–.Ingen behöver tycka att majoriteten har rätt, men alla måste respektera majoritetens rätt att fatta beslut. Jag vill inte leda ett parti där de som skriker högst eller har lättast att få medialt utrymme bestämmer partiets politik.
I sin inledning, och även i det avslutande talet, undvek Lars Ohly att ta orden ”kommunism” eller ”Vägval vänster” i sin mun. Men åtminstone det första förekom desto mer i såväl den inledande plenadiskussionen, det efterföljande grupparbetena eller i avslutningsdiskussionen.
Under grupparbetena, som skulle handla om strategifrågor inför nästa val, syntes skillnaderna. Många talade om vikten av allianser med andra, men vissa betonade ”med andra partier” och andra ”med sociala rörelser och facket”.
Dock innebar samlingen att en del personlåsningar kunde släppa. Och efter grupparbetena var tonläget något annorlunda i plenadebatten. Antalet inlägg som innehöll orden ”utsträckt hand” eller ”det är viktigt med ett brett parti” var oräkneliga.
Men många fortsatte också med orden ”och fattade beslut måste respekteras, annars har vi ingen interndemokrati” eller ”därför är det problematiskt att partiledaren kallar sig kommunist”.
Flera av inläggen från Vägval vänster-medlemmar ville definiera ”tydliga och entydiga spelregler” för den interna debatten och för begreppet demokrati.
– Den parlamentariska demokratin blir i dag mer och mer inskränkt, och politiker blir statister till EU, svarade bland andra Bengt Håkansson från Lomma.
Då är det livsfarligt att anamma en borgerlig definition av demokrati, som smalnar av begreppet, menade han.
David Eskilsson, från Lundby i Göteborg, ville ta itu med en annan –ism, som innebär att man inte ”tar ansvar för sina nederlag och misslyckanden utan i stället skyller på andra”.
– Det är dags att kasta rättshaverismen på historiens sophög.
Samtidigt som Vägval vänster publicerat flera mot samlingen kritiska inlägg, uttryckte flera VVV-are som Flamman talade med en viss optimism efteråt.
– Samlingen är ett bra avstamp för den självklara fortsättningen; ett rådslag kring hur interndemokratin ska förbättras, sade Rose-Marie Jansson från Lerum..
En idé, menar hon, vore att bjuda in Ordfronts demokratiakademi för att genomföra ett sådant arbete.
”Har du slutat slå din fru?”
Målet med partisamlingen, slog partiledningen fast på en presskonferens, är att blicka framåt och göra vänsterpartiet till tredje största parti i valet 2006.
Två frågor ska lyftas framöver: att genomföra en tandvårdsreform värd namnet, och att öka det demokratiskt inflytandet över pensionsmedlen.
– Då behövs fortsatt fokus på de politiska sakfrågorna, och fortsatt förnyelse av våra interna arbetsformer, sade Ohly.
Men främst SVT:s politiska reportrar Mats J Larsson och KG Bergström var mer intresserade av en annan sakfråga.
– Hur ser du på att så många angrep att du kallar dig kommunist? Undrade Bill/Mats.
– Bekymrar det dig inte när medlemmar säger att detta blockerar politiken? Frågade Bull/KG.
– Varför tror du denna kritik verkar vara hårdast från just era alla framgångsrika orter? Frågade Bull igen.
– Vet ni hur stor andelen är inom partiet, som anser det vara ett problem att du kallar dig kommunist? Frågade Bill.
Snälla rara nån, utbrast nu Lars Ohly, som tålmodigt besvarat de tidigare frågorna.
– De allra flesta av partiets medlemmar var medvetna om detta när jag blev vald. Det viktiga nu är att prata om politik, sade han.
Men det bet inte på Bill.
– Varför berörde du inte frågan om kommunism i ditt tal? Det är uppenbart att många av dina partimedlemmar ser det här som ett problem.
Några andra frågor kom inte från Bill eller Bull. De ”borgerliga media”, vars roll i hetsen mot vänsterpartiet togs upp av en del ombud i plenadebatten, höll sig i jämförelse lugna.