Partisekreterare Pernilla Zethraeus sökte på tisdagens presskonferens hålla en optimistisk ton.
– Vi förlorar en färgstark frontfigur och en inspiratör. Men kampen för höjda kvinnolöner och mot mäns våld fortsätter. Feminismen i vänsterpartiet började inte med Gudrun Schyman, och den slutar inte med henne heller.
Avhoppet var inte oväntat. Det har inom vänsterpartiets riksdagsgrupp kritiserats att Schyman spelat solo under hösten – bland annat att hon lämnat sina utskottsplatser och bara kvarstår i Krigsdelegationen.
Tidigare har Gudrun Schyman låtit antyda att hon kan tänka sig bli partiledare för ett feministiskt parti. Enligt uppgifter till Flamman skulle, enligt planerna, Feministiskt Initiativ presenteras under Almedalsveckan nästa sommar. Diskussionen är dock inte färdig om det ska bli i parti- eller annan form.
När Flamman frågade Schyman tidigare i höst, hänvisade hon till att ”samtal pågår”, vilket är det bästa sättet att pejla intresset för ett nytt parti utan att lova något definitivt. Partibildningsplanen kan ändras beroende på gensvaret de närmaste veckorna.
Enligt Pernilla Zethraeus hade Gudrun Schyman inte tänkt offentliggöra sitt avhopp förrän efter jul, efter att först ha informerat partistyrelsen och riksdagsgruppen. Men medieuppgifter tvingade fram en snabbare process.
Gudrun Schyman har motiverat sitt avhopp bland annat i sitt ”feministbrev” nummer 12, med sin ”övertygelse om att ett enskilt parti aldrig kommer att klara av att ensamt kunna bryta ner den patriarkala maktordningen. Dels för att uppgiften är övermäktig och dels för att politiken, i sig själv, i sina former, också är patriarkal”.
I vänsterpartiets riksdagsgrupp och partistyrelse hölls möten under tisdagen. De dominerande reaktionerna var besvikelse och ilska.
– Du säger att det är jobbigt att bryta ned patriarkala strukturer, men du överger oss feminister i partiet, var en reaktion.
Andra ifrågasatte om avhoppet verkligen var det bästa för den feministiska kampen, även inom vänsterpartiet, vars feministiska profil nu måste stärkas på annat sätt än genom dess mest framträdande debattör.
– Det som är och varit vår styrka, är att förena två perspektiv; kön och klass, sade Zethraeus tidigare under dagen.
Presskonferensen var från början planerad till att handla om just detta – en rapport som visar på vissa, om än långsamma, framsteg i arbetet med höjda kvinnolöner i kommun och landsting.
Vänsterpartiets ledning ”förutsätter” nu att Schyman också lämnar sin riksdagsplats. I brevet skriver dock Schyman att hon ämnar fortsätta som politisk vilde: ”Min avsikt är att utifrån min plats i riksdagen, fortsätta att medverka i diskussioner och initiativ, nu utan de formella begränsningar som ett partimedlemskap innebär.”
Om Schyman skulle lämna riksdagen, vilket också flera vänsterpartidistrikt kräver, står Jenny Lindahl Persson som nästa namn på partiets Stockholmsvalsedel från 2002.
