MOSKVA. Då de estniska myndigheterna i torsdags beordrade att Bronssoldaten, minnesmärket över landets befrielse från Hitlertyskland, skulle förflyttas (eller, enligt vissa uppgifter, förstöras) kan det bara ses som en provokation. Det handlar inte endast om åtgärden i sig utan lika mycket om den tidpunkt man valt.
Helgen kring segerdagen (9 maj) är i Ryssland rik på välbevarade minnen från Sovjettiden och den oomtvistat historiska segern i världskriget. Aktionen kan till och med sägas utgöra en ovänlig handling mot de västmakter som var allierade med Sovjetunionen i krigets slutskede.
Då den estniska polisen spärrat av området krig monumentet började alltfler människor samlas och natten till fredag utbröt kravaller mellan ungdomar och polis. En ung man dödades, butiker plundrades, hundratals människor arresterades. I fredags kom mycket skarpa reaktioner från Moskva: talmannen i federationsrådet, Sergej Mironov, föreslog att Ryssland skulle bryta de diplomatiska relationerna med Estland och liberaldemokratiska partiets ledare Vladimir Zjirinovskij antydde att den avdelning fallskärmsjägare som patrullerar vid gränsen ”lätt skulle kunna gå vilse”. Estniska affärsmän har redan drabbats av sanktioner; ekonomisk bojkott planeras och har på sina håll redan börjat genomföras, bland annat.gäller det import av kött och räkor. På Kamtjatka (längst österut) uppges estniska varor rensas ut från affärshyllorna. Utanför ambassaden i Moskva hålls sedan i fredags demonstrationer dygnet runt.
De estniska myndigheterna hävdar att monumentet är oskadat och ska vara uppsatt på krigskyrkogården i Tallinn före den 9 maj. Detta har dock inte stoppat oroligheterna, som tvärtom spritt sig till flera städer. Dessutom fortsätter protesten i Tallin där man nu planerar att lamslå trafiken genom att köra fem kilometer i timmen under oupphörligt signalerande. Demonstranterna vid ambassaden i Moskva kräver att Bronssoldaten ska återställas på sin ursprungliga plats och att ursäkt framförs till demonstranterna i Tallin (beskyllda för onykterhet), annars bör de diplomatiska relationerna brytas.
Det är svårt att se vilka fördelar aktionen kan ge Estland; en tolkning är att det handlar mest om inrikespolitik. Den nyvalda regeringen med markerat nationalistisk inriktning söker på detta sätt stärka sin ställning. Däremot talar att en majoritet av befolkningen är emot förflyttningen av monumentet: 49 procent emot, 37 procent för (enligt en estnisk opinionsmätning). Från estniskt håll går man till motattack med beskyllningar om provokationer från ryssar som kommit resande till Tallin. Att initiativet kommer från estniskt håll är dock otvivelaktigt och att det är fråga om en anti-rysk tendens står klart. För det första var argumentet att man skulle begrava om de soldater som man vet ligger under monumentet inte övertygande och för det andra visar sig samma tendens i att även Polen har börjat tala om att riva krigsmonument från den socialistiska tiden.
Ryssland har också försökt att få stöd i sina protester från internationella organisationer. Utrikesminister Lavrov underströk det ryska missnöjet vid överläggningar mellan Ryssland och Nato i Oslo och talade om hån mot ”gemensamma europeiska värden”. Från EU har hörts vissa beklaganden men representanten för Europakommissionen Kristian Homan menar att det ”är en inrikesfråga för Estland”. Ordföranden i Europarådets parlament, Rene van der Linden, uttrycker oro och anser att ”soldaten borde få sova lugnt”.