Jag undrar varför Soraya Post (Flamman 15/3) ger sig på Vänsterpartiet. Vi som stått upp för feminism, antirasism, nedrustning och internationell solidaritet.
Fi är en allierad för Vänsterpartiet, efter att vi som första feministiska parti i Sverige och i EU-parlamentet drivit dessa frågor med beslutsamhet och framgång. Vi har satt frågan om våld mot kvinnor på EU:s dagordning, lyft den svenska sexköpslagen och låtit EU:s ekonomiska politik genomsyras av feministisk kritik. Jag såg fram emot att samarbeta.

Därför förvånades jag när Fi valde att sitta i den socialdemokratiska partigruppen. S-gruppen är EU-parlamentets näst största grupp. Den gör årligen upp med högergruppen EPP om EU:s militaristiska, klimat- och flyktingfientliga budget. Att Fi själva röstar nej till EU:s budget är hedersamt, men det hindrar inte uppgörelsen.
Fi:are och miljöpartister säger ibland att Vänsterpartiet är för kompromisslöst, för ideologiskt, för…vänster? Det är klart att Mp griper efter halmstrån – men varför sällar sig Fi till dem?

Att rösta för högermannen och skatteflyktsingenjören Juncker som kommissionsordförande är inte konstruktivt. Det är att gå vilse. Att göra upp om EU:s budget med EPP är inte en kompromissvillighet att flagga med.
Kalla oss ideologiska eller principfasta. Jag kallar det ansvarstagande. Om jag går till val på att lova klimatomställning, antimilitarism, och nedmontering av Fästning Europa, då står jag upp för det. Vår beslut­sam­het gör oss också till goda förhandlare. Som huvud­förhandlare har jag rott i hamn ett lagförslag om ett kvotflyktingsystem i EU-parlamentet.

Kära kampsyskon i Fi, om ni vill för­minska vänstern och feminister som gått före eller bredvid er, då väljer ni att spela ensamma

Post dissar också oss som sitter i EU-parlamentets jämställdhetsutskott, med samma argumentation som patriarkhögern använt för att lägga ner utskottet: dessa frågor ska ju ska drivas i alla andra utskott.
Jag skulle önska att det inte var så, men jämställdhetsutskottet är det enda utskott som samlar feminister från olika partigrupper, där vi tillsammans lyckas påverka parlamentet ända upp till högsta nivå. Det visade sig vid #Metoo och alla gånger vi stridit för aborträtten, ekonomisk rättvisa och kvinnliga flyktingars rättigheter. Jag är stolt över att V alltid tagit plats där.

Den antifascistiska resolution som Post skriver att hon fick igenom var för övrigt ett initiativ från min vänsterkollega Eleonora Forenza. Det var alltså vänstern som, tillsammans med progressiva krafter i S-gruppen (däribland Post) och gröna gruppen, pressade liberaler och andra för att få igenom en bra text. Att osynliggöra andras arbete och kamp är inte okej.

Jag håller med om att feminism är en kamp för mänskliga rättigheter. Men för oss i V är det också en kamp för jämlikhet. Det är just den kombinationen som gör V till det kraftigaste motgiftet mot högernationalismen. Därför har jag och vänstergruppen jobbat mot EU:s åtstramningspolitik som skapat de djupa klyftor som extremhögern får sitt syre ifrån. Därför har jag och ovan nämnda Forenza tagit fram den första rapporten någonsin om feministisk handelspolitik.

Kära kampsyskon i Fi, om ni vill för­minska vänstern och feminister som gått före eller bredvid er, då väljer ni att spela ensamma. Om ni vill ha syskon i kampen för en starkare europeisk och global feministisk rörelse däremot, så finns Vänsterpartiet alltid här, redo att ta striden tillsammans.

_____________________________________

Prova Flamman!

Nu kan du få Flamman i en månad helt gratis. Följ länken för mer information.