Plan B
Utkast 2004-02-04
o Taktik under kongressen. Hur uppträder vi för att vinna ombudens förtroende? Villa politiska frågor ska prioriteras – och vilka ska undvikas – för att vinna stöd? Det finns onekligen några känsliga frågor om tex överstatlighet och prioriteringar i sjukvården. Kanske även kring feminismen?
o Upplägg för mediala uttalanden under kongressen. Beredskap att uttala oss direkt efter Ulla Hs kongresstal, efter att Lasse O valts, efter Lasse Os ”valdsegertal”. Beredskap att uttala oss efter psvalet, vid såväl framgång som vid en eventuell förlust. Vad säger vi? Vem/vilka uttalar sig? (i den mån vi kan styra det)
o Vid förlust i psvalet. Var går gränsen för att vi ska betrakta psvalet som en förlust? Går gränsen vid den kompromiss som är uttalad i artiklar i nästa nr av VP eller är vi beredda att ta ytterligare steg? Finns det nykommunister som vi under inga omständigheter kan acceptera i ps?
När slänger valda vvv-are in handduken. Vilken form används vid avsägelserna? Talarstolen? (tillåts det efter att valet är avklarat och när kongressen är inne på någon annan dagordningspunkt?) Presskonferens? Vad är i så fall beskedet?, dvs förutom att man avgår.
o VVV efter kongressen. Fastställa plats och tid för möte med syftet att diskutera följande: Finns vi kvar som VVV-grupp?, frågan gäller oavsett hur det går på kongressen. Om vi nått ett acceptabelt kongressersultat vad är då linjen för att nå maximalt inflytande. (politik, vu, 84an, riksdagsgruppen, etc) Hur hanterar vi en kongressförlust?
Riksdagsgruppen ha en nyckelposition i partiet och har dessutom makt över betydande resurser. 12 av riksdagsledamöterna skrev under vvv och ytterligare åtta förklarade sig sympatisera med det politiska innehållet. Riksdagsgruppen tillförs nu mer resurser för rekrytering av nya tjänster. Kanske är det klokt att vänta med rekryteringen tills efter kongressen? Det är också klokt att fundera på att slå samman riksdags- och partikanslierna.
Mycket talar för att viceordförandevalet görs i ps under eller efter kongressen. På samma sätt är det förstås med vu. Vilka ska föreslås och vad ska de som eventuellt blir valda använda positionerna till?
o VVV vid kongressförlust. Strategi för utveckling av en modern vänster i början av ett nytt sekel. Alternativ:
1. Överleva och stärka vår ställning inom ramarna för vänsterpartiet. Hur? Vilka former? Försöka vinna framgång i ”partikroppen” genom att intensifiera och prioritera jobbet i dsitrikt och partiorganisationer med syftet att vinna majoriteter på alla nivåer i partiet.
2. Eller? Hitta en form som påminner om den tidigare finska situationen, dvs ”två partier” i ett parti. Förutsätter i någon mening att VVV går i riktning mot att utvecklas till ett nationellt nätverk organiserat i tydligt strukturerade former. Syftet är fortfarande att stärka vårt politiska och ideologiska inflytande i vänsterpartiet. (Förutsätter, i vart fall i någon mening, att den valda partiledningen accepterar en sådan situation)
3. Ägna livet åt andra väsentliga ting.
o VVV alldeles oavsett alternativ vid kongressförlust. Det är inte orimligt att ”kärnan” i VVV formulerar tankar om framtiden. Vilka ska annars göra det? Orimligt är det däremot om kärnan, dvs 10-20 personer, tar steg som låser oss för det ena eller andra alternativet. VVV har avgörande inflytande i några av partidistrikten. Särskilt tydligt är det i Västsverige där också representantskapet för de fyra distrikten i Västra Götaland kan spela en viktig roll. Även Värmland och Västmanland, och kanske till och med Blekinge, bör vara starka fästen för VVV. Mot den bakgrunden bör det vara möjligt att t.ex. bjuda in till konferenser med den övergripande och samlande inriktningen, ”Strategi för utveckling av en modern vänster i början av ett nytt sekel.” Mer konkreta teman kan vara:
1. Den moderna vänstern om feminism och jämställdhet.
2. Den moderna vänstern om makt och ägande.
3. Den moderna vänstern om en solidarisk rättvis värd.
4. Den moderna vänstern om hållbar ekologisk utveckling.
5. Den moderna vänstern i förhållande till fackföreningsrörelsen.
6. Den moderna vänstern om regeringsmakten.
7. Den moderna vänstern i Europa och i en globaliserad värld.
8. Den moderna vänstern om antirasism, integration och mångfald som en utvecklingskraft för fred och välfärd.
9. Den moderna vänstern om finansieringen av gemensam välfärd.
10. Den moderna vänstern som en del av det civila samhället.
11. Den moderna vänstern om antiglobaliseringsrörelsen.
o VVV som tankesmedja inriktad på ”verkstad”. Ovanstående konferenser kan ge tydligt besked om att det finns en vänster som vill åstadkomma något, inte bara administrera eller recensera de nuvarande förhållandena. Någon form av fast informations- och debattplats bör säkerställas. Som organisatör och byggnadsställning är fortfarande en regelbundet utkommande tidning den överlägset bästa formen. Med dagens teknik finns alla möjligheter. Traditionell pappersform, elektroniskt, editioner etc. Kan kanske Veckobladet med säte i Lund vara en grund som kan utvecklas till något som kan fungera över hela landet? Men det är också möjligt att starta upp något helt nytt. Ägarformen kan till exempel vara en ekonomisk förening som man blir medlem i genom köp av [oläsligt]
o Handlingsinriktade VVV-are. Bland alla dem som sympatiserar med VägVal Vänster finns förstås delade meningar om mycket. Men det finns uppenbart också något som förenar. Tror att kittet i VVV är att nästan alla är inriktade på realpolitik. Man vill åstadkomma något verkligt och kan aldrig acceptera att vi konserverar rollen som å ena sidan ensidiga propagandister och å andra sidan som recensenter av andras praktiska politik. Mot den bakgrunden är det otillräckligt att VVV endast blir en idépolitisk grupp som bara sysslar med seminarier och konferenser. Därför bör vi vara tydliga med att vi vill ha inflytande och makt för att påverka det verkliga samhällslivet.
