Inrikes

Vem ska odla den svenska maten?

Potatisodling i en brant sluttning på Amarnäs. Kanske inte det mest effektiva sättet att odla potatis, men möjligen kan de svenska odlingarna inte heller vara hur effektiva som helst. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Klimatförändringarna kommer att innebära stora omställningar för det svenska jordbruket. Men samtidigt som jordbruksverket ser bördigare dagar framför sig vill politiker ha både större självförsörjningsgrad och mer ekologiskt och klimatsmart odlande. Går det ihop?

Inrikes

Patrik Luhr är vd för Areal – ett mäklarföretag som specialiserar sig på försäljning av mark snarare än bostäder.
Enligt honom har den marknaden inte över huvud taget reagerat på klimatförändringarna.
– Det är så många faktorer som spelar in i markpriset så det går inte att se någon sådan utveckling, säger han.
Men så mycket data finns det egentligen inte. Markpriserna i Sverige reglerades av staten fram till 1991.
Och en ökad medeltemperatur kan definitivt få effekter:
– Om man tittar på Norrland till exempel, så skulle en ökad temperatur innebära en ökad mineralisering av jorden. Det blir bördigare, helt enkelt, säger Patrik Luhr.
Klimatförändringar kommer sannolikt att innebära att stora delar av planetens bördiga jordbruksmark blir utarmad. För ett relativt kallt land där marken samtidigt bli bättre tycks det vara ett guldläge, och på Jordbruksverket är man positiva:
”I framtiden beräknas den svenska jordbruksmarken bli mer värdefull än i dag. Globala klimatförändringar såsom havsnivåhöjningar och ökenspridning, minskar tillgången på jordbruksmark i många länder. Samtidigt kan Sverige få bättre odlingsklimat.”

Mer extremväder

Men det finns förstås baksidor. Och jordbruksverkets formuleringar är tveksamma, menar många.
– Jag tycker att det är vanskligt att uttrycka sig på det sättet, för nedsidan av klimatförändringar överskrider eventuella uppsidor, som då bara finns i en kort tidshorisont, säger Jens Holm, Vänsterpartiets miljöpolitiska talesperson till Flamman.
– Med klimatförändringar får vi mer extremväder. Tittar du bara på statistiken kan du se att jo, vi kommer få lite mer nederbörd i Sverige och det kan vara bra för jordbruket. Problemet med den nederbörden är att den kommer oftast komma som extremväder. Det kan regna under väldigt lång tid till exempel.

I dag saknar Sverige 0,1 hektar per person innan vi kan nå ens 75 procents självförsörjning

Exporten av livsmedel utgör i dag cirka sex procent av Sveriges totala export. Jordbruksverkets bedömning är att ungefär 75 procent av landets totala matbehov skulle kunna täckas upp av inhemsk odling. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill båda höja den gränsen till minst åttio procent.
Då återstår, dessvärre, en rejäl bit. I dag saknar Sverige 0,1 hektar per person innan vi kan nå ens 75 procents självförsörjning. Och utvecklingen går åt fel håll. Den svenska jordbruksarealen blir allt mindre.
Samtidigt ställs en rad krav som alla riksdagspartier på vänstersidan står bakom i en eller annan form: den svenska maten ska bli mer ekologisk, mer närodlad och i mindre grad tas fram i så kallade monokulturer – det vill säga odlingsmark som i hög grad består av en enda gröda.
– Vi kommer nog att ha våra utmaningar bara på den lilla värmeökningen vi har nu. Om det fortsätter som det är prognosticerat så kommer det nog inte att vara så roligt, säger Emma Nohrén, landstingspolitisk talesperson för Miljöpartiet, till Flamman.
För henne finns lösningen bland annat i en höjd skatt på kött som antibiotikabehandlats i förväg, men också i att göra det inhemska jordbruket mindre beroende av importerat gödsel – som framställs på fossil väg.
Ska vi klara både vår egen försörjning till en högre grad och fortfarande ha en så stor export som vi har?
– Vi måste kunna importera också. Vi kommer aldrig att kunna odla mango och sånt i Sverige, utan det kommer alltid behövas en viss handel. Men det vi kan göra i Sverige ska vi göra till högre del. Och framför allt ska vi minska vårt beroende av insatsvaror som gödning och fossila bränslen.
Det kommer att medföra merkostnader. Fördelen med nuvarande jordbrukssystem är att det innebär låga priser för slutkonsumenten.

”Dopat” jordbruk

Jens Holm kallar nuvarande jordbruk, med stort beroende av importerat gödsel, för ”dopat”.
– En stor del av handeln med livsmedel i dag är sådant som skulle kunna produceras lokalt i stället med ett mer optimalt system där det inte bara var marknaden som fick härja fritt.
Men det blir billigare för konsumenten som det fungerar nu?
– Jo, det pressar priser. Men då får man fråga sig: betalar handeln sina egna kostnader? Just nu anser jag att den inte gör det.
Så kommer vi att få vänja oss vid dyrare priser på vissa varor med Vänsterpartiets politik?
– Ja, jag tror att mat kan bli något dyrare i framtiden. Och jag tror att många är beredda att betala för bra mat och för att veta att maten är tillverkad på ett sätt som är schysst både för miljön och djuren och arbetarna.

Olle Göransson har drivit ekologisk livsmedelsproduktion på Torfolk gård sedan sjuttiotalet. På vägen var han med och startade Krav. Han medger att läget delvis ser ganska svårt ut, men är ändå hoppfull.
– Jag ser ganska positivt på framtiden faktiskt. Lösningen är att vrida makten ur händerna på marknaden. Mat är för viktigt för att behandlas som mobiltelefoner eller bilar.
Har vi så mycket bra jord att vi kan försörja oss på hållbart jordbruk?
– Kanske inte extremt kortsiktigt, utan vi får nog ändra våra matvanor en del också. Delvis är veganrörelsen ute och cyklar när man säger att vi helt ska sluta med djurprodukter, för det finns så mycket mark som inte duger till något annat än djurfoder.
Olle tror att knuten kommer att lösas, även om han inte är övertygad att det blir dagens politiker som löser det.
– Det är möjligt att det måste kraschlanda först, och att det sen inte finns några alternativ, säger han.
– Så var det ju redan när romarriket gick under. Det var städerna som kollapsade när det blev för komplext och intensivt, och då flyttade folk ut på landet och odlade sin egen mat.
Det är dithän vi behöver gå. Det är samtidigt en fråga om landsbygdsutveckling. Vi utarmar landsbygden för att det inte behövs någon som arbetar här. Det behövs många fler händer i jorden.

 

_____________________________________

Prova Flamman gratis!

Just nu kan du få prova Flamman gratis i en månad. Följ länken för mer information.

  • extremväder
  • jordbruk
  • klimatförändringar
  • livsmedel

Inrikes