Socialistisk politiks Twitterkonto blev ”avstängt för alltid”, som Twitter själva skrev, lördag den 21 maj. Då hade det redan varit ”till­fälligt avstängt” sedan den 4 maj. Inte vid någon tid­punkt har vi fått höra några skäl för detta.

Vi startade SP:s Twitterkonto så sent som i slutet av februari i år, och hade en kort men intensiv historia. Vi fick drygt 900 följare på några veckor. Vi blandade högt och lågt: det var tyngre ekosocialistiska analyser och hemmasnickrade memer som drev med Ebba Busch, Putin och Nato.

Även om vårt konto var syrligt i tonen mot politiska mot­ståndare, så var det ingenting mot alla de extremhögerkonton som år efter år trakasserar menings­mot­­ståndare och, trots att de drar till sig mängder med anmälningar, inte blir avstängda.

Den politiska vänstern kan dra några lärdomar av att vi blev utkastade. Vi visste redan att Twitterformatet leder till en individualisering av kampen, förenkling och fördumning av politiken samt att den främjar klickbeten på bekostnad av goda analyser. Användarna blir beroende av likes snarare än politisk gemenskap. Men låt gå. Att ha en plattform är ändå viktigt för att kommunicera med människor, och vänstern måste trots allt vara där folk är. Men avstängningen påminner oss också om något annat. Twitter är inget ”offentligt rum”, ingen neutral plats för diskussion. Särskilt med Elon Musk som ägare. Vänstern måste vara redo för konsekvenserna och kan inte vara naiva på denna punkt. Vi måste därför bygga egna mediekanaler, inom och utanför internet.

Vi kommer att starta ett nytt Twitter­konto, om inte annat för att jävlas. Men en vänster som går med på att Twitter skulle vara den viktigaste arenan för politisk kamp är en vänster som begår självmord.

Men låt oss, förutom att jävlas med Busch, Putin och Elon Musk, också diskutera i den breda vänstern hur vi kan utmana högerns hegemoni på och utanför internet utan att göra oss beroende av enskilda företags nycker.