Detta är en insändare. Skribenten ansvarar själv för alla åsikter som uttrycks.
Vill du svara på texten? Skicka en replik på högst 3 000 tecken till [email protected].
Långsiktig finansiering av skyddade boenden har sedan Feministiskt initiativs grundande 2005 varit ett av våra mest centrala krav. Vi menar att staten ska ta ekonomiskt ansvar, samtidigt som jourernas självständighet respekteras. I ett reportage i Expressen 27/7 skildras hur kostnaden för skyddat boende slår mot våldsutsatta. Fi i Stockholm och Göteborg har motionerat om att avgiften för skyddat boende ska avskaffas. I Stockholm vill det grönblåa styret behålla avgiften. I Göteborg har motionen inte behandlats än.
Skadan av ogenomtänkta reformer och marknadslogik inom välfärden är uppenbar för allt fler. När det övergripande målet är att skapa ekonomisk vinst för ägarna, kan de mål och samhällsuppdrag som ska styra verksamheter prioriteras ned. Inte bara skola och omsorg utan även kvinnofridsarbetet drabbas.
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) och Unizon har upprepade gånger larmat om att kvinnojourernas skyddade boenden för våldsutsatta konkurrensutsätts i allt fler kommuner, till synes av ideologiska skäl. I vissa kommuner organiseras samverkan mellan jourer och socialtjänst genom Idéburna offentliga partnerskap (IOP), vilket kan vara att föredra för ökad stabilitet och stärkande av relationen mellan civilsamhälle och kommun. Att det är upp till kommunen hur skydd mot våld prioriteras innebär dock att det blir stora skillnader över landet.
Sverige ratificerade Istanbulkonventionen 2014. Konventionen gäller alla former av våld mot kvinnor och flickor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck och mot alla former av våld i nära relationer, bland annat mot barn, hbtqi-personer och nationella minoriteter. De stater som ansluter sig till konventionen ska genomföra en effektiv och samordnad politik omfattande alla lämpliga åtgärder för att förebygga och bekämpa dessa våldsformer.
När Europarådet utvärderade Sveriges kvinnofridsarbete 2019 var bristen på långsiktig finansiering av skyddade boenden en viktig kritik.
Finland genomförde redan 2015 en reform som bland annat innebär att finansiering av skyddshem (deras motsvarighet till skyddade boenden) lades på staten. Förbundet för mödra- och skyddshem grundades 1979. Skyddshemmen är alltid kostnadsfria och självklart inte vinstdrivande. Vidare är det skyddshemmet och inte kommunen som bestämmer vem som ges plats, ingen remiss krävs och de har jour dygnet runt.
Kvinnojoursrörelsen har haft avgörande betydelse för att få mäns våld mot kvinnor erkänt som samhällsproblem och bedriver sedan decennier arbete med akut skydd, stöd, kunskapsspridning och opinionsbildning. Dess unika roll måste värnas. Feministiskt initiativ delar den oro som Roks ger uttryck för i sitt aktuella valmanifest: ”Staten vill nu sätta våra fria, feministiska kvinnojourers boenden under sin kontroll. Vår kunskap ignoreras och marknadsmässiga mät- och kontrollinstrument bestämmer hur vi ska arbeta.”
2021 lanserade Feministiskt initiativ ett program med 92 politiska förslag för att motverka mäns våld mot kvinnor innan, under och efter att brottet har begåtts.
Vi kräver att alla våldsutsatta ska ha reell möjlighet till skydd och stöd och att det ska bli en självklar del av välfärden – utan kostnad för den utsatta. Boenden för utsatta med särskilda behov av tillgänglighet, möjlighet att ta med husdjur, beroendeproblematik eller förhöjd hotbild ska också finnas. För oss är mäns våld mot kvinnor både en valfråga och en fråga som angår alla, varje dag, året runt.
Teysir Subhi, partiledare och toppkandidat till riksdagen och Göteborgs kommunfullmäktige, Feministiskt initiativ
Poya Ashna, kandidat till Stockholms kommunfullmäktige, Feministiskt initiativ
