Efter att spanjorerna med 90 procents uppslutning varit emot kriget, och blivit utsatta för terroristattacker för sin regerings stöd för kriget, förväntar sig alltså många kommentatorer att de ”för att stå emot terrorismen” ska rösta fram en regering som stödjer ett olagligt anfallskrig och bidrar med trupper för att olagligt ockupera ett land.
Det är mycket begärt.
I vänsterkommentarer till val, där en borgerlig regering byts till en socialdemokratisk, brukar oftast påpekas att litet kommer att förändras och att det blir ”business as usual”.
Så är nog också fallet vad gäller den nyliberala ekonomiska agendan i Spanien.
Men den senaste årens utrikes-politik från Washington har skapat en avgörande, och viktig, skillnad mellan opposition och regering i länder som Spanien och Italien. Om den nyvalde premiärministern José Luis Rodriguez Zapatero skulle, som han lovat, dra tillbaka sina trupper från Irak skulle det vara en betydlesfull signal till Bush att han står allt ensammare om sitt krigsprojekt – även om det kortsiktigt inte är alltför svårt att ersätta de 1 300 spanska soldater som finns på plats.
Helt har dock inte en regerings påstådda politiska färg med inställningen till kriget att göra. Den polska regeringen kallar sig socialdemokratisk, men har med anledning av resultatet i det spanska valet varit snabb att påpeka att den aldrig kommer att överge sina åtaganden i Irak.
Att ansvaret för bomben, som dödade 200 och skadade mer än 1 400 människor i Madrid på torsdagen i förra veckan, låg hos al-Qaida uppgav den Londonbaserade tidningen al-Quds redan dagen efter attentatet.
Ett e-brev ska ha kommit till tidningen där den al-Qaida-anknytna gruppen Abu Hafs al-Masri-brigaderna tar på sig ansvaret för att ha slagit till mot ”USA:s allierade i kriget mot islam”.
När senare en väska med sprängämnen hittades, tejpad med koranverser, var polisen snabbt inne på ett spår med islamistisk bakgrund.
Enligt BBC tvivlade dock, trots det, både den spanska regeringen och den amerikanska säkerhets-tjänsten på uppgifterna. USA säger sig ha hört av gruppen tidigare men då har uppgifterna inte stämt. Den spanska regeringen upprepade hela tiden att ETA var ”huvudmisstänkt”. USA:s försiktiga stöd till den linjen tyder på att Bushadministrationen var redo att hjälpa den då sittande premiärministern Aznár att sitta kvar, genom att backa upp ETA-spåret. När nu tre marockanska medborgare sitter häktade anser de flesta bedömare det som uppenbart att dådet inte har ETA-anknytning.
Fonden till bombdådet var ett Spanien mitt i en valrörelse, där premiärminister Aznárs högerparti PP gick till val på en mycket hård linje mot både baskiska separatister och andalusiska självständighetsivrare.
Bara dagen innan bombdådet kritiserades Spanien av FN för att ha torterat baskiska fångar som anklagades för att tillhöra ETA.
Två medlemmar av ETA togs till fånga av polisen bara för någon månad sedan, när de närmat sig en tågstation med sprängmedel i väskorna, något som ytterligare har spätt på misstankarna mot organisationen.
Det till ETA närstående, nu förbjudna, partiet Batasuna sade sig tidigt vara säkert på att ETA inte utfört dådet.
– ETA lämnar alltid en varning innan en attack, sade partiets talesman Arnaldo Otegi.
Partiet tog i ett uttalande kraftigt avstånd från dådet, som det menar utnyttjades i ett politiskt spel av Aznár för att vinna valet.
”Vi skickar vår solidaritet till alla berörda familjer. Vi delar deras lidande” meddelade partiet.
