Att extrema väderhändelser kommer att bli vanligare med ett förändrat klimat är forskarna överens om. Utvecklingsländerna lyfter upp denna fråga som ett exempel på att de skyndsamt vill se konkreta resultat från de rika länderna. De vill att de rika länderna minskar sina utsläpp mer samt att de för över pengar och ny teknik till utvecklingsländerna. Att de rika länderna vägrade att föra över några nya klimatpengar till utvecklingsländerna var lika väntat som att det är ett brott med vad man tidigare har utlovat.

Överföra ny teknik

En annan känslig fråga vid klimatförhandlingarna handlar om hur ny teknik ska kunna föras över till utvecklingsländerna. Enligt Klimatkonventionen ska de rika länderna föra över teknik till utvecklingsländerna så att dessa ska kunna minska sina utsläpp och inte drabbas för mycket av klimatförändringarna. Men förutom löften om att ett nytt internationellt teknikcenter ska inrättas har inte några konkreta framsteg gjorts.
På plats i Doha träffade jag Elenita Daño från Filippinerna och ETC-group, en organisation som arbetar med att tillgängliggöra ny teknik för breda massor. Enligt Daño är patent- och immaterialrätt ett stort hinder för att de fattiga länderna lätt ska kunna ta del av den senaste tekniken. Hon lyfter fram livsmedelsförsörjningen som ett konkret exempel. I dagsläget kontrollerar åtta multinationella företag nästan 90 procent av hela utsädesmarknaden. Genom att göra bönderna beroende av att hela tiden köpa nya utsäden samt gödningsmedel och bekämpningsmedel kan storföretagen vidmakthålla sin dominans.
– Idag finns det massvis med miljö- och klimatvänliga jordbruksmetoder som inte kommer de fattiga till nytta eftersom de inte har råd att betala de dyra upplägg som företagen erbjuder. Det är inte acceptabelt att deras vinster ska överordnas fattiga människors rätt till mat, säger Elenita Daño.

Undantag för immaterialrätten

Daño berättar också att de stora agribusiness-företagen numera till och med har lokalkontor i många utvecklingsländer, inte bara för att sälja sina produkter utan lika mycket för att kontrollera att deras utsäde inte sprids i en ”olaglig” form.
De fattiga länderna i form av den så kallade G77-gruppen vill att utvecklingsländerna ska få ett undantag för immaterialrätten. Med ett sådant undantag, för miljöteknik och vissa livsmedelstekniker, skulle teknik lätt och billigt kunna spridas till stora massor i utvecklingsländerna. Men förslaget har än så länge inte fått något gehör. USA, EU och inte minst Sverige motarbetar detta med argumentet att det hotar den privata äganderätten.

Skydda människor – viktigare än patent

Elenita Daño menar också att de värsta effekterna av tyfonen Bopha kanske hade kunnat undvikas om Filippinerna hade haft tillgång till bättre metoder för att förutspå extrema väderfenomen. Daño berättar att Filippinerna länge har velat få hjälp från Australien med detta, vars metrologiska institut har utmärkta datorprogram och övervakningssystem för väderprognoser. Men detta försvåras av att programmen och resultaten är skyddade i copyright och kan inte fritt föras vidare.
– Det måste väl ändå vara viktigare att skydda människor än att mjukvaruföretagen ska få vidmakthålla sina patent, säger Elenita Daño.
Förhandlingarna om hur teknik ska kunna spridas fritt till utvecklingsländerna kommer att fortsätta inför nästa klimattoppmöte, COP19 i Polen.
– Jag hoppas att EU, USA och andra rika länder kan rucka på sina positioner. Det är inte så mycket vi ber om, säger Elenita Daño.