Dagens eko gick under lördagen den 11/3 ut med att FN:s nya råd för mänskliga rättigheter ”möter motstånd”. Sanningen är att USA möter massivt motstånd mot sina anspråk på att kontrollera rådet, och hotar att sluta betala sina avgifter för att i stället finansiera ett eget råd.
USA och EU-länder har under de senaste åren i ökad utsträckning behövt ta till mutor och utpressning för att få igenom sin vilja i FN:s kommission för mänskliga rättigheter (MR). Ändå har de bara med nöd och näppe fått ihop majoritet för att fördöma misshagliga regimer i Syd och öst, och undvika kritik mot sig själva. I ekonomiska och sociala rådet, som utser MR-kommissionen, är röstningen hemlig, så där har de inte kontroll.
Däremot har USA−EU kunnat befästa sina hemmaopinioners föreställning att grova brott mot mänskliga rättigheter bara begås av fattiga länder, medan USA:s anfallskrig och tortyrläger och EU-länders medverkan inte faller inom den kategorin.
Bara demokratier
I mars 2005 lanserade USA genom Kofi Annan sitt förslag om ett halverat MR-råd med permanenta medlemmar, som säkerhetsrådet, men bara ”demokratier”. Övriga skulle väljas med 2/3 majoritet i generalförsamlingen. Och bara de skulle få väljas som inte begått brott mot MR, dit USA och EU-länderna a priori hör. När de inte fick igenom detta, på FNs toppmöte i höstas, hänsköts frågan till generalförsamlingens ordförande, Jan Eliasson.
USA krävde dessutom öppen omröstning och att med bara 1/3 av generalförsamlingen kunna utesluta länder. Då skulle USA och EU bara behöva övertala som mest ett trettiotal, förutom de 30 som de redan har med övriga NATO-länder. Eftersom inget av dem stämplats vare sig i MR-kommissionen eller i säkerhetsrådet (där de har veto) skulle de också kunna fylla de flesta rådsplatserna med allierade. Och stoppa de länder som vågar kritisera dem, de röster som hävdar alla rättigheter och de som protesterar mot att till och med de medborgerliga rättigheterna nu kränks i ”kriget mot terrorismen”.
Ingen utesluts
Mot detta ställde Sydländerna krav på en bättre balanserad representation och på regler för att förhindra politisk manipulation. I stället för att halvera rådets 53 medlemmar ville Syd att de skulle utökas till 58, som när FN grundades, då en tredjedel av länderna fick plats i MR-kommissionen.
Den 23 februari lade Eliasson fram ett förslag om ett råd med 47 medlemmar, långt ifrån Syds krav, men än längre från USA:s. Och inga länder ska uteslutas, omröstningen ska vara hemlig, det ska räcka med enkel majoritet, ingen ska kunna sitta mer än sex år i följd, alla ska granskas enligt samma kriterier och det ska krävas 2/3 majoritet för att utesluta någon. I förslaget understryks att alla mänskliga rättigheter har samma tyngd, även de ekonomiska, sociala och kulturella. Och att rätten till utveckling är lika viktigt som rätten till fred och säkerhet och mänskliga rättigheter, de tre grundpelarna i FN-systemet.
Söndagen den 26 kallade Condoleezza Rice in Kofi Annan för att informera om sina invändningar. Dagen därpå kungjorde USA:s FN-ambassadör att förslaget var oacceptabelt och krävde nya förhandlingar direkt mellan länderna, utan mellanhänder som Eliasson.Förslaget har dock redan fått stöd av USA:s allierade, människorättsorganisationer och EU-länder, eftersom det ändå i ganska hög grad tillgodoser deras intressen. Och Sydländerna verkar beredda att anta det, trots kvarstående kritik för nykolonial syn på mänskliga rättigheter och folkrätt och för diskriminering av de fattiga länderna.
Kritik riktas också mot att MR-frågorna frikopplas från behovet att ändra den världsordning med ekonomisk utplundring och krigspolitik som är det främsta hindret för mänskliga rättigheter i fattiga länder. I förslaget nämns visserligen rätten till utveckling, men utan att beakta ansvaret för de strukturella hindren.
USA är faktiskt isolerat, fast beslutet att stoppa ett MR-råd som det inte kan kontrollera. Måtte Sverige och EU nu inte böja sig för USA!