På Västerorts vuxenskola i Tensta i Stockholm går Sedigeh Fakour och Derusia Sahovic. Fakour läser matematik och Sahovic läser matte, svenska, engelska och samhällskunskap.
De har båda två utbildning och arbetslivserfarenhet från respektive hemländer. Trots detta studerar de på grundläggande nivå här i Sverige.
Sahovic kom till Sverige för elva år sedan. Redan då lämnade hon in sina betyg från hemlandet, Bosnien, för att få dem översatta och validerade. Men ingenting hände. Hon läste svenska för invandrare, SFI, och efter några år började hon arbeta som lokalvårdare i Stockholm.
Hon är utbildad maskintekniker och utbildad säljare. Idag är hon tjänstledig, och helst hade hon velat arbeta som ekonomiassistent eller löneadministratör. Sahovic anser att det är nödvändigt att på något sätt ”bevisa” att de betyg och intyg man tar med sig från hemlandet är äkta, men problemet är att det ofta tar för lång tid.
– Egentligen kan jag matte, men det kan vara svårt att som vuxen börja om i skolan. Jag ser detta som ett tillfälle att lära mig bättre svenska. Jag vet att det ändå kommer att vara svårt att få jobb, men det kanske går lite bättre om jag har ett betyg, säger Derusia Sahovic.
Fakour har själv valt att läsa på grundskolenivå, trots att hon blev tillfrågad att hoppa direkt på B-kursen.
– Jag kan matte, men jag kan inte orden. Jag hade gärna praktiserat på en arbetsplats och lärt mig svenska den vägen, men det är svårt att ordna. Nu passar jag på att lära mig mer svenska under tiden jag studerar.
Fakour kom till Sverige från Iran för fem år sedan. I Iran arbetade hon som lärare. För tre år sedan läste hon SFI. Efter det ingick hon i ett projekt för lärare, som arbetsförmedlingen ordnat. Efter kusens slut hände dock inget mer och Fakour bestämde sig för att byta inriktning.
– Jag vill starta eget eller arbeta inom resebranschen. I april börjar jag en kurs på en resebyrå.
Solveig Eriksson undervisar i matematik på Västerorts vuxenskola.
För drygt ett år sedan gick hon en valideringsutbildning. Hon menar att kritiken från Integrationsverket, om att människor hamnar i skolbänken i onödan, måste ses från flera perspektiv.
– Det finns nog förhoppningar hos kommunansvariga att vi har våra kunskaper aktuella, men det har vi inte. Det gäller även svenskfödda människor.
När folk kommer till Västerorts vuxenskola går man igenom vad det är för sorts kompletteringar som behövs i utbildningen. Dessutom får eleverna uppskatta själva var de står.
– Jag tycker att det är bra att man utnyttjar möjligheten att utveckla svenskan. Hur fort man klarar utbildningen beror delvis på kapacitet, men också på hur mycket tid man kan lägga ner per vecka. Visst finns det människor som kanske hamnar i skolbänken i onödan, men inte i så stor utsträckning. Dels görs kompletteringar och dels lär man sig att klä sina kunskaper i ord, säger Solveig Eriksson.
VUXENUTBILDNING FÖRVARING FÖR UTLANDSFÖDDA
Segregationen i Sverige är inbyggd i samhällsstrukturen. Myndigheter tar lite hänsyn till tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet och många hamnar i skolbänken, utan att de egentligen behöver sitta där.
En färsk rapport från Integrationsverket visar att vuxenutbildning för utlandsfödda tenderar att vara en förvaringsplats för människor med kompetens.
– Till exempel människor från Afrika och Asien förutsätts ha lägre eller ingen utbildning, vilket inte alls måste vara fallet, säger Integrationsverkets Lillemor Sahlberg om rapporten.
Människor med annan bakgrund än svensk blir fast i lägre utbildningar och bidragsberoende och när de väl får jobb är det ofta arbeten som ligger under deras kompetensnivå.
Integrationsverkets generaldirektör Andreas Carlgren riktar hård kritik mot dagens integrationsarbete. Regeringen, kommuner och myndigheter har inte insett hur stora insatser som behöver vidtas för att integrera utladsfödda i arbetslivet. Det finns flera fällor att hamna i och i grunden ligger diskriminering. En del av rapporten Integration 2003 handlar om
vuxenutbildning. Där konstateras att utlandsfödda var överrepresenterade i den kommunala vuxenutbildningen och kraftigt överrepresenterade på grundskolenivå. Har de som hamnat i skolbänken en bristande kompetens? Eller har de inte fått sin utbildning värderad och erkänd? Eller handlar det om föreställningen hos studievägledare, arbetsförmedlare eller flyktingmottagare om den utländska kompetensen och möjligheterna på arbetsmarkanden? Har vuxenutbildningen för just utlandsfödda blivit en ”förvaringsplats” för människor med kompetens, som skiljer sig från den svenska normen?
Rapporten visar att ansvariga myndigheter inte prioriterar uppgiften att bedöma den utländska kompetensen och att Komvux utan validerade dokument, gör rutin att placera människor på den lägsta nivån. Trots hög utbildning och yrkeserfarenhet hamnar de alltså på grundskolenivå här i Sverige.
Det framkommer också att att kommuner lotsar SFI-studerande vidare till undervisning i svenska som andraspråk, utan att de först passerar Arbetsförmedlingen. Ibland beror detta på att Arbetsförmedlingen ställer höga krav på kunskap i svenska, i sin tur kan vara en återspegling av krav från arbetsgivare. Allt detta, myndigheters prioriteringar bland knappa resurser, utbildningsanordnares regler och rutiner och förmedlares och anställares föreställningar om utländsk kompetens, kallar Lillemor Sahlberg i rapporten för strukturell diskriminering.
– Det finns tecken som tyder på att människor slentrianmässigt hamnar på vuxenutbildning. För att komma till rätta med problemet är det viktigt att validering sker på ett säkert och enhetligt sätt.
Flera kommuner runt om i landet försöker själva arbeta fram effetiva valideringssystem, men Sahlberg menar att det krävs ett centralt system som alla kan rätta sig efter.
Skolverket visar att läsåret 2001/2002 studerade 287 584 personer inom den kommunala vuxenutbildningen. Detta motsvarar 5,6 procent av Sveriges befolkning i åldrarna mellan 20 och 64 år. Mer än en fjärdedel, 26,2 procent eller 75 000 var födda utomlands. De flesta utrikesfödda, 47 000, studerade på gymnasial nivå, 27 000 studerade på grundläggande nivå och cirka 1 000 gick en påbyggnadsutbildning. (Därutöver studerade omkring 40 000 svenska för invandare, SFI, som idag inte ingår iKomvux, även om det är kommunerna som ansvarar för att den finns.)
Det finns föreställningar och rutiner hos myndigheter och bristande prioriteringar hos kommuner, som får till följd att utlandsfödda hamnar i vuxenutbildning i stället för jobb, vilket i sig är diskriminering. Det är generellt en stor överrepresentation av kvinnor inom den kommunala vuxenutbildningen. En förklaring till detta kan vara den segregerade arbetsmarknaden där de traditionellt ”kvinnliga” yrkena är betydligt färre än de traditionellt ”manliga” yrkena. Kvinnor får inte praktik eller arbetsmarknadsutbildningar i samma utsträckning som män.
– Vi har alla har ansvar för att människor från andra länder behandlas lika och rättvist. Det gäller att få upp ögonen för problemet och att redan från början ta reda på vem personen är. De som kommer hit måste bemötas med respekt, säger Lillemor Sahlberg.