Vad hände och vad gör vi nu?
När ljusnar det och vad kommer vi få se då?
– Som lärare träffar jag väldigt många unga människor. Jag blir hoppfull av att många av dem är progressiva, medvetna om orättvisor och har förmågan att tänka kritiskt när det gäller normer eller det kapitalistiska systemets status quo. Det är arbetarungar från Sveriges alla hålor, inte några storstadskids med nedärvt kulturellt kapital. Hoppingivande är också vänstervågen runt om världen. Nya partier bryter upp med det gamla och och vågar testa nytt. Många vänsteraktivister har fattat att elitism och fixering vid dogmer inte är ”the way to go” för att locka till sig folk.– Vi i vänstern måste lära oss att släppa lite av vår perfektionism och stolthet, börja tänka strategiskt och organisera oss bredare. Annars blir vi aldrig en folklig vänsterrörelse igen. Vänsteridéer måste bli mainstream, och vägen till idéerna, mer inkluderande, inte avskräckande.
Vad är ditt råd till den som känner att den bara måste göra någonting?
– Organisera sig så klart, det finns inget annat sätt. Jag tänker att man både kan starta nya politiska grupper eller partier eller ansluta sig till de befintliga. En unik grej i Sverige är att det finns så många organisationer grundade i folkliga rörelser som har en faktisk förhandlingsposition i politiska frågor, som fackföreningar och Hyresgästföreningen. De är fantastiska verktyg som arbetarrörelsen har byggt upp och även om de är inte som vi skulle vilja i dag, så är det absolut inte en anledning att överge dem.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
– Det kanske inte anses som en så cool typ av aktivism, det kräver långvarigt engagemang, men jag tycker att den unga och radikala generationen borde ta över. Byta ut de gamla och trötta i de här organisationerna och styra dem i en mer offensiv riktning.