiet har blivit ett stadsparti, skriver Håkan Svenneling, tidigare landsbygdspolitisk talesperson.

Opinion

Vänsterpartiet är med rätta inne i en framgångsvåg just nu. Vi har växt i antalet medlemmar, vi går bra i opinionen och vi har blivit skickligare politiska spelare i att utmana socialdemokratin. En del av vår framgång kan tillskrivas vår fantastiska partiledare Jonas Sjöstedt men egentligen ska hela organisationen ha cred för den positiva fas vi nu är inne i. Vi har fattat kloka strategiska beslut som gett resultat.

Men vi i Vänsterpartiet har ett strukturellt problem vi gärna inte pratar om. Vi nämner det när vi måste men saknar verktygen och strategierna för att motverka utvecklingen. Vi växer i praktiken bara i städerna. Vi, Vänsterpartiet, har blivit ett stadsparti.

Visst går det att hitta goda exempel på landsbygdskommuner där vi är starka, de flesta mycket välkända i Vänsterpartiet såsom Fagersta, Degerfors, Sorsele och Malå.
Men tittar man i vår struktur, i vår organisation så dominerar städer fullständigt och det får effekter för vår politiska strategi.

I partistyrelsen är en av tre från Stockholm. Lägger man till Göteborg och Skåne så har man enkelt en majoritet. På våra kongresser krävs det bara att lägga ihop ombuden för Stockholm, Skåne, Göteborg och Uppsala för att få en majoritet. I framtidskommissionen var två av tre från storstäderna. I vår riksdagsgrupp är knappt hälften av mandaten från storstäderna med kranskommuner.
Givetvis tycker man inte eller röstar lika för att man är från en stad alla gånger. Men den dominerande kraften i partiet blir städer. Detta är ett symptom som man kan hitta även i ”landsbygdsdistrikt” som mitt eget Värmland, med Karlstad som den dominerande partiföreningen eller i andra delar av vårt samhälle och organisationer för den delen.
Vad gör vi då åt saken?

Ja tyvärr ger inte framtidskommissionens strategidokument som partistyrelsen har lagt fram särskilt många svar.
Den landar i att landsbygden ska utredas innan valet 2022, om två och ett halvt år.

Vad borde vi då göra?

Det är självklart inte en enkel fråga att besvara. Men låt oss inspireras av tidigare förändringar, som när kvinnor fick minst 50 procent av makten i partiet.
Låt oss göra konkreta åtgärder som att avskaffa kostnader för de små partiföreningarna och minska deras administration. Nationellt kan vi välja en landsbygdspolitisk talesperson på nytt och på allvar utveckla vår landsbygdspolitik genom att förnya vårt landsbygdspolitiska program från 2013. Och låt oss ompröva våra politiska strategier utifrån hela Sveriges perspektiv.

    Opinion