Det var de sista dagarna i november 2003 som oppositionen under fyra dagar samlade in vad den påstod vara 3,4 miljoner namn. Men över en miljon av dessa namn visade sig ha samma handstil vilket skulle medföra att underskrifterna ogiltigförklarades.
Men CNE beslutade, med tre röster mot två (oppositionens) att i maj utlysa tre dagar där var och en av undertecknarna skulle få godkänna eller dementera sin namnunderskrift. Enligt CNE förklarades där 614 968 för godkända och 74 112 exkluderades, det vill säga personer som inte hade undertecknat sitt namn i november hade ändå via valfusk fått sitt namn inskrivet av någon okänd person som känt till vederbörandes ID-kort med personnummer. I helgen dementerade de att de hade undertecknat och deras underskrifter drogs tillbaka.
Totalt behövde oppositionen 2 436 083 underskrifter och lyckades med en hårsmån. Med de i november godkända underskrifterna, drygt 1,9 miljoner namn, blev det totalt 2 451 821 namn.
CNE:s chef, Jorge Rodriguez, var starkt kritisk till det statliga organ som är ansvarigt för att avlidna personer rensas ut från vallängderna. Enligt honom kan så många som 50 000 avlidna personers ID-nummer och namn ha utnyttjats av oppositionen för att verifiera och godkänna kravet på en folkomröstning mot Chávez.
Nio parlamentsledamöter från oppositionen ska prövas efter att chavisterna lyckats samla in tillräckligt med namn för att pröva deras förtroende hos sin valkrets. Däremot lyckades inte oppositionen samla ihop namn för att pröva en enda av vänsterpartiernas deputerade.
Detta är en viktig politisk vindmätare som visar att oppositionens ytterst knappa seger, dessutom i högsta grad tvivelaktig, kan sluta i en storseger för Chávez och vänstern i de kommande omröstningarna i augusti och september, då halva mandatperioden har avverkats.
President Hugo Chávez var på inget sätt nedstämd när han i torsdags förra veckan i en direktsändning i alla tv-kanaler förklarade att ”nu är vi redo att inleda bataljen”. Han underströk att hela denna process där de folkvalda politikerna sätts under lupp efter halva mandatperioden är en seger för Revolutionen och som sådan är helt unik i Latinamerika.
Beslutet att acceptera CNE:s siffror orsakade stor besvikelse och på sina håll folklig vrede bland Caracas fattiga. Landsorganisationen UNT hotade med generalstrejk i protest mot beslutet som de kallade för ”undfallenhet för USA-imperialismen”.
I Caracas centrum uppstod våldsamheter vilka Nicolas Maduro, en av Chávez’ närmaste män, kallade för ”provokationer utförda av personer som betalats av oppositionen”. Till sin fördel inför nyvalen har regeringen Latinamerikas utan konkurrens mest växande ekonomi och tre miljoner venezuelaner som deltagit i de omfattande projekten som alfabetisering, hälsovård och andra sociala reformer.
