INDIEN En viktig aktör i sammanhanget är den indiska vänstern. Om BJP förlorar kommer med stor sannolikhet nästa regering vara beroende av dess stöd för att samla en parlamentarisk majoritet. Marxisternas partiledare Harkishan Surjit Singh är redan utpekad av pressen som den som kommer att få det problematiska arbetet att sy ihop en brokig regeringskoalition på sina axlar.
Indien har i stort importerat det brittiska valsystemet, där varje valkrets utser en ledamot till parlamentet. Det lämnar vänstern i en minst sagt känslig sits, där de ständigt måste balansera sitt eget deltagande med risken för en så kallad ”Nader-effekt”. De två större vänsterpartierna, CPI(M) och CPI, har deklarerat att de föredrar Kongresspartiet före BJP. Dock bibehåller de en viss distans och menar att stödet är villkorat. En Kongressregering kan inte räkna med uppbackning från vänstern om den tänker fortsätta den nyliberala ekonomiska politiken.
Något klumpigt kan man dela in Indiens delstater i fyra kategorier gällande vänsterns politiska position. I Västbengalen, Kerala och Tripura är vänstern med CPI(M) i spetsen den ledande politiska kraften och har kandidater i samtliga valkretsar. Där är Kongresspartiet främsta motståndare eftersom BJP spelar en marginell roll i de röda fästena. I Västbengalen har Vänsterfronten styrt delstaten oavbrutet sedan 1977 och i det avlägsna Tripura sedan 1993.
I Kerala är vänstern samlad i den Vänsterdemokratiska Fronten (LDF) och opinionsundersökningar tyder på att den kan komma att utöka sina mandat i dessa tre delstater. I Västbengalens huvudstad Kolkata (tidigare Calcutta) är kommunisterna optimistiska över att vinna i flera av de fem valkretsar som sedan tidigare innehas av högern.
En andra kategori är den där vänstern är en relativt viktig kraft. Dit hör delstater som Andhra Pradesh, Bihar och Tamil Nadu. Där kan vänstern förhandla fram val-överenskommelser med andra sekulära oppositionspartier.
En tredje kategori utgörs av delstater som Maharashtra, Rajasthan, Jammu-Kashmir och Gujarat, där vänsterns kraft är begränsad till enskilda enklaver. Där har man lanserat en mindre antal kandidater. I det oroliga Kashmir är CPI(M):s regionale ledare M.Y. Tarigami en av huvudkandidaterna i valkretsen Anantnag. I den fjärde kategorin finns områden där vänsterns inflytande är mer begränsat, som t.ex. Delhi. Där har man i de flesta fall valt att inte lansera kandidater. I turistparadiset Goa, som är betydligt mindre paradisiskt för de som lever och arbetar där än för de utländska besökarna, har dock CPI lanserat kandidater i båda valkretsarna.
Totalt har CPI(M) lanserat 69 kandidater och CPI 34. Därutöver har ett flertal andra vänstergrupper lanserat kandidater i ett stort antal valkretsar. Valresultatet deklareras den 13 maj.