Kändisar som vill in i politiken, de dyker upp emellanåt. Det är lätt att skaka på huvudet. Men vad säger att en artist som uppträtt på Allsång på Skansen skulle vara en sämre politiker än en mellanstadielärare från Mellansverige? Kändisar har medievana och ett inre driv att synas. Kort sagt vad som krävs av dagens politiker.
 
Strax före riksdagsvalet 2014 trädde Jason ”Timbuktu” Diakité fram som en möjlig politiker. Den tidigare socialdemokraten kunde tänka sig att gå med i V, MP, FI eller S. Att bli riksdagsledamot ”skulle inte vara helt fel” sa han till DN i en intervju.
 Det spekulerades om vem som skulle knipa åt sig den ömsom kontroversielle, ömsom folkkäre artisten. Stefan Löfven lät hälsa att han hade Timbuktus nummer. Jonas Sjöstedt och Gustav Fridolin ställde sina dörrar på glänt.
 Sedan hände inte så mycket mer. Tills för någon vecka sedan. Timbuktu hade tagit politisk ställning. För samma parti som Robyn tidigare gått med i – Volvopartiet.
 Tillsammans med andra kändisar medverkar Timbuktu i en reklamfilm för bilmärket. Till Kvällsposten säger Timbuktu att Volvo ”står för en öppen och modern svenskhet”. Och det stämmer ju. Det är samma öppna och moderna svenskhet som Vattenfall praktiserar. Vi kan kalla den för döda duvor och döda liljor.
I klimatkrisens tid har Timbuktu, i egenskap av politiskt medveten artist, upplåtit sitt renommé åt ett bilföretag. Det är att sannerligen ge sig in i politiken.

På fossilkapitalisternas sida. Att han gör det i antirasismens namn är smaklöst. Fråga världens fattiga, knappast vita, hur modern och öppen klimatkrisen känns.
 Jag hoppas att Timbuktus nya Volvo skär sig så att han alltid kommer försent.