Theo Bodin, ordförande för Socialistiska läkare, svarar snabbt på frågan varför föreningen behövs.
– För att det håller på att gå åt helvete!
Men han blir snabbt allvarlig igen:
– Vi behövs för att hälsan i Sverige är ojämlik och hur länge du lever beror på vilken utbildningsnivå du har och vad du tjänar, trots att vård är en mänsklig rättighet.
Han tar upp vårdvalet och privatiseringar som exempel på försämringar i vården under de senaste åren.
Föreningen Socialistiska läkare har gamla anor. Den grundades en gång i tiden av Gunnar Inghe, Sveriges första professor i socialmedicin och även en av medgrundarna till RFSU. Sedan somnade föreningen in i början av 1980-talet. För att åter igen väckas till liv i höstas.
Theo Bodin påpekar att många läkare genom tiderna har varit socialister.
– När man har sett på hälsan har man kommit fram till att det som skapar bäst förutsättningar för alla är jämlikhet.

Uppdämt behov

Hur tänker ni arbeta praktiskt i föreningen?
– Till att börja med ska vi arbeta ganska mycket med att sprida att vi finns. Vi kommer att ha vårt första riktiga årsmöte i slutet av april i år. Sedan kommer vi att arbeta för en bättre folkhälsa och för mer arbetsplatsdemokrati.
Många som arbetar inom vården känner sig maktlösa på sin arbetsplats.  
– Även om vi inte gillar privat vård så är inte heller landstinget det bästa som har hänt oss. I synnerhet inte nu när det på många håll ska styras enligt marknadsprinciper med New public management.
Theo Bodin menar att det finns ett uppdämt behov av att tala politik på arbetsplatsen, något som inte sker så ofta.
– Som det är nu är politik något som man ska hålla på med på sin fritid, det är inte konstigt att valet kom att handla om så kallade plånboksfrågor.
Positiva reaktioner
De har fått många positiva reaktioner på initiativet och föreningen har hittills fått allt från unga läkarstudenter till pensionärer som medlemmar. Även om det också har kommit en del negativa kommentarer från kolleger.
– En del har frågat varför vi kallar oss för ”socialistiska läkare” och inte exempelvis ”solidariska läkare”. Det känns lite typiskt för tidsandan och därför känns det extra viktigt att hålla fast vid ord som socialist, annars kanske man inte kan kalla sig för det till slut.
Han betonar däremot att man i föreningen inte bekänner sig till något särskilt parti eller gren inom socialismen. Alla som kallar sig socialister är välkomna. På sikt hoppas man att det ska bildas fler liknande föreningar i andra yrkesgrupper inom vården.
– Det är väldigt viktigt att man samarbetar med andra. Vi vill inte vara någon sluten branschorganisation.