Israel planerar att dra tillbaka al-Jazeera- journalisters pressvisum och därmed hindra dem från att rapportera från landet. Det kan ses som en naturlig fortsättning på Israels nya mediepolitik, där de på sistone försökt lägga ned public service och den granskande journalistiken. Men den här gången är attacken på yttrandefriheten snarare biverkning av en mycket mer omfattande konflikt, och den sträcker sig över flera länder.

Saudiarabien, Egypten, Förenade Arabemiraten och Bahrain hotar nu med nya ekonomiska sanktioner om inte Qatar slutar ”finansiera terrorism”. Men tittar man närmare på de fyra länderna är de inte direkt demokratins och antiterrorismens förkämpar. Snarare är det en skenursäkt för att pressa Qatar ytterligare, sedan de inledde sina sanktioner den femte juni i år. Ett annat krav från de fyra länderna, förutom det med den påstådda terrorfinansieringen, har varit att bryta de diplomatiska banden med Iran, ett land som Qatar delar en viktig gasledning med. Qatar vägrade tillmötesgå ländernas krav i juli, och nu har konflikten trappats upp ytterligare. al-Jazeera finansieras av Qatar och är Mellanösterns största nyhetsbyrå. Den riskerar nu att få backa från flera av dessa länder.

USA sägs i dag försöka medla mellan länderna som en neutral part som vill lösa konflikten. Frågan är vad den neutraliteten betyder när USA trycker på Qatar att acceptera villkoren från Saudiarabien, ett land USA precis sålt vapen för 100 miljarder dollar till. Detta trots att Human Rights Watch gång på gång avrått USA från att göra affärer med saudierna. Men vad spelar de humanitära anledningarna för roll i skuggan av en miljardaffär?

Vapenförsäljningen till Saudiarabien verkar mest ha skett för att USA behövde pengarna och Saudiarabien behövde Trumps goda öga. Det är inte första gången arabländerna är en bricka i USA:s utrikespolitik. 2002 var det Saudiarabien som satte sig på tvären mot USA:s planer att bygga en flygbas i landet. Då flyttade USA militärbasen till Qatar. Nu är kärleksrelationen den omvända.

Men vad spelar de humanitära anledningarna för roll i skuggan av en miljardaffär?

Trots det har Qatar fortfarande den största amerikanska militärbasen i Mellanöstern. Och mitt under de ekonomiska sanktionerna mot Qatar, där arbetare inte längre får betalt och turismen stänger ner, så lyckas USA sälja 40 stridsflygplan till landet – för 105 miljarder kronor. Ett märkligt drag av USA, om de verkligen tror att Qatar finansierar terrorism.

al-Jazeera har å sin sida inte den starkaste objektiva linsen, i och med att kanalen fötts och finansierats av diktaturen Qatar. Trots det har kanalen friare händer än andra mediehus i arabländerna och når 50 procent av den arabisktalande befolkningen. Totalt handlar det om 50 mijloner människor. Just på Västbanken och Gazaremsan når de 99 procent. Vad man än tycker så är det en journalistik som spelar roll, som nu kan komma att strypas.

Detta utrikespolitiska spel handlar om miljarder dollar och diplomatiska relationer. I skottlinjen hamnar yttrandefriheten och mänskliga rättigheter, där journalistik och demokrati offras för nedsvärtade pengar. Nu senast är det utrikeskorrespondenter som tas ifrån pressvisum och rätten att rapportera från betydande delar av Mellanöstern. Oavsett vad som händer, så ser det ut som att det är ett land som alltid lyckas landa på fötterna i sviterna av sådana maktkamper, och det är USA.